Hedenverket

Publicerad: 2022-04-25

Så skapas en lönsam vätgasaffär

Vätgas är en energibärare som spås få en viktig roll i framtidens hållbara energisystem. Med el från förnybar energi kan grön vätgas tillverkas av vatten. Genom att koppla vätgasproduktionen till fjärrvärmeanläggningar kan man skapa synergieffekter som ökar lönsamheten. Det menar projektledarna för projektet HyCoGen som tittar på vilka systemvinster som kan göras.

— Vi har med oss flera av landets stora energibolag och andra knackar på dörren när de inser att det här är det smarta sättet att tillverka vätgas på, säger Anders Wickström, projektledare på RISE.

Genom elektrolys skapas vätgas som kan användas för att lagra energi från förnyelsebara energikällor, men i omvandlingsprocessen förlorar man omkring 30 procent av energin som värme. Projektet HyCoGen tar ett systemperspektiv för att se hur vätgasproduktion kan bli lönsam i Sverige, bland annat genom sektorkoppling där förlustvärmen kan ledas in i fjärrvärmenätet.

— Vätgasproduktion genom elektrolys har funnits i mer än 100 år men på senare år har tekniken förfinats och blivit billigare. Det skapar förutsättningar när allt större andel elproduktion blir volatil. Men det handlar om stora investeringar, så det gäller att få ihop lönsamhet i hela systemet, säger Jenny Lindborg från RISE som projektleder HyCoGen tillsammans med Anders Wickström.

Genom att sektorkoppla vätgasproduktion till fjärrvärmenätet, tar man tillvara värmen, samtidigt som man producerar vätgas som kan säljas som exempelvis drivmedel för tunga lastbilstransporter. HyCoGen tittar även på andra inkomstkällor som till exempel systemtjänster mot elnätet, vilket innebär att man kan få ersättning för att strypa vätgasproduktionen när trycket på elnätet är högt. En biprodukt av elektrolysen är dessutom syrgas, som kan ha ett värde för att öka effektiviteteten i avfallsförbränning.

— Sektorkoppling av vätgas på detta vis har möjlighet att bidra till högre totalsystemverkningsgrad och därmed högre lönsamhet, än att enbart tex lagra energi från vindkraft och göra el igen. Därav är placeringen av elektrolysen också viktig, i detta fall är tanken att elektrolysen placeras intill ett fjärrvärmeverk för största möjliga sektorsamverkan, säger Jenny Lindborg.

Projektet HyCoGen är en förstudie med syfte att få till en pilotanläggning, som man hoppas ska vara på plats 2024. Intresset av en sådan demoanläggning är stort bland de deltagande energibolagen, men vart den kommer att hamna är ännu inte bestämt.

Inom projektet har det skrivits ett antal rapporter i de olika arbetspaketen. En har belyst frågan kring dagens skattelagstiftning, som kan missgynna energibolag att utnyttja möjligheten till sektorkoppling. Det finns även EU-direktiv som kan missgynna svensk vätgasproduktion eftersom befintlig vindkraft inte skulle räknas som förnybar. Men trots det tror man inom projektet att det finns stora potential i Europa.

— Länder som Danmark, Holland och Tyskland kommer att satsa stort på vätgas, där vindkraft står för elproduktionen. Det smartaste vore att bygga ut fjärrvärmetekniken i dessa länder och i anslutning också placera vätgasanläggningarna, för att få ut så mycket som möjligt av tekniken och göra sig av med beroendet av fossila energikällor, säger Anders Wickström.

Om projektet
Projektet HyCoGen – Systemperspektiv för effektiv produktion och användning av vätgas via koppling till fjärrvärme finansieras av Energimyndighetens Termoprogram och Göteborg Energis stiftelse för Forskning och Utveckling.  Total budget är sju miljoner kronor under två år och medverkande partners är: RISE Research Institutes of Sweden, Karlstads Energi, Stockholm Exergi, Tekniska verken i Linköping, Mälarenergi, Göteborg Energi, Siemens Energy i Finspång och Mälardalens högskola. Projektet ska avslutas till årsskiftet 2022.

Relaterade projekt

Se alla projekt

Avslutad

Ranagård med ny 4GDH-teknik

Projektet utför en transdisciplinärt studie i samband med implementering av en ny fjärrvärmeteknik (4GDH) till ett bostadsområde, för att studera teknikacceptans av bygg- och installationsbranschen samt identifierar vilka hinder som uppstår vid införande av ny teknik.

Områden

Fjärrvärme

Pågående

Hur belastningar påverkar livslängden på fjärrvärmerör

Projektet ska i detalj undersöka långsiktiga effekter av cykliska mekaniska belastningar på nedbrytningshastigheten hos fjärrvärmerör, och även utveckla en ny modell för beräkning av förväntad livslängd som tar hänsyn till kombinerade effekter av hög temperatur och repetitiva axiella belastningar.

Områden

Fjärrvärme

Pågående

Soldriven fjärrvärme med groplager för svenska förhållanden

Storskalig solvärme för fjärrvärme har ökat snabbt och tekniken har kommersialiserats i Danmark. Mycket talar för att en ökad konkurrens om biomassan leder till högre bioenergipriser och bättre lönsamhet för solvärme även i Sverige. Projektet genomför teknoekonomiska fallstudier på tre olika fjärrvärmenät med (koncentrerande) solfångare och groplager som även används med värmepumpar vid tider av lågt elpris.

Pågående

Propac Control

Projektet Propac Control adresserar utmaningarna med system för luftkonditionering med mycket liten köldmediemängd i förhållandet till köldmedieflödet. En felfördelning av köldmedium riskerar att skada komponenterna, försätta systemet i ett svängningstillstånd och minska verkningsgraden. Projektet ska utveckla och utvärdera strategier för kontrollsystem som hanterar dessa problem.

Relaterade Nyheter

Se alla nyheter

22
dec

Helhetsperspektiv och samverkan är Termos styrkor

Termo är ett starkt program som bidrar med ett helhetsperspektiv inom området för värme och kyla. Kompetens har byggts upp för alla som har varit involverade i projektverksamheten, främst genom att doktorander involverats i projekten. Men bland annat resultat- och kunskapsspridningen kan förbättras, visar en utvärdering av Termo.

01
nov

Forskning och innovation inom värme har stor roll att spela för framtidens energisystem

Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och utformningen av framtidens energisystem. Dessutom blir värmepumpssektorn i Europa allt viktigare i och med EU:s omställning mot ett grönare elsystem och bort från gas. Det var två slutsatser som framkom när ”Termodagen – samspel i energisystemet" arrangerades i Stockholm i början av oktober 2022.

06
maj

Kan flexibla värmepumpar minska flaskhalsar i elnätet?

När andelen el från förnybara källor ökar leder det till att tillgången på el varierar alltmer. Den varierande tillgången kombinerat med nytillkomna flaskhalsar i näten ökar behovet av flexibilitet i energisystemet. Med hjälp av värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät kan flexibiliteten i elnätet öka.

29
apr

Fjärrvärmen skapar robusta system och bidrar till klimatmålen

Projektet Gemensam eller individuell värme – vilket är bäst, undersöker hur olika sätt att värma ny bebyggelse påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål och belyser det faktum att fjärrvärmen, trots sin lite underskuffade roll i debatten, fortsatt har en viktig roll att fylla för att skapa robusta energisystem och minska belastningen i nätet.

Relaterade Event

Se alla event

Illustration av fjärrvärme

Webinar: Fjärrvärmens roll i framtidens energisystem

Hur kan fjärrvärmesystem bli mer effektiva och flexibla genom sektorkopplingar till olika tekniker så som vätgas, värmepumpar och kylmaskiner? Och vad är egentligen bäst för nya bostadsområden – anslutning till fjärrvärmenätet eller individuella värmelösningar?

Områden

Fjärrvärme