Pågående
PVT4EU
Projektet syftar till att implementera tekniska framsteg och demonstrera genomförbarheten av olika hybridsolfångare, avsedda för byggsektorn samt eftermontering av befintliga solpaneler för hushålls- och industrisektorer.
Publicerad: 2024-04-08
Mindre felmarginaler kan ge klokare investeringsbeslut
85 procent mindre fel för ett beräkna det dimensionerande effektbehovet i ett fjärrvärmenät, det uppger Johan Kensby på Utilifeed att de kan uppnå. Med deras metod vill de hjälpa energiföretag att fatta klokare investeringsbeslut.
– Det är svårt att förutsäga framtiden. Har du stora osäkerheter behöver du marginal, och det är dyrt. Det här projektet har handlat om att öka träffsäkerheten för framtiden, så att du kan undvika effektbrist eller överinvesteringar, säger Johan Kensby, medgrundare och chef för teknik och forskning på Utilifeed.
Projektet Optimera investeringar i energisystem med AI kommer att presenteras på Termowebbinariet Värmepumpar, flexibilitet och optimering av fjärrvärmeinvesteringar den 17 april. Det handlar om att öka träffsäkerheten för att beräkna det dimensionerande effektbehovet i fjärrvärmesystem, alltså den högsta effekt som behövs för att producera och distribuera värme till kunderna.
Traditionellt har många energiföretag räknat ut effektbehovet baserat på en modell med ett linjärt samband mellan utomhustemperatur och effektbehov, enligt Johan Kensby. Men han anser att man behöver ta hänsyn till betydligt fler parametrar än så, vilket Utilifeeds metod och mjukvara gör.
– Är det soligt och vindstilla blir effektbehovet ett annat än om det regnar och blåser vid samma temperatur, säger Johan Kensby.
Enligt Johan Kensby ger Utilifeeds metod betydligt mindre felmarginal än metoder som många energiföretag traditionellt har använt.
– För de mätbara delarna är vårt medelfel 85 procent lägre än linjärmodellen. Den stora skillnaden beror framför allt på att effektbehovet påverkas av så mycket mer än bara utomhustemperaturen, säger Johan Kensby.
Utilifeeds metod bygger på sju principer, se nedan, där en av de viktigaste är att bedöma osäkerheten i den modell man använder sig av.
– Om du kommer fram till att effektbehovet är cirka 120 MW – hur mycket är ”cirka”? Och har du ett mått på hur leveranssäker du vill vara, ska leveranssäkerheten vara 99,9 procent eller 99,99 procent? Man bör sätta ett mått på detta och hur mycket det får kosta, säger Johan Kensby.
Han beskriver de sju principerna som ett sätt att väcka tankar för energiföretag som kan behöva investera.
– Står man inför ett investeringsbeslut är det bra att tänka igenom dem.
Utilifeeds projekt avslutades för mer än två år sedan, efter det har företaget utvecklat sina modeller för att ta fram lastprofiler för olika typer av väderår. De har även byggt ett verktyg där energiföretag kan lägga in och jämföra olika typer av investeringar i sitt fjärrvärmenät.
– Då kan man se vad som händer om man exempelvis investerar i en till panna, en ackumulatortank eller vill jobba med styrning av flexibilitet. Då kan du jämföra vilka investeringar som ger bäst leveranssäkerhet eller driftsekonomi.
Utilifeeds sju principer för att beräkna det dimensionerande effektbehovet
1. Ta hänsyn till fler väderparametrar
Hur stort värmebehovet är påverkas inte bara av temperaturen, även vindhastighet, solstrålning och nederbörd kan ha stor inverkan.
2. Använd en lastmodell med bättre prestanda
Att träffsäkert beräkna samband mellan effektbehov och väderparametrar kan göras effektivt med maskininlärning.
3. Bedöm osäkerheten i din modell
Många modeller innehåller ett mått på hur stor osäkerheten är. Använd denna data systematiskt när ni beslutar hur stor säkerhetsmarginalen ska vara för dimensioneringen.
4. Basera beräkningen på verkligt effektbehov i anslutna fastigheter
Beräkningar av dimensionerande effektbehov på systemnivå baseras traditionellt på historiska data över producerad effekt. Det motsvarar inte alltid det underliggande värmebehovet.
5. Förbättra antaganden för effektbehov i nybyggda fastigheter
Expansionsplaner för städer kan ofta sakna dimensionerande effektbehov. Nya fastigheter har inte samma förhållande mellan effekt och energi som befintlig bebyggelse. Vid estimering av effektbehov för nya fastigheter, ta hänsyn till typ av fastigheter och använd data för nybyggda fastigheter av samma typ samt aktuella studier.
6. Ta hänsyn till hur renoveringar kommer påverka effektbehov i befintliga fastigheter
Flera studier har prognostiserat hur renoveringstakten kommer påverka energibehovet. Påverkan på dimensionerande effektbehov är däremot mindre utforskat område men det finns data för olika åtgärders inverkan. Använd denna data tillsammans med en analys av stadens fastighetsbestånd fokuserad på framtida renoveringar.
7. Ta hänsyn till klimatförändringar
Den pågående klimatförändringen påverkar de dimensionerande väderförhållandena. Ta del av forskning kring framtida klimatmodeller för att göra tillförlitliga estimat av hur dimensionerande väderförhållanden påverkas av klimatförändringen.
Läs mer om de sju principerna här.
Relaterade projekt
Pågående
Flexibel, kompakt och modulär värmepump för värme och kyla i industrin
Projektet Comhptes siktar på att utveckla innovativa och kostnadseffektiva kompakta teknologier för värmepumpar och värmelager, och att demonstrera dem upp till teknikmognadsgrad fem, TRL5, i ett fullt integrerat flexibelt och modulärt system.
Pågående
UP-FLEXH – Innovativ högtemperaturvärmepump för flexibel industriell värme
Projektet UP-FLEXH syftar till att utveckla och validera ett förstklassigt integrerat energisystem för att tillhandahålla flexibel industriell värme och kyla och möjligheter till kraftflexibilitet.
Pågående
Litet avtryck och hållbar uppvärmning för byggnader – Pulse
Pulse-projektet ska utveckla ett innovativt, cirkulärt designat och kompakt värmesystem på lägenhetsnivå, främst för flerfamiljshus.
Pågående
Högtemperaturvärmepump med integrerad lagring – Bread
Det övergripande målet med projektet Bread är att utveckla ett värme- och kylsystem på under en megawatt som ska skapa värme till temperaturer över 250 °C och kyla till cirka 0 °C och lägre.
Pågående
Maskininlärning ska förutsäga underhållsbehov i värmepumpar
Projektet Prema Heaps ska utveckla metoder för maskininlärning för att kunna förutsäga underhållsbehovet i värmepumpar, och därmed öka effektiviteten. Ett mål är att få fram algoritmer som är praktiskt användbara för värmepumpsproducenter och fjärrvärmeföretag.
Pågående
Ecopack 3 utvecklar värmepumpar med naturligt köldmedium för lågtempererade nät
Ecopack 1 satte världsrekord i utvunnen effekt från mängd köldmedium. Nu i Ecopack 3 är frågan: Hur konstruerar man en värmepump som innehåller max 150 gram naturligt köldmedium, så att den är effektiv i ett lågtempererat termiskt nät?
Pågående
Nytt projekt ska optimera industriella värmepumpar: ”Stor exportpotential”
I december inleds ett nytt Termoprojekt för att optimera industriella värmepumpar med naturliga köldmedier. Forskare från KTH ska ta fram värmeväxlare som minimerar köldmediefyllningen – och samtidigt bibehåller hög termisk prestanda. Projektledaren Jens Fridh hoppas att projektet kan få stor betydelse för att få bort fossila bränslen inom Europas fjärrvärmesektor.
Pågående
Tvåfasströmning i platta kanaler för ökad effektivitet
Projektet ska öka förståelsen för tvåfasströmning vid förångning och kondensation i platta kanalgeometrier, av liknande typ som som är vanliga i plattvärmeväxlare. Ett av de konkreta målen är att visa upp kanaler som kan öka värmefaktorn med minst 10 procent.
Avslutad
Säker användning av brännbara köldmedier
Projektets syfte är att utveckla och förbättra den kunskap som krävs för säker användning av brandfarliga köldmedier i kyl- och värmepumpsystem.
Avslutad
Experimentell undersökning för att maximera effektiviteten för kyl/vp system med koldioxid som köldmedium
Projektet avser att experimentellt verifiera metoder med syfte att få hög systemeffektivitet hos CO2-baserade kyl- och värmepumpssystem då dessa system förväntas att öka de kommande åren som följd av implementering av F-gasförordningen.
Avslutad
Innovativ energi- och effekteffektiv värmepump för småhus
Projektet avser att studera ett värmepumpssystem och effektivisera den ur både energi- och eleffektsynpunkt. Detta kommer att ske bl a genom att utveckla en ventilationsåtervinningsvärmeväxlare och utvärdera systemets funktionalitet och effektivitet experimentellt, samtidigt som teoretiska modeller för dess funktion utvecklas.
Avslutad
Värmepumpar för torkning
Projektet syftar till att bygga internationell kunskap om resurseffektiv torkning med värmepumpsteknik. I projektet kommer man att samla in svenska fallstudier med fokus på industriell torkning, främst inom skog, massa/papper och jordbruk/livsmedel.
Avslutad
Energieffektiva värmeväxlare – LPMat2
LPMat2-projektet fokuserar på en ny generation av värmeväxlare baserad på TPMS-geometrier. Det ska öppna för att utvinna värme och öka energieffektiviteten i industri och byggnader.
Avslutad
Värmepumpar för lågtempererade termiska nät i områden med befintliga byggnader
Projektet tar fram värmepumpsteknik anpassad till nya temperaturintervaller, installationslösningar för enklare och flexiblare installation och övervakningssystem för effektiv drift av storskaliga system. Projektresultatet medför att takten för utfasning av gas i Europa kan öka.
Avslutad
Köldmedier med låg växthuseffekt
Projektet avser sammanställning av kunskapsläget i Sverige rörande kylanläggningar och värmepumpar med köldmedium med låg växthuseffekt.
Avslutad
Ecopack 2 utvecklar värmepumpsystem med små mängder naturligt köldmedium
Ecopack 2 syftar till att kunna hantera verkliga driftsfall med dynamiska förlopp och utveckla nödvändiga mät och styrmetoder för systemet.
Avslutad
Hantering av köldmedier med låg global uppvärmningspotential
Projektet ska analysera hur nya köldmedier med låg global uppvärmningspotential, GWP, påverkas i värmepumps- och kylanläggningar. Det handlar om potentiell sönderdelning samt hur de hanteras vid livslängdens slut. Syftet är att nå bättre användning, återvinning, återanvändning och miljösäker kassering.
Avslutad
Propac Control
Projektet Propac Control adresserar utmaningarna med system för luftkonditionering med mycket liten köldmediemängd i förhållandet till köldmedieflödet. En felfördelning av köldmedium riskerar att skada komponenterna, försätta systemet i ett svängningstillstånd och minska verkningsgraden. Projektet ska utveckla och utvärdera strategier för kontrollsystem som hanterar dessa problem.
Avslutad
Ekopack
EkoPack-projektet har visat på möjligheterna att kraftigt reducera köldmediemängden i kyl- och värmepumpssystem och samtidigt upprätthålla energieffektiviteten. Därmed öppnas möjligheten att använda naturliga köldmedier i fler applikationer som tidigare har varit begränsade utifrån riskbedömningar i gällande säkerhetsstandarder.
Avslutad
3D-printing av värmeväxlare
Genom att tillverka värmeväxlare i 3D-printing kan man släppa de flesta restriktionerna relaterade till tillverkningen och tillåtas att tänka helt fritt. Det innebär helt nya möjligheter och initierar nya tankar om hur en värmeväxlare bör utformas. Vi kommer att utforma nya geometrier och optimera dem med hjälp av datorsimuleringar.
Avslutad
Branschsamarbete för avancerad analys för framtidens uppvärmning
Idag är det svårt och orimligt att varje energiföretag på var sitt håll ska utveckla och validera dataanalytiska metoder för att optimera värmedistribution. Genom att utveckla samarbetet inom branschen, data science-expertis och forskning kan fler och bättre modeller tas fram.
Avslutad
Comfort and Climate Box
I projektet samarbetade forskningsinstitutet RISE med KTH och Högskolan i Dalarna och två värmepumpstillverkare. Vi tog fram nya konceptlösningar med fokus på styrningen av kombinationen värmepump och energilager.
Avslutad
Digitalization and IoT technologies for Heat Pump Systems
In the project, KTH and RISE are actively contributing to the periodic workshops are organized and coordinated by the Annex 56, where representatives of companies and institutions from Sweden, Austria, France, Germany, Denmark, Norway and Switzerland collaborate to provide guidance, data and knowledge about heat pumping technologies with respect to IoT applications.
Avslutad
Fånga lågtempererad spillvärme
Projektet fokuserar på en innovativ lösning och ligger på en låg mognadsgrad på TRL-skalan (TRL 1-3). Dessa resultat skall fungera som en enklare proof-of-concept och kommer att presenteras vid konferenser och utställningar.
Avslutad
Framtidens köldbärare
I det här projektet söker vi nya förbättrade lösningar för framtidens köldbärare som ger en hög energieffektivitet för systemen de används i, och en liten miljöpåverkan. Projektet är en fortsättning på tidigare forskning som resulterat i referenslitteratur om köldbärare som nu används internationellt.
Avslutad
Köldmedier för högtemperaturvärmepumpar med låga växthuseffekter
De senaste tio åren har forskningen på värmepumpar och kylmedier intensifierats och nya möjligheter för att höja kvaliteten på spillvärme till industriellt och kommersiellt intressanta temperaturer har öppnats upp. Här finns det stora möjligheter att kunna knyta den forskningen till praktiska tillämpningar som är av betydelse för en stor del av fastighetssektorn, process-, papper, cement och mejeriindustrin i Sverige.
Avslutad
Miljövänliga köldmedier
Projekt handlar om att utreda för- och nackdelar med köldmedier med låg växthuseffekt, både naturliga och syntetiska. En del av arbetet innebär att delta i ett internationellt samarbete inom ramen för IEA Heat pump technology, Annex 54, där erfarenheter av dessa köldmedier samlas in och systematiseras.
Avslutad
Lantbrukseffekten
Jordbrukens värme- och kylanläggningar har möjlighet att leverera överskottsel genom reglerbar elproduktion och därmed vara med och lösa de regionala och lokala effektbrister som flera tillväxtregioner upplever. Målet är att analysera den tekniska och ekonomiska potentialen för lantbrukssektorn i Skåne att bidra som flexibilitetsresurs och stötta elnätet.
Avslutad
Miljövänlig, säker luftkonditionering – PROPAC
Projektet ska demonstrera teknik för en luftkonditionering av så kallad split typ, med en inomhusdel och en utomhusdel, och med minimal fyllnadsmängd av naturligt, miljövänligt men brandfarligt köldmedium.
Avslutad
Miljövänliga smörjmedel för högtemperaturvärmepumpar med låg växthuseffektsköldmedier
Projektet ska skapa förutsättningar för industrin att utveckla nya produkter och för kyl- och värmepumpindustrin att göra rätt val av smörjmedel med tanke på hållbarhet, energieffektivitet och kompabilitet med alla komponenter i systemet.
Avslutad
Nya köldmedier för miljövänliga värmepumpsystem
Projektet ska bygga vidare på den kunskap som finns om nya syntetiska köldmedier och köldmedieblandningar och deras termiska egenskaper. Arbetet går ut på att hitta ersättningsmedier för anläggningar som använder HFC köldmedier.
Avslutad
Porösa ytor för bättre förångare i värmepumpar och kylanläggningar
Vid KTH har en speciell struktur utvecklats som typiskt kan ge tre graders högre förångningstemperatur, dvs en minskad energianvändning med mellan 5 och 10% för anläggningen. Värmeövergångstalet har visats kunna ökas med en faktor tio.
Avslutad
Utveckling av energieffektivare luftvärmepumpar
Frostuppbyggnad på värmeväxlarytorna i luftvärmepumpar är ett problem i kallt klimat och orsakar driftstopp som kräver avfrostning, vilket kostar mycket energi. Målet är att minska behovet av avfrostning av luftvärmepumpar genom att utveckla funktionella ytbeläggningar på värmeväxlaren.
Avslutad
Energirenovering med lågtemperaturkonvektorer
I det här projektet har en prototyp av en konvektor med systemintegrerade funktioner, och med en unikt högpresterande värmeväxlare, utvecklats och testats genom mätningar i laboratorium.
Relaterade Nyheter
Fel val av smörjmedel kan korta värmepumpars livslängd
Valet av smörjmedel spelar en avgörande roll för hur hållbara och effektiva framtidens högtemperaturvärmepumpar blir. Tester visar att vid höga temperaturer kan kemiska reaktioner leda till att köldmediet och smörjmedlet i värmepumpen bryts ner och kan förkorta värmepumpens livslängd, enligt en ny rapport från KTH. Det gäller till exempel industriella värmepumpar och klimatanläggningar i bilar.
Värmepumpar kan sänka industriers energibehov med upp till 70 procent
Värmepumpar kan bli en nyckel för att göra svensk industri mer energieffektiv och klimatsmart. Genom att ersätta traditionella torksystem med värmepumpar kan energianvändningen minska med upp till 70 procent – samtidigt som koldioxidutsläppen sjunker kraftigt. Det visar en rapport från Rise, KTH och Chalmers finansierad av Termo.
KTH-forskare lanserar verktyg som visar hur bergvärmesystem påverkar varandra
Forskare från KTH visar att traditionella metoder ofta underskattar hur mycket närliggande bergvärmesystem påverkar varandra. De tagit fram ett nytt och fritt tillgängligt beräkningsverktyg som visar hur mycket bergvärmesystem påverkar varandra – och hur det går att minska energiförluster.
Framtidens värmepumpar: Ecopack 2 förbättrar energieffektiviteten
I framtidens energisystem kan små, effektiva värmepumpar spela en avgörande roll då de minskar transmissionsförluster, möjliggör användandet av spillvärme och ökar värmefaktorn för värmepumpen tack vare det låga temperaturlyftet. Projektet Ecopack 2 har utvecklat värmepumpsystem med naturliga köldmedier som möjliggör energieffektiva termiska nät.
Sweheat & Cooling blir nytt innovationskluster inom Termo
Energimyndigheten har beviljat stöd till det svenska exportnätverket Sweheat & Cooling för ett innovationskluster, som nu startar och kommer drivas i 2,5 år. Klustret ska hjälpa svenska teknik- och fjärrvärmeföretag att träffa europeiska energiföretag för ökad export till den europeiska fjärrvärmemarknaden.
Optimerat flöde i bergvärmepumpar kan ge kraftigt ökad prestanda
Genom att optimera flödet i borrhålskretsen kan bergvärmepumpar prestera upp till 40 procent bättre. Ett Termoprojekt undersöker hur faktorer som borrhålsdjup och temperaturvariationer påverkar det optimala flödet. Resultaten kan leda till betydande kapacitetsbesparingar i elnätet och ge värdefull kunskap för värmepumpstillverkare, konsulter, installatörer och fastighetsförvaltare som vill optimera framtida eller befintliga installationer.
Deltagarrekord på Värme- och kyladagen
Termoprogrammets nya etapp 2 gick som en röd tråd genom konferensen Värme- och kyladagen som arrangerades i Stockholm den 13 november. Den öppnades av Energimyndigheten, som påminde om värme och kylas viktiga roll i energiomställningen. Omkring 120 personer var på plats, klart fler än Termoprogrammets tidigare konferenser.
45 miljoner till innovationskluster för energiomställning
Energimyndigheten vill påskynda omställningen till ett hållbart och robust energisystem. Myndigheten har utlyst 45 miljoner kronor för etablering av innovationskluster.
Han vill 3D-printa kompakta och effektiva värmeväxlare
– 3D-printing är en fantastisk tillverkningsmetod, den öppnar för geometrier som inte varit möjliga att skapa på ett vettigt sätt tidigare. Det säger professor Björn Palm på KTH, som är mitt uppe i ett Termoprojekt för att utveckla kompakta och effektivare värmeväxlare.
Nanoteknik minskar frostproblem på luftvärmepumpar
Kemi och materialstruktur på nanometernivå minskar frostbildningen och ökar effektiviteten i luftvärmepumpar, enligt ett Termoprojekt från Rise. Resultatet öppnar för att luftvärmepumpar kan användas i kalla klimat i större utsträckning.
”Energieffektivisering behöver bli sexigt”
En investering i energieffektivisering på 15 miljarder kronor kan spara elkonsumenterna närmare 100 miljarder kronor per år, genom minskad och flyttad elförbrukning. Flexibel drift av vattenburna värmepumpar kan tillgängliggöra mer än 10 procent av Sveriges maximala effektbehov en kall vinterdag. Den uppskattningen gör Björn Berg, vd på Ngenic.
Fossilfri värmesektor – det svåraste och dyraste återstår
I år fyller uppvärmningsbranschens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft fem år. De lägst hängande frukterna är genomförda inom värmebranschen, det som återstår är både svårt och dyrt. Det säger Kjerstin Ludvig från Profu som på nästa Termowebbinarium presenterar de största utmaningarna för branschen att bli fossilfri.
”Regelverken hänger inte med teknikutvecklingen”
Digitaliseringen öppnar för nya affärsmodeller och energidelning. Utmaningarna ligger i regelverk som hindrar effektivt utnyttjande av data från värmepumpar. Det anser Davide Rolando från KTH, som presenterar ett Termoprojekt om internet of things på nästa Termowebbinarium den 5 december.
”Forskare och fjärrvärmeföretag behöver samarbeta mer”
Med maskininlärning har Qian Wang och hans kollegor på KTH skapat en modell för att prognosticera efterfrågan av värme i bostadsområden. Men han vill se mer samarbete mellan forskare och fjärrvärmebolag för att kunna förstå hur nya affärsmodeller kan integreras i branschen.
Beslut om Termoprogrammets förlängning kommer före jul
Energimyndigheten siktar på att förlänga Termoprogrammet med minst fyra år, beslut kommer sannolikt före årsskiftet. Det framkom under Termodagen den 19 oktober. Hitta alla presentationer från dagen här.
Energieffektivisering och affärsmodeller i fokus för fastighetsmarknaden
Fjolårets höga elpriser gav skjuts åt potentialen i energieffektivisering, men nya affärsmodeller behövs för att snabba på fastighetssektorns energiomställning. Det var två slutsatser från Termodagens panelsamtal ”Från forskning till marknaden” den 19 oktober.
Termodagen 2023 – värme och kylas roll i energiomställningen
Den 19 oktober arrangeras heldagskonferensen Termodagen på Citykonferensen Ingenjörshuset i Stockholm, i regi av Energimyndighetens forskningsprogram Termo. Bland talarna finns professor Björn Palm från KTH, Monica Axell från Rise och Nathalie Fransson från IVL.
Effektiv värmeväxlare med fasändringsmaterial redo att testas
En 3D-printad värmeväxlare i aluminium fylld med fasändringsmaterial, det har professor Viktoria Martin och kollegor från KTH provat fram i labbmiljö. Resultatet är en prototyp med både hög energitäthet och hög effekt. Nästa steg är att göra en installation på försök i ett riktigt ventilationssystem.
Bostäders flexibilitet – i teorin och i verkligheten
Hur stora är möjligheterna för flexibilitet i bostäder och hur ser husägare på att förändra sin komfort? Det undersöker Morgan Willis från Rise i projektet Bostäder för flexibilitet.
Värmepumpar kan stabilisera elnätet via molnlösningar
Värmepumpar skulle kunna bidra med efterfrågeflexibilitet till elnätet. Ett sätt kan vara med hjälp av en styrning via värmepumpstillverkarnas molnlösningar som kopplar ihop aggregatorer med enskilda värmepumpar. Men det finns flera utmaningar kvar att lösa, enligt Markus Lindahl från Rise, som leder studien Storskalig laststyrning av värmepumpar i elnätet.
Flyttad förbrukning kan spara pengar med framtidens värmepumpar
Termoprojektet “Comfort and climate box” undersökte möjligheterna för småhusägare med värmepumpar i kombination med solpaneler att spara pengar genom att flytta energiförbrukningen i tid. Resultatet: Med 2019 års elpriser var förutsättningarna för detta begränsade – men med dagens elpriser och variationer finns nu helt andra möjligheter.
Ny rapport ger det senaste inom värmepumpsteknik
Värmepumpar är en av nyckellösningarna för att nå klimatmålet globalt. IEA HPT är ett internationellt forskningssamarbete kring värmepumpsteknik där Sverige deltar tillsammans med 16 andra länder för att utveckla nya lösningar. Inom samarbetet har en årsrapport tagits fram som ger en överblick över höjdpunkter under 2021 och pågående aktiviteter inom samarbetet.
Kan flexibla värmepumpar minska flaskhalsar i elnätet?
När andelen el från förnybara källor ökar leder det till att tillgången på el varierar alltmer. Den varierande tillgången kombinerat med nytillkomna flaskhalsar i näten ökar behovet av flexibilitet i energisystemet. Med hjälp av värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät kan flexibiliteten i elnätet öka.
Relaterade Event
Försörjningstrygghet och kärnvärme i fokus på Termodagen
Den 21 oktober arrangerar forskningsprogrammet Termo en konferens i Stockholm om värme och kylas roll i energiomställningen, med presentationer från forskare och företag. Ett tema för konferensen är försörjningstrygghet och kärnvärme. Bland talarna finns Varberg Energis vd Björn Sjöberg och Calentix grundare Ulrika Jardfelt.
Four KTH Projects – Risks and Opportunities of Refrigerants in Heat Pumps
What happens when flammable refrigerants leak in residential buildings? Why can the wrong refrigerant shorten the lifespan of heat pumps? How can internal superheating be reduced in heat pump systems? What opportunities exist for managing refrigerants at the end of their service life? Welcome to a webinar focusing on refrigerant research at KTH.
Effektivare värmepumpsystem för framtiden
Termo välkomnar dig till ett webbinarium om utvecklingen av innovativa värmepumpsystem och hur optimering kan förbättra energieffektiviteten markant. Viktor Ölén från Svenska kyl- och värmepumpföreningen och Willem Mazzotti Pallard från Bengt Dahlgren delar med sig av insikter från sina pågående projekt och hur resultaten kan bidra till hållbara energilösningar.
Webbinarium – Tema IEA HPT
Termo välkomnar till ett webbinarium med smakprov på vad som sker inom Internationella energirådets program för värmepumpsteknologier, IEA HPT. Caroline Haglund Stignor och Metkel Yebiyo, bägge från Rise, och Björn Palm från KTH kommer presentera.
Välkommen till Värme- och kyladagen 2024
Den 13 november arrangerar forskningsprogrammet Termo en heldagskonferens om värme och kylas roll i energiomställningen i Stockholm. Under dagen kommer resultat från forskningsprojekt både inom och utom Termo att presenteras, liksom nya projekt från Termos programförlängning varvat med externa talare. Anmälan är nu stängd.
Webbinarium – 3D-printning och nya ytmaterial – vägen mot framtidens värmeväxlare
Ta del av resultat från projekt som utvecklar luftvärmepumpstekniken genom att minska frostuppbyggnaden och utnyttja 3D-utskrift för att skapa innovativa värmeväxlare.
Termodagen 2023 – värme och kylas roll i energiomställningen
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Workshop om Energimyndighetens strategi kring finansiering av forskning inom området värme och kyla
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Värme, el och flexibilitet i framtiden
Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och flexibilitet som en del av framtidens energisystem.
Värmepumpar för framtidens energisystem
Flera av Termoprogrammets projekt anknyter till teknologier som främjar sektorkoppling och flexibilitet i systemet – till exempel värmepumpar. Det belystes under det här webbinariet.
