Publicerad: 2025-03-11
Energimyndigheten har beviljat stöd till det svenska exportnätverket Sweheat & Cooling för ett innovationskluster, som nu startar och kommer drivas i 2,5 år. Klustret ska hjälpa svenska teknik- och fjärrvärmeföretag att träffa europeiska energiföretag för ökad export till den europeiska fjärrvärmemarknaden.
– Vi vill få till mer innovation i Sverige, bidra till ökad export av värme- och kyla lösningar till europeiska energiföretag och hjälpa forskare och doktorander att få en större internationell kontaktyta, säger Håkan Knutsson, arbetande styrelseordförande i Sweheat & Cooling.
Energimyndighetens forskningsprogram Termo har beviljat stöd till exportnätverket Sweheat & Cooling för att driva Sweheat & Cooling Innovationskluster. Klustret drar nu igång verksamheten, som med det beviljade stödet pågår till och med sista december 2027.
Sweheat & Cooling svarade på Energimyndighetens utlysning från i fjol, där myndigheten sökte innovationskluster som kan bidra till energiomställningen exempelvis genom att skapa förutsättningar för nya aktörskonstellationer och affärsmodeller.
– Vi ser potential i Sweheats innovationskluster, eftersom det för samman forskare, teknikutvecklare och energiföretag och har tydligt fokus på produktutveckling, kommersialisering och export av svensk fjärrvärmeteknik. Det kan stärka Sveriges internationella konkurrenskraft inom värme- och kylaområdet – vilket är en av Termoprogrammets målsättningar, säger Björn Larsson, forskningshandläggare på Energimyndigheten.
Sweheat & Cooling grundades 1993 och är ett exportnätverk för svenska teknikföretag. Fokus ligger på produktutveckling, kommersialisering och tillväxt genom export. Genom att skapa ett innovationskluster räknar man med att kunna göra ännu mer av det man redan gör.
Huvudmålet med klustret är att hjälpa svenska teknikföretag att tillsammans med sina kunder, främst svenska fjärrvärmeföretag, att förstå de utmaningar som europeiska fjärrvärmebolag står inför och erbjuda dem lösningar.
– Europa ska fasa ut olja, gas och kol ur sina system för värme och kyla. Verktygen är fjärrvärme, värmepumpar, elektrifiering och digitalisering. Här har Sverige stora erfarenheter. Under andra halvan av 1980-talet installerade vi mängder av både stora fjärrvärmeanslutna värmepumpar och små villavärmepumpar, men det är först nu det efterfrågas på bred front i Europa, säger Håkan Knutsson.
Inom ramen för klustret räknar Håkan Knutsson med att mer systematiskt och i högre grad än tidigare kunna bjuda in utländska kunder till Sverige för att visa upp teknik, system och lösningar.
– Ett av våra arbetssätt är att vi arrangerar teknikmöten med utländska fjärrvärmebolag, där de får träffa teknikleverantörer som visar sina lösningar. Genom vårt nätverk kan vi visa vilka lösningar som svenska fjärrvärmeföretag implementerat. Vi kanske inte kan lösa Berlins fjärrvärmebehov, men vi kan visa hur olika lösningar implementerats i Sverige.
Sweheat & Cooling vill minska de motsättningar som i alla fall historiskt funnits mellan fjärrvärme- och värmepumpsbranschen.
– Vi tror att teknikerna kommer konvergera och att vi i energiomställningen kommer behöva både värmepumpar av olika slag och termiska nät, säger Håkan Knutsson.
Vilka är de största utmaningarna för omställningen av Europas värmesystem?
– Ofta är det nog inte teknik, utan om nya sätt att tänka och samverka. I exempelvis Tyskland, Polen och Litauen tillåter inte lagen att fjärrvärmebolag digitaliserar sig in i kundernas fastigheter. Och i Storbritannien är traditionen att all energiinfrastruktur ska finnas ner på lägenhetsnivå, så centralvärme av svenskt snitt är ovanligt där. De tänker sig ofta att det ska finnas en fjärrvärmecentral eller värmepump i varje lägenhet.
Läs mer om Sweheat & Cooling på sweheat.com.
Pågående
Projektet Prema Heaps ska utveckla metoder för maskininlärning för att kunna förutsäga underhållsbehovet i värmepumpar, och därmed öka effektiviteten. Ett mål är att få fram algoritmer som är praktiskt användbara för värmepumpsproducenter och fjärrvärmeföretag.
Pågående
Projektet Thermflex ska med hjälp av AI optimera hur värmelager, fjärrvärmenät och elnät kan samspela. Förhoppningen är att det ska leda till ökad flexibilitet som kan bidra till minskat topplastbehov och bättre balansering av effektbehovet mellan olika energisektorer.
Pågående
Ecopack 1 satte världsrekord i utvunnen effekt från mängd köldmedium. Nu i Ecopack 3 är frågan: Hur konstruerar man en värmepump som innehåller max 150 gram naturligt köldmedium, så att den är effektiv i ett lågtempererat termiskt nät?
Pågående
Elektrifieringen ger en större tillgång på lågtempererad restvärme. Men kylvattnet från omvandlartransformatorer är i dag för kallt för att nyttjas direkt. Projektet Heatwise ska undersöka hur det kan lösas.
Pågående
Projektet "Uthållig geotermisk energi för framtiden" ska utveckla maskininlärningsmodeller för akvifär termisk lagring, ATES. Målsättningen är att förbättra drift och styrning av geotermisk energi.
Pågående
Vilken roll spillvärme från små modulära reaktorer och traditionell kärnkraft kan spela i framtidens fjärrvärmesystem ska Rise undersöka i projektet Nuceheat. Analysen görs ur energisystemperspektiv på både lokal och nationell nivå.
Pågående
Hur ska värmeöverskottet från omvandlingen av el till vätgas, motsvarande fyra gånger Sveriges fjärrvärmeenergi, nyttjas bäst i framtida investeringar nationellt och på EU-nivå? Det ska Anders Wickströms projekt Hycogen 2 djupanalysera.
Pågående
Maria Eidenskogs projektgrupp ska undersöka potentialen i generativ AI för att skapa syntetiska data över hushålls energianvändning. Projektet syftar till att ge mer exakta energiprognoser på olika systemnivåer och samtidigt utveckla metoder för ansvarsfull användning av AI.
Pågående
Intresset för små modulära reaktorer växer och att integrera SMR i det svenska energisystemet kan bidra till att reducera utsläppen av växthusgaser. I ett projekt ska man hitta sätt att kombinera reaktorerna med termokemiska processer för att producera förnybara råvaror till stålindustrin.
Pågående
"Framtidssäkra fjärrvärme" syftar till att öka förutsättningarna att utveckla försörjningsberedskapen inom svensk fjärrvärme. Det treåriga projektet bygger på en djupgående samverkan mellan näringsliv och akademi. I referensgruppen finns representanter för alla delar; produktion, distribution och användning.
I framtidens energisystem kan små, effektiva värmepumpar spela en avgörande roll då de minskar transmissionsförluster, möjliggör användandet av spillvärme och ökar värmefaktorn för värmepumpen tack vare det låga temperaturlyftet. Projektet Ecopack 2 har utvecklat värmepumpsystem med naturliga köldmedier som möjliggör energieffektiva termiska nät.
Genom att optimera flödet i borrhålskretsen kan bergvärmepumpar prestera upp till 40 procent bättre. Ett Termoprojekt undersöker hur faktorer som borrhålsdjup och temperaturvariationer påverkar det optimala flödet. Resultaten kan leda till betydande kapacitetsbesparingar i elnätet och ge värdefull kunskap för värmepumpstillverkare, konsulter, installatörer och fastighetsförvaltare som vill optimera framtida eller befintliga installationer.
Termoprogrammets nya etapp 2 gick som en röd tråd genom konferensen Värme- och kyladagen som arrangerades i Stockholm den 13 november. Den öppnades av Energimyndigheten, som påminde om värme och kylas viktiga roll i energiomställningen. Omkring 120 personer var på plats, klart fler än Termoprogrammets tidigare konferenser.
Energimyndigheten vill påskynda omställningen till ett hållbart och robust energisystem. Myndigheten har utlyst 45 miljoner kronor för etablering av innovationskluster.
Hur kan social hållbarhet påverka fjärrvärmens affärsmodeller? Det är en av frågeställningarna i ett av flera internationella projekt som IEA-DHC startat. "I framtiden levererar man andra värden än uppvärmning. Företagen blir någon form av samhällsaktörer", säger projektledaren Kristina Lygnerud, adjungerad professor Energivetenskaper vid LTH.
– 3D-printing är en fantastisk tillverkningsmetod, den öppnar för geometrier som inte varit möjliga att skapa på ett vettigt sätt tidigare. Det säger professor Björn Palm på KTH, som är mitt uppe i ett Termoprojekt för att utveckla kompakta och effektivare värmeväxlare.
Kemi och materialstruktur på nanometernivå minskar frostbildningen och ökar effektiviteten i luftvärmepumpar, enligt ett Termoprojekt från Rise. Resultatet öppnar för att luftvärmepumpar kan användas i kalla klimat i större utsträckning.
En investering i energieffektivisering på 15 miljarder kronor kan spara elkonsumenterna närmare 100 miljarder kronor per år, genom minskad och flyttad elförbrukning. Flexibel drift av vattenburna värmepumpar kan tillgängliggöra mer än 10 procent av Sveriges maximala effektbehov en kall vinterdag. Den uppskattningen gör Björn Berg, vd på Ngenic.
85 procent mindre fel för ett beräkna det dimensionerande effektbehovet i ett fjärrvärmenät, det uppger Johan Kensby på Utilifeed att de kan uppnå. Med deras metod vill de hjälpa energiföretag att fatta klokare investeringsbeslut.
Termo välkomnar dig till ett webbinarium om utvecklingen av innovativa värmepumpsystem och hur optimering kan förbättra energieffektiviteten markant. Viktor Ölén från Svenska kyl- och värmepumpföreningen och Willem Mazzotti Pallard från Bengt Dahlgren delar med sig av insikter från sina pågående projekt och hur resultaten kan bidra till hållbara energilösningar.
Termo välkomnar till ett webbinarium med smakprov på vad som sker inom Internationella energirådets program för värmepumpsteknologier, IEA HPT. Caroline Haglund Stignor och Metkel Yebiyo, bägge från Rise, och Björn Palm från KTH kommer presentera.
Den 13 november arrangerar forskningsprogrammet Termo en heldagskonferens om värme och kylas roll i energiomställningen i Stockholm. Under dagen kommer resultat från forskningsprojekt både inom och utom Termo att presenteras, liksom nya projekt från Termos programförlängning varvat med externa talare. Anmälan är nu stängd.
Ta del av resultat från projekt som utvecklar luftvärmepumpstekniken genom att minska frostuppbyggnaden och utnyttja 3D-utskrift för att skapa innovativa värmeväxlare.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Vid detta tillfälle får du ta del av två projekt om färdplan för fossilfri uppvärmning och en ny generation av underjordiskt värmelager.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
