Lantbrukare med läsplatta

Publicerad: 2022-02-21

Så kan lantbruken i Skåne bidra till energisystemet

Lantbruk använder ofta mycket energi för att, till exempel, värma djurstallar eller kyla grönsaker. Ofta handlar det om ganska tröga system, där en kortare avstängning eller effektsänkning inte gör någon större skillnad. Lantbrukseffekten är ett projekt inom Termoprogrammet som undersöker hur lantbrukare i Skåne skulle kunna spara pengar samtidigt som de avlastar elnäten under kritiska perioder.

— Ett frigörande av effekt under kritiska perioder på dygnet är något som svenska kraftnät (SVK) är beredda att betala för och det finns redan system på marknaden som erbjuder dessa tjänster. Med projektet hoppas vi kunna öka kunskapsnivån hos lantbrukare om vilka möjligheter som finns, säger Peter Odhner på Länsstyrelsen Skåne, som leder projektet.

I en tid där elpriserna är höga, effektbristen stor (framför allt i södra Sverige) och många lantbrukare ekonomiskt pressade, är det samhällsekonomiskt intressant att olika sektorer samverkar för en jämnare belastning av elnätet. Tidigare studier visar att smart styrning av elanvändandet kan minska effektbehovet med upp till 20%. Men många mindre aktörer når inte upp till SVKs höga volymgränser och måste gå samman för att kunna leverera en tillräckligt stor effektminskning. I framtiden spås dock flexibla elsystem få en allt större betydelse och inte minst EU trycker på för krav på energibolag att ta emot även mindre volymer.

Lantbrukseffekten, som kommit ungefär halvvägs i sin projekttid, ska genomföra en studie av de potential som finns bland lantbruken i Skåne. Under våren 2022 ska man titta närmare på sex utvalda gårdar och utifrån dem göra beräkningar på hur mycket gårdarna skulle kunna spara. Fallstudierna kommer att gälla gårdar med kylhallar och värmeanläggningar för smågris och kyckling, som alltså skulle få betalt för att inte använda el vid vissa tidpunkter, men även lite större gårdar där det finns potential att producera el från restvärme.

— Det har varit ett ganska stort intresse och vi har inte haft några större problem att få gårdar med i studien, säger Peter Odhner. Däremot märker vi att många mindre lantbruk har ont om tid att avsätta för sådant här arbete.

I projektets arbetsgrupp ingår även Energikontoret Skåne, RISE, Hushållningssällskapet, konsultfirman Seniorit. I projektet har vi även en bred referensgrupp med representanter från bland annat LRF, Sveriges Jordägareförbund och Kristianstads Lagerhusförening. Genom den breda partnergruppen hoppas Peter Odhner att man ska kunna sprida resultatet av projektet bland de lantbrukare som berörs, för att i ett senare skede kanske gå vidare med ett större demonstrationsprojekt. Som en spin-off från projektet har det också bildats en arbetsgrupp, med stöd från EIP, för att kunna testa detta i praktiken.

— Det stora problemet idag är kunskapsbrist och vi funderar mycket kring hur vi ska nå ut. Många lantbrukare drabbas hårt av det höga elpriset och här finns faktiskt en möjlighet att spara pengar direkt, utan några kostsamma installationer.

Läs mer om projektet Lantbrukseffekten

Relaterade projekt

Se alla projekt

Pågående

Propac Control

Projektet Propac Control adresserar utmaningarna med system för luftkonditionering med mycket liten köldmediemängd i förhållandet till köldmedieflödet. En felfördelning av köldmedium riskerar att skada komponenterna, försätta systemet i ett svängningstillstånd och minska verkningsgraden. Projektet ska utveckla och utvärdera strategier för kontrollsystem som hanterar dessa problem.

Elledningar över åker

Pågående

Lantbrukseffekten

Det övergripande målet för projektet Lantbrukseffekten är att undersöka hur lantbrukets resurser i form av kyl- och värmeanläggningar kan användas för att stötta det överliggande elnätet och på så sätt bidra till att det totala effektuttaget minskar under kritiska perioder, samtidigt som det öppnar upp för nya energiaffärer inom lantbrukssektorn.

Pågående

Cirkulär teknisk-ekonomisk analys av energilagring

Projektet är ett delprojekt för den svenska delen i annexet “Economics of Energy Storage – EcoEneSto” inom IEA TCP Energy Storage. Målet är att ta fram modell för utvärdering av den tekniska prestandan tillsammans med ekonomisk genomförbarhet i dem integrerade energilagrings tillämpningarna, som uppvärmning, kylning, integrering av förnybar energi, med fokus på att förbättra systemeffektiviteten.

Pågående

Energiexport från livsmedelsbutiker

I projektet kommer minst fyra fallstudier att studeras och bedömas med fokus på butikskyla, värmeåtervinning och komfortkyla. Erfarenheterna från projektet förväntas leda till flera verkliga fall av samverkan mellan fastighetsägare och livsmedelsbutiker.

Pågående

Flexibelt energisystem genom samverkan

Projektet studerar hur samverkan mellan fjärrvärme-, el- och industrisektorn kan utgöra en flexibel plattform och bidra till ett resurseffektivt energisystem med en ökad användning av industriell överskottsvärme och en ökad andel sol- och vindkraft.

Avslutad

Gemensam eller individuell värme – vad är bäst?

Här undersöks hur olika sätt att värma ny bebyggelse påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål. Forskningen tittar också på hur det som är kostnadseffektiv uppvärmning i ett brett systemperspektiv beror på omvärldsfaktorer som elprisets utveckling och vad samverkan mellan olika aktörer betyder för att nå de bästa lösningarna.

Relaterade Nyheter

Se alla nyheter

25
apr
Hedenverket

Så skapas en lönsam vätgasaffär

Vätgas är en energibärare som spås få en viktig roll i framtidens hållbara energisystem. Med el från förnybar energi kan grön vätgas tillverkas av vatten. Genom att koppla vätgasproduktionen till fjärrvärmeanläggningar kan man skapa synergieffekter som ökar lönsamheten. Det menar projektledarna för projektet HyCoGen som tittar på vilka systemvinster som kan göras.

02
mar

Stadsflytt i Kiruna ger skjuts åt spillvärme

Den pågående stadsomvandlingen i Kiruna kräver en utveckling av energisystemet och stadens mål är ett klimatneutralt energisystem till år 2025. Projektet Spillvärmesamarbete i Kiruna utreder hur Tekniska Verken i Kiruna kan bidra till stadens mål genom ökad spillvärmeåtervinning från LKAB.