Projektet ska demonstrera teknik för en luftkonditionering av så kallad split typ, med en inomhusdel och en utomhusdel, och med minimal fyllnadsmängd av naturligt, miljövänligt men brandfarligt köldmedium.
Projektet ska demonstrera teknik för en luftkonditionering av så kallad split typ, med en inomhusdel och en utomhusdel, och med minimal fyllnadsmängd av naturligt, miljövänligt men brandfarligt köldmedium.
År 2020 tillverkades cirka 110 miljoner luftkonditioneringar och prognosen är 150 miljoner år 2027. Idag används i huvudsak icke naturliga, syntetiska köldmedier med hög växthuseffekt som måste ersättas. En stor andel är av splittyp där utomhusdelen hänger på husfasaden i varma länder.
Här ska forskarna demonstrera en split-AC med 3,5 kW kylkapacitet och COP2 (effektivitet) minst 3,5 med mindre än 150 gram propan som köldmedium. Detta är enligt gällande standarder gränsen som anses helt säker vad avser risk för brand eller explosion även om allt köldmedium läcker ut. Dagens motsvarande system innehåller mellan 800 och 1000 gram miljöfarligt köldmedium.
En rad internationella tillverkare och forskare på KTH stöder projektet med ny teknik där fokus ligger på att minska den inre volymen med bibehållen eller bättre prestanda än den som används idag. Projektet har utvecklat nya värmeväxlare med mycket små inre volymer med hög värmöverföringsförmåga relativt mängden köldmedium. Fläktarna har anpassats till egenskaperna hos dessa värmeväxlare. Kompressorn, ursprungligen avsedd för elfordon med syntetiskt köldmedium, har testats med nya oljor för att klara smörjningen med propan.
I en process där man upprepar och gör successiva förbättringar har ett komplett system utvecklats och testats. Projektmålet, 3,5 kW kyleffekt med COP2=3,5 har nåtts med 145 gram propan. Ledningarna mellan in- och utomhusdel är 6 m långa.
PROPAC demonstrerar teknik för att kunna använda helt miljövänligt köldmedium i luftkonditioneringar (AC). Målet, en split AC med 3,5 KW kyleffekt och COP2=3,5 med minder än 150 gram propan som köldmedium, har uppnåtts.
PROPAC
Klas Andersson Engineering
Deltagande aktörer: Kungliga Tekniska Högskolan, professor emeritus Eric Granryd, professor Björn Palm, Lundahl, Electrolux, Sanden, Sanhua, ebmpapst, Gränges, Linde.
Klas Andersson
48254-1
The project aims to demonstrate technology for a split-type air conditioner (an indoor and an outdoor unit) with a minimal charge of natural, environmentally friendly but flammable refrigerant.
In 2020, approx. 110 million air conditioners (AC) where produced and the forecast is 150 million by 2027. Today, mainly non-natural, synthetic refrigerants with high greenhouse effect are used that has to be replaced. A large amount are of split type where the outdoor part can be seen hanging on the walls of the facades in warm countries. The project aims to demonstrate a split AC with 3.5 kW cooling capacity and COP2 (efficiency) at least 3.5 with less than 150 grams of propane as refrigerant. 150 grams is the limit that is considered completely safe according to current standards with respect to the risk of fire or explosion even if all refrigerant leaks. Today’s corresponding system contains approx. 800-1000 grams of environmentally hazardous refrigerant.
A number of international manufacturers and The Royal Institute of Technology in Stockholm support the project with new technology where the focus is on reduced internal volumes while maintaining or improve the performance compared to present technology. The project has developed new heat exchangers with very small internal volumes with high heat transfer capacity in relation to the amount of refrigerant. The fans have been adapted to the characteristics of these heat exchangers. The compressor, originally intended for electric vehicles with synthetic refrigerant, has been tested with new oils to ensure lubrication using propane. In an iterative process with successive improvements, a complete system has been developed and tested. The project goal, 3.5 kW cooling capacity with COP2 = 3.5 has been reached with 145 grams of propane. The connection tubes between the indoor and outdoor units are 6 m long.
PROPAC demonstrates technology for using very small, safe amounts of environmentally friendly but flammable refrigerant in air conditioners (AC). The goal, a split AC with 3.5 KW cooling power and COP2 = 3.5 with less than 150 grams of propane as refrigerant, has been reached.
PROPAC
Klas Andersson Engineering
Klas Andersson
The Royal Institute of Technology, Professor Emeritus Eric Granryd, Professor Björn Palm, Lundahl, Electrolux, Sanden, Sanhua, ebmpapst, Gränges, Linde.
48254-1
Pågående
Projektet ska öka förståelsen för tvåfasströmning vid förångning och kondensation i platta kanalgeometrier, av liknande typ som som är vanliga i plattvärmeväxlare. Ett av de konkreta målen är att visa upp kanaler som kan öka värmefaktorn med minst 10 procent.
Avslutad
Projektet studerar hur förväntat kylbehov kommer att utvecklas hos nya och framtida stadsdelar bestående av Nära Noll Energi-Byggnader (NNEB) då den termiska prestandan hos klimatskärmen kommer att förbättras.
Avslutad
Projektet projekt fokuserar på energianvändning och energieffektiva lösningar för ett typiskt skol/campusområde i den besökta regionen i Kina. Som referensfall användes värme- och varmvattensystemet i ett studenthem på ett campusområde beläget i staden Guiyang.
Avslutad
I detta projekt undersöks de affärsmässiga, särskilt rättsliga, förutsättningarna för att introducera och driva balanserade termiska nät, BTN. Det övergripande målet med projektet är att analysera och skapa förståelse för hur affärsmässiga risker påverkar marknaden vid energiaffärer som BTN.
Pågående
Projektets syfte är att utveckla och förbättra den kunskap som krävs för säker användning av brandfarliga köldmedier i kyl- och värmepumpsystem.
Avslutad
Projektet avser att experimentellt verifiera metoder med syfte att få hög systemeffektivitet hos CO2-baserade kyl- och värmepumpssystem då dessa system förväntas att öka de kommande åren som följd av implementering av F-gasförordningen.
Avslutad
Projektet ska studera hur man kan utveckla ett kombinerat energilagervärmeväxlare med luft som värmebärare. Detta projekt är första steget i utvecklingen av ett innovativt PCM-baserat kylabatteri som kan användas för klimatsmart kyla i t ex frikyla, nattkyla för stora kondensorer, samt komfort i fordon vid avstannad motor och fler. Ny kunskap ger förståelse för de bidragande mekanismer som är inblandade i de kombinerade värmeöverförings- och fasändringsprocesserna i en PCM-värmeväxlare, och nyttjas till att ta fram en första prototyp som utvärderas i laborationsmiljö.
Avslutad
Projektet avser att studera ett värmepumpssystem och effektivisera den ur både energi- och eleffektsynpunkt. Detta kommer att ske bl a genom att utveckla en ventilationsåtervinningsvärmeväxlare och utvärdera systemets funktionalitet och effektivitet experimentellt, samtidigt som teoretiska modeller för dess funktion utvecklas.
Pågående
Projektet ska undersöka hur optimeringen av köldbärarflödet i bergvärmeanläggningar kan leda till energibesparingar och öka prestandan med 10–40 procent. Det görs genom modellering, studier av statistiska parametrar samt validering genom experiment i KTH:s Live-in Lab ihop med data från befintliga anläggningar.
Pågående
Projektet syftar till att bygga internationell kunskap om resurseffektiv torkning med värmepumpsteknik. I projektet kommer man att samla in svenska fallstudier med fokus på industriell torkning, främst inom skog, massa/papper och jordbruk/livsmedel.
En investering i energieffektivisering på 15 miljarder kronor kan spara elkonsumenterna närmare 100 miljarder kronor per år, genom minskad och flyttad elförbrukning. Flexibel drift av vattenburna värmepumpar kan tillgängliggöra mer än 10 procent av Sveriges maximala effektbehov en kall vinterdag. Den uppskattningen gör Björn Berg, vd på Ngenic.
85 procent mindre fel för ett beräkna det dimensionerande effektbehovet i ett fjärrvärmenät, det uppger Johan Kensby på Utilifeed att de kan uppnå. Med deras metod vill de hjälpa energiföretag att fatta klokare investeringsbeslut.
I år fyller uppvärmningsbranschens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft fem år. De lägst hängande frukterna är genomförda inom värmebranschen, det som återstår är både svårt och dyrt. Det säger Kjerstin Ludvig från Profu som på nästa Termowebbinarium presenterar de största utmaningarna för branschen att bli fossilfri.
Energimyndigheten förlänger forsknings- och innovationsprogrammet Termo med minst fem år. Myndigheten satsar 160 miljoner kronor på att finansiera forskning om hur värme- och kylasektorn kan snabba på omställningen till ett robust och hållbart energisystem. Två nya områden i programmet är försörjningstrygghet och värmeproduktion från kärnkraft.
Digitaliseringen öppnar för nya affärsmodeller och energidelning. Utmaningarna ligger i regelverk som hindrar effektivt utnyttjande av data från värmepumpar. Det anser Davide Rolando från KTH, som presenterar ett Termoprojekt om internet of things på nästa Termowebbinarium den 5 december.
Med maskininlärning har Qian Wang och hans kollegor på KTH skapat en modell för att prognosticera efterfrågan av värme i bostadsområden. Men han vill se mer samarbete mellan forskare och fjärrvärmebolag för att kunna förstå hur nya affärsmodeller kan integreras i branschen.
Energimyndigheten siktar på att förlänga Termoprogrammet med minst fyra år, beslut kommer sannolikt före årsskiftet. Det framkom under Termodagen den 19 oktober. Hitta alla presentationer från dagen här.
Fjolårets höga elpriser gav skjuts åt potentialen i energieffektivisering, men nya affärsmodeller behövs för att snabba på fastighetssektorns energiomställning. Det var två slutsatser från Termodagens panelsamtal ”Från forskning till marknaden” den 19 oktober.
Den 19 oktober arrangeras heldagskonferensen Termodagen på Citykonferensen Ingenjörshuset i Stockholm, i regi av Energimyndighetens forskningsprogram Termo. Bland talarna finns professor Björn Palm från KTH, Monica Axell från Rise och Nathalie Fransson från IVL.
En 3D-printad värmeväxlare i aluminium fylld med fasändringsmaterial, det har professor Viktoria Martin och kollegor från KTH provat fram i labbmiljö. Resultatet är en prototyp med både hög energitäthet och hög effekt. Nästa steg är att göra en installation på försök i ett riktigt ventilationssystem.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och el flexibilitet som en del av framtidens energisystem.
Flera av Termoprogrammets projekt anknyter till teknologier som främjar sektorkoppling och flexibilitet i systemet – till exempel värmepumpar. Det belystes under det här webbinariet.
