Publicerad: 2025-11-03
Värmepumpar kan bli en nyckel för att göra svensk industri mer energieffektiv och klimatsmart. Genom att ersätta traditionella torksystem med värmepumpar kan energianvändningen minska med upp till 70 procent – samtidigt som koldioxidutsläppen sjunker kraftigt. Det visar en rapport från Rise, KTH och Chalmers finansierad av Termo.
– Våra resultat kan ha stor betydelse för att kunna minska industrins klimatpåverkan. Värmepumpsbaserad torkning är en praktisk, skalbar och kommersiellt tillgänglig lösning som kan hjälpa industrin att nå Sveriges och EU:s klimatmål, säger Metkel Yebiyo, seniorforskare på Rise.
Studien är en del av IEA HPT-projektet Heat Pumps for Drying, HP4D och har undersökt hur värmepumpar fungerar i olika industribranscher, bland annat massa- och pappersindustrin, trä, livsmedel, batteritillverkning och avloppsrening. Resultaten visar att tekniken är både tekniskt möjlig och ekonomiskt lönsam i många fall.
Huvudsyftet har varit att undersöka möjligheterna att integrera värmepumpsteknik i industriella torkprocesser för att förbättra energieffektiviteten, minska utsläppen och öka hållbarheten i driften.
– Vår rapport visar att värmepumpsbaserade torksystem inte bara kan matcha utan i många fall överträffa traditionella fossildrivna metoder. Sådana system kan minska energibehovet med upp till 70 procent, kraftigt minska de klimatpåverkande utsläppen och samtidigt ge möjlighet till förbättrad produktkvalitet, säger Metkel Yebiyo.
Några av de viktigaste resultaten från studien är:
Intervjuer och fallstudier visar dock att industrin anser att högtemperaturvärmepumpar främst kan vara en teknik att investera i först om 5–10 år, beroende på prisutvecklingen för biobränslen och el. Biomassapannor är i dag vanligast, särskilt inom massa- och träindustrin, och är för närvarande det mest ekonomiskt fördelaktiga alternativet.
Studierna visar att den största utmaningen är de höga investeringskostnaderna. Företag som redan är självförsörjande på biobränsle är inte redo att investera i annan teknik – om inte biobränslet får ett nytt ekonomiskt värde eller om koldioxidskatten förändras.
– Våra analyser visar att med politiska åtgärder som energieffektiviseringsstöd och ett pris på koldioxidutsläpp kan återbetalningstider på 3–7 år uppnås, vilket gör värmepumpar till en attraktiv investering, säger Metkel Yebiyo.
En annan viktig aspekt är modernisering av äldre anläggningar för att sänka processtemperaturer och bättre utnyttja intern spillvärme.
– Många företag saknar data om energibehov i olika processer och använder inte spillvärme effektivt, särskilt under sommaren. Därför är kartläggning av energibehov och förbättring av infrastrukturen avgörande för att lyckas med högtemperaturvärmepumpar, säger Metkel Yebiyo.
Projektet Heat Pumps for Drying, HP4D, har letts av forskningsinstitutet Rise i samarbete med KTH, Chalmers och flera industripartners. Det har finansierats av Energimyndighetens program Termo och är en del av det internationella samarbetet IEA Heat Pumping Technologies.
Författare till rapporten är:
Pågående
Projektet Prema Heaps ska utveckla metoder för maskininlärning för att kunna förutsäga underhållsbehovet i värmepumpar, och därmed öka effektiviteten. Ett mål är att få fram algoritmer som är praktiskt användbara för värmepumpsproducenter och fjärrvärmeföretag.
Pågående
Projektet Thermflex ska med hjälp av AI optimera hur värmelager, fjärrvärmenät och elnät kan samspela. Förhoppningen är att det ska leda till ökad flexibilitet som kan bidra till minskat topplastbehov och bättre balansering av effektbehovet mellan olika energisektorer.
Pågående
Ecopack 1 satte världsrekord i utvunnen effekt från mängd köldmedium. Nu i Ecopack 3 är frågan: Hur konstruerar man en värmepump som innehåller max 150 gram naturligt köldmedium, så att den är effektiv i ett lågtempererat termiskt nät?
Pågående
Projektet "Uthållig geotermisk energi för framtiden" ska utveckla maskininlärningsmodeller för akvifär termisk lagring, ATES. Målsättningen är att förbättra drift och styrning av geotermisk energi.
Pågående
Vilken roll spillvärme från små modulära reaktorer och traditionell kärnkraft kan spela i framtidens fjärrvärmesystem ska Rise undersöka i projektet Nuceheat. Analysen görs ur energisystemperspektiv på både lokal och nationell nivå.
Pågående
Hur ska värmeöverskottet från omvandlingen av el till vätgas, motsvarande fyra gånger Sveriges fjärrvärmeenergi, nyttjas bäst i framtida investeringar nationellt och på EU-nivå? Det ska Anders Wickströms projekt Hycogen 2 djupanalysera.
Pågående
Maria Eidenskogs projektgrupp ska undersöka potentialen i generativ AI för att skapa syntetiska data över hushålls energianvändning. Projektet syftar till att ge mer exakta energiprognoser på olika systemnivåer och samtidigt utveckla metoder för ansvarsfull användning av AI.
Pågående
Intresset för små modulära reaktorer växer och att integrera SMR i det svenska energisystemet kan bidra till att reducera utsläppen av växthusgaser. I ett projekt ska man hitta sätt att kombinera reaktorerna med termokemiska processer för att producera förnybara råvaror till stålindustrin.
Pågående
"Framtidssäkra fjärrvärme" syftar till att öka förutsättningarna att utveckla försörjningsberedskapen inom svensk fjärrvärme. Det treåriga projektet bygger på en djupgående samverkan mellan näringsliv och akademi. I referensgruppen finns representanter för alla delar; produktion, distribution och användning.
Pågående
I december inleds ett nytt Termoprojekt för att optimera industriella värmepumpar med naturliga köldmedier. Forskare från KTH ska ta fram värmeväxlare som minimerar köldmediefyllningen – och samtidigt bibehåller hög termisk prestanda. Projektledaren Jens Fridh hoppas att projektet kan få stor betydelse för att få bort fossila bränslen inom Europas fjärrvärmesektor.
Med en kombination av digital teknik, smart styrning och energilagring har forskare från KTH lyckats minska driftskostnaden för fjärrvärme på systemnivå med upp till 39 procent – samtidigt som användarnas komfort förbättrades. Det visar en ny rapport från Termo.
Forskare från KTH visar att traditionella metoder ofta underskattar hur mycket närliggande bergvärmesystem påverkar varandra. De tagit fram ett nytt och fritt tillgängligt beräkningsverktyg som visar hur mycket bergvärmesystem påverkar varandra – och hur det går att minska energiförluster.
Värmemarknad Sverige är nytt innovationskluster inom ramen för Termo, efter att Energimyndigheten beviljat stöd till forskningsföretaget Profu. Genom samarbete med nätverket för värmesektorns färdplan för fossilfri uppvärmning är målet att öka förståelsen för värmemarknadens roll i energiomställningen.
Över 200 svenska orter med fjärrvärmesystem kan vara lämpliga platser för att bygga värmegroplager, enligt en ny studie finansierad av Termo. Utmaningen är inte i första hand teknisk utan ekonomisk – om bränslepriserna för fjärrvärmen fortsätter uppåt kan det bli lönsamt.
Den dagliga driften av värmelagrande borrhålsfält påverkar fältets egenskaper både på kort och lång sikt. Därför är det viktigt att simulera hur olika driftsätt slår, men det är komplext. Alberto Lazzarotto har jobbat med att förbättra algoritmerna så att detaljerade simuleringar av borrhålsfält blir möjliga att genomföra.
I framtidens energisystem kan små, effektiva värmepumpar spela en avgörande roll då de minskar transmissionsförluster, möjliggör användandet av spillvärme och ökar värmefaktorn för värmepumpen tack vare det låga temperaturlyftet. Projektet Ecopack 2 har utvecklat värmepumpsystem med naturliga köldmedier som möjliggör energieffektiva termiska nät.
Energimyndigheten har beviljat stöd till det svenska exportnätverket Sweheat & Cooling för ett innovationskluster, som nu startar och kommer drivas i 2,5 år. Klustret ska hjälpa svenska teknik- och fjärrvärmeföretag att träffa europeiska energiföretag för ökad export till den europeiska fjärrvärmemarknaden.
Genom att optimera flödet i borrhålskretsen kan bergvärmepumpar prestera upp till 40 procent bättre. Ett Termoprojekt undersöker hur faktorer som borrhålsdjup och temperaturvariationer påverkar det optimala flödet. Resultaten kan leda till betydande kapacitetsbesparingar i elnätet och ge värdefull kunskap för värmepumpstillverkare, konsulter, installatörer och fastighetsförvaltare som vill optimera framtida eller befintliga installationer.
Termoprogrammets nya etapp 2 gick som en röd tråd genom konferensen Värme- och kyladagen som arrangerades i Stockholm den 13 november. Den öppnades av Energimyndigheten, som påminde om värme och kylas viktiga roll i energiomställningen. Omkring 120 personer var på plats, klart fler än Termoprogrammets tidigare konferenser.
När energibolag planerar för hållbara och kostnadseffektiva nät blir rörens livslängd en allt viktigare faktor att ta hänsyn till. Under detta webbinarium presenterar Nazdaneh Yarahmadi från Rise slutsatser från hennes Termoprojekt om olika typer av belastningar påverkar rörens livslängd och vad det betyder för drift och underhåll.
Hur får fjärrvärmeföretag i Kanada in social hållbarhet i sin affärsmodell? Och hur kan man bedöma potentialen hos olika restvärmekällor inom fjärrvärmen? Det är två frågor som Kristina Lygnerud och Urban Persson kommer ge svar på i ett webbinarium baserat på forskning inom IEA DHC.
Hur kan man simulera värmelagringskapaciteten i borrhålsfält för termiska nät? Och hur många storskaliga groplager för solvärme finns det potential för i Sverige? Välkommen till ett webbinarium där Alberto Lazzarotto från KTH och Christopher Bales från Högskolan i Dalarna presenterar projektresultat.
Termo välkomnar dig till ett webbinarium om utvecklingen av innovativa värmepumpsystem och hur optimering kan förbättra energieffektiviteten markant. Viktor Ölén från Svenska kyl- och värmepumpföreningen och Willem Mazzotti Pallard från Bengt Dahlgren delar med sig av insikter från sina pågående projekt och hur resultaten kan bidra till hållbara energilösningar.
Termo välkomnar till ett webbinarium med smakprov på vad som sker inom Internationella energirådets program för värmepumpsteknologier, IEA HPT. Caroline Haglund Stignor och Metkel Yebiyo, bägge från Rise, och Björn Palm från KTH kommer presentera.
Den 13 november arrangerar forskningsprogrammet Termo en heldagskonferens om värme och kylas roll i energiomställningen i Stockholm. Under dagen kommer resultat från forskningsprojekt både inom och utom Termo att presenteras, liksom nya projekt från Termos programförlängning varvat med externa talare. Anmälan är nu stängd.
Ta del av resultat från projekt som utvecklar luftvärmepumpstekniken genom att minska frostuppbyggnaden och utnyttja 3D-utskrift för att skapa innovativa värmeväxlare.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Vid detta tillfälle får du ta del av två projekt om färdplan för fossilfri uppvärmning och en ny generation av underjordiskt värmelager.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
