Idag är det svårt och orimligt att varje energiföretag på var sitt håll ska utveckla och validera dataanalytiska metoder för att optimera värmedistribution. Genom att utveckla samarbetet inom branschen, data science-expertis och forskning kan fler och bättre modeller tas fram.
Genom ett branschsamarbete kring data och analytiska metoder ska projektet ta fram modeller för avancerad datanalys och AI. Resultaten i form av nya arbetssätt eller nya tillämpningar i mjukvara ska kunna användas av energidistributörer och prosumenter. Projektet för samman forskning och innovation med mjukvaruutveckling och utrullning/användning i praktisk verksamhet, vilket bidrar till att höja kompetensen kring data och artificiell intelligens i hela branschen.
Idag är det svårt och orimligt att varje energiföretag på var sitt håll ska utveckla och validera dataanalytiska metoder för att optimera värmedistribution. Genom att utveckla samarbetet inom branschen, data science-expertis och forskning kan fler och bättre modeller tas fram.
Huvudsakliga målet är att med hjälp av data och data science förbättra precision i identifiering av mönster och avvikelser i distributionsnätet inklusive undercentraler i kundanläggningar. Exempel på fel som kan identifieras med dataanalytiska metoder är mätdatafel, läckage och styrfel. Syftet är också att ta fram analysmodeller och stödjande ramverk som föreslår åtgärder till energidistributör och prosumenter för att åtgärda fel och minska resursförbrukning och miljöpåverkan.
Syftet är att bygga verktyg som föreslår åtgärder till energidistributör och prosumenter för att åtgärda fel och minska resursförbrukning och miljöpåverkan.
Projektet ska stärka den analytiska förmågan hos energiföretagen, i form av webinar och en samlad branschgemensam portal för tillgängliga dataset, datanalytiska resonemang och resultat. På så vis stärks samtliga energibolag i arbetet att vidareutveckla och optimera övervakning, underhåll, proaktiv åtgärdsplanering och uppföljning med sina kunder och deras anläggningar/fastigheter.
Projektet är ett samarbete mellan Smart Energi, Eneriforsks program Futureheat, Energimyndigheten, Universitet och högskolor.
Data Science: BRAVA – Branschsamarbete för avancerad analys för framtidens uppvärmning
Smart Energi, Energiforsk, Futureheat, Solita
Deltagande aktörer: Halmstad Högskola, Lunds Tekniska Universitet, Chalmers Industriteknik
Maria Hansson, Solita
48309-1
Pågående
Projektet Thermflex ska med hjälp av AI optimera hur värmelager, fjärrvärmenät och elnät kan samspela. Förhoppningen är att det ska leda till ökad flexibilitet som kan bidra till minskat topplastbehov och bättre balansering av effektbehovet mellan olika energisektorer.
Pågående
Vilken roll spillvärme från små modulära reaktorer och traditionell kärnkraft kan spela i framtidens fjärrvärmesystem ska Rise undersöka i projektet Nuceheat. Analysen görs ur energisystemperspektiv på både lokal och nationell nivå.
Pågående
Hur ska värmeöverskottet från omvandlingen av el till vätgas, motsvarande fyra gånger Sveriges fjärrvärmeenergi, nyttjas bäst i framtida investeringar nationellt och på EU-nivå? Det ska Anders Wickströms projekt Hycogen 2 djupanalysera.
Pågående
Maria Eidenskogs projektgrupp ska undersöka potentialen i generativ AI för att skapa syntetiska data över hushålls energianvändning. Projektet syftar till att ge mer exakta energiprognoser på olika systemnivåer och samtidigt utveckla metoder för ansvarsfull användning av AI.
Pågående
"Framtidssäkra fjärrvärme" syftar till att öka förutsättningarna att utveckla försörjningsberedskapen inom svensk fjärrvärme. Det treåriga projektet bygger på en djupgående samverkan mellan näringsliv och akademi. I referensgruppen finns representanter för alla delar; produktion, distribution och användning.
Pågående
I ett nytt bostadsområde implementerades ny fjärrvärmeteknik och systemlösning (4GDH). Bygget studerades av forskare vid Högskolan i Halmstad – som nu följer upp lågtemperaturnätet i ett nytt projekt. ”Vi ska analysera hur nätet rent praktiskt fungerar, tidigare har vi ju bara simulerat, och i slutet kommer vi presentera systemets egenskaper”, säger Helge Averfalk, universitetslektor i energiteknik.
Pågående
Det internationella projektet Recoin ska utveckla ett system för att effektivt lagra värme och kyla i grupper av borrhål. Tillsammans med partners från Tyskland och Schweiz ska KTH och Bengt Dahlgren Stockholm Geo ta fram ett system för prediktiv styrning.
Avslutad
Projektet projekt fokuserar på energianvändning och energieffektiva lösningar för ett typiskt skol/campusområde i den besökta regionen i Kina. Som referensfall användes värme- och varmvattensystemet i ett studenthem på ett campusområde beläget i staden Guiyang.
Avslutad
Projektet ska visa ett helt digitaliserat fjärrvärmenät som ger nya möjligheter till effektivisering och tjänster, som t.ex. ökad verkningsgrad och minskade utsläpp i produktion, minskade förluster i distribution, samt ökad leveranskvalitet och kundnöjdhet vid energianvändning.
Avslutad
I detta projekt undersöks de affärsmässiga, särskilt rättsliga, förutsättningarna för att introducera och driva balanserade termiska nät, BTN. Det övergripande målet med projektet är att analysera och skapa förståelse för hur affärsmässiga risker påverkar marknaden vid energiaffärer som BTN.
Energimyndigheten ger stöd till 19 projekt som ska utforska och utveckla nya lösningar för energigemenskaper och energidelning. Ett av dem är Termoprojektet Solheta gemenskaper som koordineras av Sustainable Innovation.
Fjärrvärmerör kan ha en livslängd på över 75–80 år vid normal drift. Men rör som utsätts för stora temperaturväxlingar och mekaniska belastningar riskerar betydligt snabbare nedbrytning, enligt en ny Termorapport från Rise.
Gotland har förutsättningar att nå ett fossilfritt energisystem till 2040. Spillvärme från industrin och nya tekniker kan bli en nyckel, men bara om risker hanteras och aktörer samarbetar, enligt en ny rapport som har analyserat fyra väldigt olika scenarier.
3D-printade värmeväxlare med mycket yta i förhållande till sin volym kan möjliggöra återvinning av spillvärme från bland annat krafttransformatorer. Tekniken öppnar för att spillvärmen kan användas i fjärrvärmenät, enligt en ny rapport av professor Christophe Duwig på KTH.
Värmepumpar kan bli en nyckel för att göra svensk industri mer energieffektiv och klimatsmart. Genom att ersätta traditionella torksystem med värmepumpar kan energianvändningen minska med upp till 70 procent – samtidigt som koldioxidutsläppen sjunker kraftigt. Det visar en rapport från Rise, KTH och Chalmers finansierad av Termo.
Forskare från KTH visar att traditionella metoder ofta underskattar hur mycket närliggande bergvärmesystem påverkar varandra. De tagit fram ett nytt och fritt tillgängligt beräkningsverktyg som visar hur mycket bergvärmesystem påverkar varandra – och hur det går att minska energiförluster.
Värmemarknad Sverige är nytt innovationskluster inom ramen för Termo, efter att Energimyndigheten beviljat stöd till forskningsföretaget Profu. Genom samarbete med nätverket för värmesektorns färdplan för fossilfri uppvärmning är målet att öka förståelsen för värmemarknadens roll i energiomställningen.
Över 200 svenska orter med fjärrvärmesystem kan vara lämpliga platser för att bygga värmegroplager, enligt en ny studie finansierad av Termo. Utmaningen är inte i första hand teknisk utan ekonomisk – om bränslepriserna för fjärrvärmen fortsätter uppåt kan det bli lönsamt.
Den dagliga driften av värmelagrande borrhålsfält påverkar fältets egenskaper både på kort och lång sikt. Därför är det viktigt att simulera hur olika driftsätt slår, men det är komplext. Alberto Lazzarotto har jobbat med att förbättra algoritmerna så att detaljerade simuleringar av borrhålsfält blir möjliga att genomföra.
Energimyndigheten har beviljat stöd till det svenska exportnätverket Sweheat & Cooling för ett innovationskluster, som nu startar och kommer drivas i 2,5 år. Klustret ska hjälpa svenska teknik- och fjärrvärmeföretag att träffa europeiska energiföretag för ökad export till den europeiska fjärrvärmemarknaden.
När energibolag planerar för hållbara och kostnadseffektiva nät blir rörens livslängd en allt viktigare faktor att ta hänsyn till. Under detta webbinarium presenterar Nazdaneh Yarahmadi från Rise slutsatser från hennes Termoprojekt om hur olika typer av belastningar påverkar rörens livslängd och vad det betyder för drift och underhåll.
Hur får fjärrvärmeföretag i Kanada in social hållbarhet i sin affärsmodell? Och hur kan man bedöma potentialen hos olika restvärmekällor inom fjärrvärmen? Det är två frågor som Kristina Lygnerud och Urban Persson kommer ge svar på i ett webbinarium baserat på forskning inom IEA DHC.
Hur kan man simulera värmelagringskapaciteten i borrhålsfält för termiska nät? Och hur många storskaliga groplager för solvärme finns det potential för i Sverige? Välkommen till ett webbinarium där Alberto Lazzarotto från KTH och Christopher Bales från Högskolan i Dalarna presenterar projektresultat.
Termo välkomnar dig till ett webbinarium om utvecklingen av innovativa värmepumpsystem och hur optimering kan förbättra energieffektiviteten markant. Viktor Ölén från Svenska kyl- och värmepumpföreningen och Willem Mazzotti Pallard från Bengt Dahlgren delar med sig av insikter från sina pågående projekt och hur resultaten kan bidra till hållbara energilösningar.
Den 13 november arrangerar forskningsprogrammet Termo en heldagskonferens om värme och kylas roll i energiomställningen i Stockholm. Under dagen kommer resultat från forskningsprojekt både inom och utom Termo att presenteras, liksom nya projekt från Termos programförlängning varvat med externa talare. Anmälan är nu stängd.
Ta del av resultat från projekt som utvecklar luftvärmepumpstekniken genom att minska frostuppbyggnaden och utnyttja 3D-utskrift för att skapa innovativa värmeväxlare.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Vid detta tillfälle får du ta del av två projekt om färdplan för fossilfri uppvärmning och en ny generation av underjordiskt värmelager.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
