Publicerad: 2023-03-31
Hur stora är möjligheterna för flexibilitet i bostäder och hur ser husägare på att förändra sin komfort? Det undersöker Morgan Willis från Rise i projektet Bostäder för flexibilitet.
– Att det finns en teoretisk möjlighet att använda värmetrögheten i småhus som flexibilitetsresurs är allmänt känt, men finns den i verkligheten och hur stor är den i så fall? Det hoppas vi få svar på genom att styra och mäta i ett antal faktiska småhus, säger Morgan Willis, projektledare på Rise.
Drygt två tredjedelar av småhusen i Sverige värms helt eller delvis med el, oftast av en värmepump. Projektet Bostäder för flexibilitet utreder nu tekniska, sociala och marknadsmässiga utmaningar för att kunna använda bostäders flexibilitet för att lösa lokala och regionala kapacitetsutmaningar i elnätet. På Termowebbinariet den 13 april kommer Morgan Willis berätta mer om projektet.
– Nu analyserar vi våra mätdata, men vi har redan indikationer. Det finns absolut flexibilitetsresurser som går att utnyttja, det svåra är att veta hur stora dessa är vid de tillfällen de faktiskt behövs. Det är inte säkert att värmepumpen arbetar som mest när behovet av flexibilitet är som störst, säger Morgan Willis.
I projektet ingår även ett tvärvetenskapligt avsnitt där husägarna intervjuas om vad det skulle innebära för dem att erbjuda sin energi, hur de ser på sin användning och sin komfort.
– På grund av elpriserna finns det ett extra stort intresse kring möjligheten att spara energi och minska sina kostnader. Vi ser även att temperaturvariationer, även utan styrning, är något som de boende är vana vid, säger Morgan Willis.
Men det finns fler frågor att besvara.
– Om vi styr värmepumpar i ett område, vilka kapacitetsproblem i lokalnätet kan vi faktiskt lösa? Är det värt den komplexitet aggregerad styrning av värmepumpar innebär eller är det bättre att bygga bort bristen? undrar Morgan Willis.
Han hoppas att projektets lärdomar från verkligheten kommer kunna knyta ihop det teoretiska med den praktiska och se vad som faktiskt går att genomföra.
– Så att vi inte har en övertro på vad man kan klara med flexibilitet. Vi behöver mer förståelse för hur styrning fungerar i verkligheten hur det påverkar de boende.
Temat för webbinariet är flexibilitet. Vad tror du om framtiden för flexibilitet, hur kommer den utvecklas?
– Vi kommer att behöva vara mer flexibla och anpassa vår elförbrukning framöver på ett eller annat sätt och det skulle förvåna mig om vi då inte tog tillvara på möjligheten att göra detta för storförbrukare, såsom värmepumpar och elbilar, där möjligheten till automatiserad styrning finns. Det återstår dock att se hur denna styrning kommer att se ut.
Vilka är de största utmaningarna för ökad flexibilitet – och vilka är de största möjligheterna?
– En möjlighet är att flexibiliteten finns utan att det behöver kosta i form av några negativa konsekvenser i form av minskad komfort. Det är på så sätt en lågt hängande frukt. Utmaningar utgörs snarare av den komplexitet som en aggregerad styrning av värmepumpar innebär. Vem ska styra, vad ska man styra efter, vem ska det gynna? Vi kommer troligtvis få se olika aktörer med olika tekniska lösningar och affärsupplägg med både vinnare och förlorare, säger Morgan Willis.
Ser du optimistiskt eller pessimistiskt på framtiden?
– Jag positiv till att vi framöver kommer att till viss del kunna anpassa vår elkonsumtion efter kapaciteten i näten och tillgång på el. Jag tror att värmepumparna kommer vara en del av lösning på de kommande utmaningarna för elsystemet.
Avslutad
Projektet ska demonstrera och utvärdera en ny typ av energilager baserat på ett nanobelagt salt i en fiberväv. En prototyp för värmelagring ska tas fram hos Ahlstrom-Munksjö Paper med en värmeeffekt på 6 kW och en lagringskapacitet på 20 kWh.
Pågående
Projektet ska accelerera omställningen till smarta energisystem och energieffektiv teknik för lågtemperaturvärme och högtemperaturkyla, LTV/HTK-system. Med hjälp av maskininlärning ska projektet utveckla reglersystem som löpande förbättrar sig självt.
Pågående
Projektet ska öka förståelsen för tvåfasströmning vid förångning och kondensation i platta kanalgeometrier, av liknande typ som som är vanliga i plattvärmeväxlare. Ett av de konkreta målen är att visa upp kanaler som kan öka värmefaktorn med minst 10 procent.
Pågående
Det internationella projektet Recoin ska utveckla ett system för att effektivt lagra värme och kyla i grupper av borrhål. Tillsammans med partners från Tyskland och Schweiz ska KTH och Bengt Dahlgren Stockholm Geo ta fram ett system för prediktiv styrning.
Avslutad
Projektet studerar hur förväntat kylbehov kommer att utvecklas hos nya och framtida stadsdelar bestående av Nära Noll Energi-Byggnader (NNEB) då den termiska prestandan hos klimatskärmen kommer att förbättras.
Avslutad
Målet med projektet har varit att utarbeta system för säsongslagring av överskottsvärme producerad vid KVV Filborna i Helsingborg.
Avslutad
Projektet projekt fokuserar på energianvändning och energieffektiva lösningar för ett typiskt skol/campusområde i den besökta regionen i Kina. Som referensfall användes värme- och varmvattensystemet i ett studenthem på ett campusområde beläget i staden Guiyang.
Avslutad
Projektet ska visa ett helt digitaliserat fjärrvärmenät som ger nya möjligheter till effektivisering och tjänster, som t.ex. ökad verkningsgrad och minskade utsläpp i produktion, minskade förluster i distribution, samt ökad leveranskvalitet och kundnöjdhet vid energianvändning.
Avslutad
I detta projekt undersöks de affärsmässiga, särskilt rättsliga, förutsättningarna för att introducera och driva balanserade termiska nät, BTN. Det övergripande målet med projektet är att analysera och skapa förståelse för hur affärsmässiga risker påverkar marknaden vid energiaffärer som BTN.
Pågående
Projektets syfte är att utveckla och förbättra den kunskap som krävs för säker användning av brandfarliga köldmedier i kyl- och värmepumpsystem.
En investering i energieffektivisering på 15 miljarder kronor kan spara elkonsumenterna närmare 100 miljarder kronor per år, genom minskad och flyttad elförbrukning. Flexibel drift av vattenburna värmepumpar kan tillgängliggöra mer än 10 procent av Sveriges maximala effektbehov en kall vinterdag. Den uppskattningen gör Björn Berg, vd på Ngenic.
85 procent mindre fel för ett beräkna det dimensionerande effektbehovet i ett fjärrvärmenät, det uppger Johan Kensby på Utilifeed att de kan uppnå. Med deras metod vill de hjälpa energiföretag att fatta klokare investeringsbeslut.
I år fyller uppvärmningsbranschens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft fem år. De lägst hängande frukterna är genomförda inom värmebranschen, det som återstår är både svårt och dyrt. Det säger Kjerstin Ludvig från Profu som på nästa Termowebbinarium presenterar de största utmaningarna för branschen att bli fossilfri.
Tekniska Verken i Linköping och företaget Hydroc har testat att skapa sprickor i berggrunden för att skapa ett värmelager till fjärrvärmenätet. Pilotprojektet har gått enligt plan, nästa steg är att utöka spricksystemet och höja temperaturerna. Om allt funkar kan lagret vara i full drift om två år.
Energimyndigheten förlänger forsknings- och innovationsprogrammet Termo med minst fem år. Myndigheten satsar 160 miljoner kronor på att finansiera forskning om hur värme- och kylasektorn kan snabba på omställningen till ett robust och hållbart energisystem. Två nya områden i programmet är försörjningstrygghet och värmeproduktion från kärnkraft.
Digitaliseringen öppnar för nya affärsmodeller och energidelning. Utmaningarna ligger i regelverk som hindrar effektivt utnyttjande av data från värmepumpar. Det anser Davide Rolando från KTH, som presenterar ett Termoprojekt om internet of things på nästa Termowebbinarium den 5 december.
Med maskininlärning har Qian Wang och hans kollegor på KTH skapat en modell för att prognosticera efterfrågan av värme i bostadsområden. Men han vill se mer samarbete mellan forskare och fjärrvärmebolag för att kunna förstå hur nya affärsmodeller kan integreras i branschen.
Energimyndigheten siktar på att förlänga Termoprogrammet med minst fyra år, beslut kommer sannolikt före årsskiftet. Det framkom under Termodagen den 19 oktober. Hitta alla presentationer från dagen här.
Fjolårets höga elpriser gav skjuts åt potentialen i energieffektivisering, men nya affärsmodeller behövs för att snabba på fastighetssektorns energiomställning. Det var två slutsatser från Termodagens panelsamtal ”Från forskning till marknaden” den 19 oktober.
Spillvärme från industrier i Kiruna och Boden fick stort utrymme när Termodagen arrangerades den 19 oktober. För Boden är en utmaning att invånarantalet behöver öka med 25 procent, från Kiruna lyftes frågan hur man kan få olika organisationer att samarbeta snarare än tekniska utmaningar.
Ta del av resultat från projekt som utvecklar luftvärmepumpstekniken genom att minska frostuppbyggnaden och utnyttja 3D-utskrift för att skapa innovativa värmeväxlare.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Vid detta tillfälle får du ta del av två projekt om färdplan för fossilfri uppvärmning och en ny generation av underjordiskt värmelager.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och el flexibilitet som en del av framtidens energisystem.
Flera av Termoprogrammets projekt anknyter till teknologier som främjar sektorkoppling och flexibilitet i systemet – till exempel värmepumpar. Det belystes under det här webbinariet.
