Pågående

Propac Control

Projektet Propac Control adresserar utmaningarna med system för luftkonditionering med mycket liten köldmediemängd i förhållandet till köldmedieflödet. En felfördelning av köldmedium riskerar att skada komponenterna, försätta systemet i ett svängningstillstånd och minska verkningsgraden. Projektet ska utveckla och utvärdera strategier för kontrollsystem som hanterar dessa problem.

I ett tidigare Propac-projekt inom Termo demonstrerades en Split AC med mindre än 150 g propan som köldmedium och med en nominell kyleffekt av 3.5 kW – Propac 1.0. En produkt som bygger på denna teknik kan få stor positiv inverkan på klimatet eftersom det produceras fler än 100 miljoner luftkonditioneringsapparater per år. De använder köldmedier som utgör kraftiga växthusgaser och som kommer att förbjudas inom en snar framtid, enligt Montrealprotokollet och Kigalitillägget.

Trots att propan är brandfarligt, blir produkten säker tack vare att den bara innehåller 150 gram. Det är väsentligt mindre än konventionella system, men innebär nya utmaningar och krav på tekniska lösningar.

Tekniken, som vi kallar ”minimum charge”-teknologi, innebär att mängden köldmedium minimeras i alla komponenter och förbindelserör. Det medför att köldmediet inom sekunder kan få en ogynnsam fördelning.

Propac Control ska utarbeta strategier för god fördelning av köldmedium inom systemet och dess komponenter vilket är nödvändigt för hög effektivitet och lång livslängd.

Mål med teknologin är att minska miljöbelastningen, ta fram en produkt som kräver litet utrymme och använder sig av naturligt köldmedium. Därför är effektivitet av högsta vikt. Projektet ska därför utreda möjligheter att ytterligare förbättra verkningsgraden, som för Propac 1.0 var ungefär i nivå med medelvärdet av vad motsvarande konventionella system har.

Projektet stöds av globala företag och forskare som representerar kunskap och erfarenhet inom relaterade tekniker. Kunskapen som byggs upp implementeras direkt inom organisationer som kan få ”minimum charge” att introduceras kommersiellt.

Propac Control drivs av Gränges, Nibe, Sanhua, ebmpapst, Linde, Dometic, Lundahl, Sanden, KTH Energy Technology

 

Projektet finansieras av Energimyndigheten och pågår September 2022 – Maj 2024.

Sammanfattning

Projektnamn

Propac Control

Organisation

Klas Andersson Engineering
Deltagande aktörer: Gränges, Nibe, Sanhua, ebmpapst, Linde, Dometic, Lundahl, Sanden, KTH Energy Technology

Projektledare

Klas Andersson

Kontakt

klas@ka-e.se

Energimyndighetens projektnummer

P2022-00449

Relaterade projekt

Se alla projekt

Avslutad

EkoPack

EkoPack-projektet har visat på möjligheterna att kraftigt reducera köldmediemängden i kyl- och värmepumpssystem och samtidigt upprätthålla energieffektiviteten. Därmed öppnas möjligheten att använda naturliga köldmedier i fler applikationer som tidigare har varit begränsade utifrån riskbedömningar i gällande säkerhetsstandarder.

Elledningar över åker

Pågående

Lantbrukseffekten

Det övergripande målet för projektet Lantbrukseffekten är att undersöka hur lantbrukets resurser i form av kyl- och värmeanläggningar kan användas för att stötta det överliggande elnätet och på så sätt bidra till att det totala effektuttaget minskar under kritiska perioder, samtidigt som det öppnar upp för nya energiaffärer inom lantbrukssektorn.

Avslutad

3D-printing av värmeväxlare

Genom att tillverka värmeväxlare i 3D-printing kan man släppa de flesta restriktionerna relaterade till tillverkningen och tillåtas att tänka helt fritt. Det innebär helt nya möjligheter och initierar nya tankar om hur en värmeväxlare bör utformas. Vi kommer att utforma nya geometrier och optimera dem med hjälp av datorsimuleringar.

Pågående

Cirkulär teknisk-ekonomisk analys av energilagring

Projektet är ett delprojekt för den svenska delen i annexet “Economics of Energy Storage – EcoEneSto” inom IEA TCP Energy Storage. Målet är att ta fram modell för utvärdering av den tekniska prestandan tillsammans med ekonomisk genomförbarhet i dem integrerade energilagrings tillämpningarna, som uppvärmning, kylning, integrering av förnybar energi, med fokus på att förbättra systemeffektiviteten.

Relaterade Nyheter

Se alla nyheter

23
jun
Gävle

Fjärrkyla är framtiden för våra allt varmare bostäder

Klimatförändringarna med ökade temperaturer ökar behovet av att kyla ner byggnader som människor bor och vistas i. Dessutom ska alla nya byggnader vara Nära Noll Energi-byggnader, välisolerade och med liten förmåga att släppa ut värmen. Projektet Komfortkyla i framtida stadsdelar tittar på vilken metod för kylning som är bäst för framtidens byggnader.

21
jun

Brinnande intresse för brännbara köldmedier

År 2020 tillverkades cirka 110 miljoner luftkonditioneringar och prognosen är 150 miljoner år 2027. Idag används i huvudsak icke naturliga, syntetiska köldmedier med hög växthuseffekt som måste ersättas. Projektet PROPAC har tagit fram en demonstration för en teknik i luftkonditioneringar av split typ som använder ett naturligt och miljövänligt, men brandfarligt köldmedium.

11
maj

Ny rapport ger det senaste inom värmepumpsteknik

Värmepumpar är en av nyckellösningarna för att nå klimatmålet globalt. IEA HPT är ett internationellt forskningssamarbete kring värmepumpsteknik där Sverige deltar tillsammans med 16 andra länder för att utveckla nya lösningar. Inom samarbetet har en årsrapport tagits fram som ger en överblick över höjdpunkter under 2021 och pågående aktiviteter inom samarbetet.

06
maj

Kan flexibla värmepumpar minska flaskhalsar i elnätet?

När andelen el från förnybara källor ökar leder det till att tillgången på el varierar alltmer. Den varierande tillgången kombinerat med nytillkomna flaskhalsar i näten ökar behovet av flexibilitet i energisystemet. Med hjälp av värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät kan flexibiliteten i elnätet öka.

25
apr
Hedenverket

Så skapas en lönsam vätgasaffär

Vätgas är en energibärare som spås få en viktig roll i framtidens hållbara energisystem. Med el från förnybar energi kan grön vätgas tillverkas av vatten. Genom att koppla vätgasproduktionen till fjärrvärmeanläggningar kan man skapa synergieffekter som ökar lönsamheten. Det menar projektledarna för projektet HyCoGen som tittar på vilka systemvinster som kan göras.

02
mar

Stadsflytt i Kiruna ger skjuts åt spillvärme

Den pågående stadsomvandlingen i Kiruna kräver en utveckling av energisystemet och stadens mål är ett klimatneutralt energisystem till år 2025. Projektet Spillvärmesamarbete i Kiruna utreder hur Tekniska Verken i Kiruna kan bidra till stadens mål genom ökad spillvärmeåtervinning från LKAB.

21
feb
Lantbrukare med läsplatta

Så kan lantbruken i Skåne bidra till energisystemet

Lantbruk använder ofta mycket energi för att, till exempel, värma djurstallar eller kyla grönsaker. Ofta handlar det om ganska tröga system, där en kortare avstängning eller effektsänkning inte gör någon större skillnad. Lantbrukseffekten är ett projekt inom Termoprogrammet som undersöker hur lantbrukare i Skåne skulle kunna spara pengar samtidigt som de avlastar elnäten under kritiska perioder.

Relaterade Event

Se alla event

row boat

Webinar: När världen behöver kylas

Med stigande temperaturer och allt mer frekventa värmeböljor kommer efterfrågan av kyla till våra inomhusmiljöer bli allt större. År 2020 tillverkades till exempel cirka 110 miljoner luftkonditioneringar i världen och prognosen är 150 miljoner år 2027.