Optimerat flöde i bergvärmepumpar kan ge kraftigt ökad prestanda

Pågående

PVT4EU

Projektet syftar till att implementera tekniska framsteg och demonstrera genomförbarheten av olika hybridsolfångare, avsedda för byggsektorn samt eftermontering av befintliga solpaneler för hushålls- och industrisektorer.

Pågående

Flexibel, kompakt och modulär värmepump för värme och kyla i industrin

Projektet Comhptes siktar på att utveckla innovativa och kostnadseffektiva kompakta teknologier för värmepumpar och värmelager, och att demonstrera dem upp till teknikmognadsgrad fem, TRL5, i ett fullt integrerat flexibelt och modulärt system.

Pågående

UP-FLEXH – Innovativ högtemperaturvärmepump för flexibel industriell värme

Projektet UP-FLEXH syftar till att utveckla och validera ett förstklassigt integrerat energisystem för att tillhandahålla flexibel industriell värme och kyla och möjligheter till kraftflexibilitet.

Pågående

Litet avtryck och hållbar uppvärmning för byggnader – Pulse

Pulse-projektet ska utveckla ett innovativt, cirkulärt designat och kompakt värmesystem på lägenhetsnivå, främst för flerfamiljshus.

Pågående

Högtemperaturvärmepump med integrerad lagring – Bread

Det övergripande målet med projektet Bread är att utveckla ett värme- och kylsystem på under en megawatt som ska skapa värme till temperaturer över 250 °C och kyla till cirka 0 °C och lägre.

Pågående

Maskininlärning ska förutsäga underhållsbehov i värmepumpar

Projektet Prema Heaps ska utveckla metoder för maskininlärning för att kunna förutsäga underhållsbehovet i värmepumpar, och därmed öka effektiviteten. Ett mål är att få fram algoritmer som är praktiskt användbara för värmepumpsproducenter och fjärrvärmeföretag.

Pågående

Ecopack 3 utvecklar värmepumpar med naturligt köldmedium för lågtempererade nät

Ecopack 1 satte världsrekord i utvunnen effekt från mängd köldmedium. Nu i Ecopack 3 är frågan: Hur konstruerar man en värmepump som innehåller max 150 gram naturligt köldmedium, så att den är effektiv i ett lågtempererat termiskt nät?

Pågående

Nytt projekt ska optimera industriella värmepumpar: ”Stor exportpotential”

I december inleds ett nytt Termoprojekt för att optimera industriella värmepumpar med naturliga köldmedier. Forskare från KTH ska ta fram värmeväxlare som minimerar köldmediefyllningen – och samtidigt bibehåller hög termisk prestanda. Projektledaren Jens Fridh hoppas att projektet kan få stor betydelse för att få bort fossila bränslen inom Europas fjärrvärmesektor.

Pågående

Tvåfasströmning i platta kanaler för ökad effektivitet

Projektet ska öka förståelsen för tvåfasströmning vid förångning och kondensation i platta kanalgeometrier, av liknande typ som som är vanliga i plattvärmeväxlare. Ett av de konkreta målen är att visa upp kanaler som kan öka värmefaktorn med minst 10 procent.

Avslutad

Säker användning av brännbara köldmedier

Projektets syfte är att utveckla och förbättra den kunskap som krävs för säker användning av brandfarliga köldmedier i kyl- och värmepumpsystem.

Avslutad

Experimentell undersökning för att maximera effektiviteten för kyl/vp system med koldioxid som köldmedium

Projektet avser att experimentellt verifiera metoder med syfte att få hög systemeffektivitet hos CO2-baserade kyl- och värmepumpssystem då dessa system förväntas att öka de kommande åren som följd av implementering av F-gasförordningen.

Avslutad

Innovativ energi- och effekteffektiv värmepump för småhus

Projektet avser att studera ett värmepumpssystem och effektivisera den ur både energi- och eleffektsynpunkt. Detta kommer att ske bl a genom att utveckla en ventilationsåtervinningsvärmeväxlare och utvärdera systemets funktionalitet och effektivitet experimentellt, samtidigt som teoretiska modeller för dess funktion utvecklas.

Avslutad

Värmepumpar för torkning

Projektet syftar till att bygga internationell kunskap om resurseffektiv torkning med värmepumpsteknik. I projektet kommer man att samla in svenska fallstudier med fokus på industriell torkning, främst inom skog, massa/papper och jordbruk/livsmedel.

Avslutad

Energieffektiva värmeväxlare – LPMat2

LPMat2-projektet fokuserar på en ny generation av värmeväxlare baserad på TPMS-geometrier. Det ska öppna för att utvinna värme och öka energieffektiviteten i industri och byggnader.

Avslutad

Värmepumpar för lågtempererade termiska nät i områden med befintliga byggnader

Projektet tar fram värmepumpsteknik anpassad till nya temperaturintervaller, installationslösningar för enklare och flexiblare installation och övervakningssystem för effektiv drift av storskaliga system. Projektresultatet medför att takten för utfasning av gas i Europa kan öka.

Avslutad

Köldmedier med låg växthuseffekt

Projektet avser sammanställning av kunskapsläget i Sverige rörande kylanläggningar och värmepumpar med köldmedium med låg växthuseffekt.

Avslutad

Ecopack 2 utvecklar värmepumpsystem med små mängder naturligt köldmedium

Ecopack 2 syftar till att kunna hantera verkliga driftsfall med dynamiska förlopp och utveckla nödvändiga mät och styrmetoder för systemet.

Avslutad

Hantering av köldmedier med låg global uppvärmningspotential

Projektet ska analysera hur nya köldmedier med låg global uppvärmningspotential, GWP, påverkas i värmepumps- och kylanläggningar. Det handlar om potentiell sönderdelning samt hur de hanteras vid livslängdens slut. Syftet är att nå bättre användning, återvinning, återanvändning och miljösäker kassering.

Avslutad

Propac Control

Projektet Propac Control adresserar utmaningarna med system för luftkonditionering med mycket liten köldmediemängd i förhållandet till köldmedieflödet. En felfördelning av köldmedium riskerar att skada komponenterna, försätta systemet i ett svängningstillstånd och minska verkningsgraden. Projektet ska utveckla och utvärdera strategier för kontrollsystem som hanterar dessa problem.

Avslutad

Ekopack

EkoPack-projektet har visat på möjligheterna att kraftigt reducera köldmediemängden i kyl- och värmepumpssystem och samtidigt upprätthålla energieffektiviteten. Därmed öppnas möjligheten att använda naturliga köldmedier i fler applikationer som tidigare har varit begränsade utifrån riskbedömningar i gällande säkerhetsstandarder.

Avslutad

3D-printing av värmeväxlare

Genom att tillverka värmeväxlare i 3D-printing kan man släppa de flesta restriktionerna relaterade till tillverkningen och tillåtas att tänka helt fritt. Det innebär helt nya möjligheter och initierar nya tankar om hur en värmeväxlare bör utformas. Vi kommer att utforma nya geometrier och optimera dem med hjälp av datorsimuleringar.

Avslutad

Branschsamarbete för avancerad analys för framtidens uppvärmning

Idag är det svårt och orimligt att varje energiföretag på var sitt håll ska utveckla och validera dataanalytiska metoder för att optimera värmedistribution. Genom att utveckla samarbetet inom branschen, data science-expertis och forskning kan fler och bättre modeller tas fram.

Avslutad

Comfort and Climate Box

I projektet samarbetade forskningsinstitutet RISE med KTH och Högskolan i Dalarna och två värmepumpstillverkare. Vi tog fram nya konceptlösningar med fokus på styrningen av kombinationen värmepump och energilager.

Avslutad

Digitalization and IoT technologies for Heat Pump Systems

In the project, KTH and RISE are actively contributing to the periodic workshops are organized and coordinated by the Annex 56, where representatives of companies and institutions from Sweden, Austria, France, Germany, Denmark, Norway and Switzerland collaborate to provide guidance, data and knowledge about heat pumping technologies with respect to IoT applications.

Avslutad

Fånga lågtempererad spillvärme

Projektet fokuserar på en innovativ lösning och ligger på en låg mognadsgrad på TRL-skalan (TRL 1-3). Dessa resultat skall fungera som en enklare proof-of-concept och kommer att presenteras vid konferenser och utställningar.

Avslutad

Framtidens köldbärare

I det här projektet söker vi nya förbättrade lösningar för framtidens köldbärare som ger en hög energieffektivitet för systemen de används i, och en liten miljöpåverkan. Projektet är en fortsättning på tidigare forskning som resulterat i referenslitteratur om köldbärare som nu används internationellt.

Avslutad

Köldmedier för högtemperaturvärmepumpar med låga växthuseffekter

De senaste tio åren har forskningen på värmepumpar och kylmedier intensifierats och nya möjligheter för att höja kvaliteten på spillvärme till industriellt och kommersiellt intressanta temperaturer har öppnats upp. Här finns det stora möjligheter att kunna knyta den forskningen till praktiska tillämpningar som är av betydelse för en stor del av fastighetssektorn, process-, papper, cement och mejeriindustrin i Sverige.

Avslutad

Miljövänliga köldmedier

Projekt handlar om att utreda för- och nackdelar med köldmedier med låg växthuseffekt, både naturliga och syntetiska. En del av arbetet innebär att delta i ett internationellt samarbete inom ramen för IEA Heat pump technology, Annex 54, där erfarenheter av dessa köldmedier samlas in och systematiseras.

Avslutad

Lantbrukseffekten

Jordbrukens värme- och kylanläggningar har möjlighet att leverera överskottsel genom reglerbar elproduktion och därmed vara med och lösa de regionala och lokala effektbrister som flera tillväxtregioner upplever. Målet är att analysera den tekniska och ekonomiska potentialen för lantbrukssektorn i Skåne att bidra som flexibilitetsresurs och stötta elnätet.

Avslutad

Miljövänlig, säker luftkonditionering – PROPAC

Projektet ska demonstrera teknik för en luftkonditionering av så kallad split typ, med en inomhusdel och en utomhusdel, och med minimal fyllnadsmängd av naturligt, miljövänligt men brandfarligt köldmedium.

Avslutad

Miljövänliga smörjmedel för högtemperaturvärmepumpar med låg växthuseffektsköldmedier

Projektet ska skapa förutsättningar för industrin att utveckla nya produkter och för kyl- och värmepumpindustrin att göra rätt val av smörjmedel med tanke på hållbarhet, energieffektivitet och kompabilitet med alla komponenter i systemet.

Avslutad

Nya köldmedier för miljövänliga värmepumpsystem

Projektet ska bygga vidare på den kunskap som finns om nya syntetiska köldmedier och köldmedieblandningar och deras termiska egenskaper. Arbetet går ut på att hitta ersättningsmedier för anläggningar som använder HFC köldmedier.

Avslutad

Porösa ytor för bättre förångare i värmepumpar och kylanläggningar

Vid KTH har en speciell struktur utvecklats som typiskt kan ge tre graders högre förångningstemperatur, dvs en minskad energianvändning med mellan 5 och 10% för anläggningen. Värmeövergångstalet har visats kunna ökas med en faktor tio.

Avslutad

Utveckling av energieffektivare luftvärmepumpar

Frostuppbyggnad på värmeväxlarytorna i luftvärmepumpar är ett problem i kallt klimat och orsakar driftstopp som kräver avfrostning, vilket kostar mycket energi. Målet är att minska behovet av avfrostning av luftvärmepumpar genom att utveckla funktionella ytbeläggningar på värmeväxlaren.  

Avslutad

Energirenovering med lågtemperaturkonvektorer 

I det här projektet har en prototyp av en konvektor med systemintegrerade funktioner, och med en unikt högpresterande värmeväxlare, utvecklats och testats genom mätningar i laboratorium.

Termoprojektet Solheta gemenskaper får stöd av Energimyndigheten

Energimyndigheten ger stöd till 19 projekt som ska utforska och utveckla nya lösningar för energigemenskaper och energidelning. Ett av dem är Termoprojektet Solheta gemenskaper som koordineras av Sustainable Innovation.

Temperaturväxlingar kan kraftigt korta livslängden för fjärrvärmerör

Fjärrvärmerör kan ha en livslängd på över 75–80 år vid normal drift. Men rör som utsätts för stora temperaturväxlingar och mekaniska belastningar riskerar betydligt snabbare nedbrytning, enligt en ny Termorapport från Rise.

Ny utlysning från Termo för ökad försörjningstrygghet

Energimyndigheten utlyser 30 miljoner kronor till forsknings- och innovationsprojekt inom värme och kyla med inriktning på att stärka försörjningstryggheten. Sista ansökningsdag är den 25 mars, projekt som beviljas kan starta tidigast i september.

Fel val av smörjmedel kan korta värmepumpars livslängd

Valet av smörjmedel spelar en avgörande roll för hur hållbara och effektiva framtidens högtemperaturvärmepumpar blir. Tester visar att vid höga temperaturer kan kemiska reaktioner leda till att köldmediet och smörjmedlet i värmepumpen bryts ner och kan förkorta värmepumpens livslängd, enligt en ny rapport från KTH. Det gäller till exempel industriella värmepumpar och klimatanläggningar i bilar.

Gotland kan bli förebild för ett hållbart energisystem

Gotland har förutsättningar att nå ett fossilfritt energisystem till 2040. Spillvärme från industrin och nya tekniker kan bli en nyckel, men bara om risker hanteras och aktörer samarbetar, enligt en ny rapport som har analyserat fyra väldigt olika scenarier.

3D-printade värmeväxlare öppnar för återvinning av spillvärme från kraftelektronik

3D-printade värmeväxlare med mycket yta i förhållande till sin volym kan möjliggöra återvinning av spillvärme från bland annat krafttransformatorer. Tekniken öppnar för att spillvärmen kan användas i fjärrvärmenät, enligt en ny rapport av professor Christophe Duwig på KTH.

Värmepumpar kan sänka industriers energibehov med upp till 70 procent

Värmepumpar kan bli en nyckel för att göra svensk industri mer energieffektiv och klimatsmart. Genom att ersätta traditionella torksystem med värmepumpar kan energianvändningen minska med upp till 70 procent – samtidigt som koldioxidutsläppen sjunker kraftigt. Det visar en rapport från Rise, KTH och Chalmers finansierad av Termo.

Digital teknik och värmelagring gav sänkt fjärrvärmekostnad med bibehållen komfort

Med en kombination av digital teknik, smart styrning och energilagring har forskare från KTH lyckats minska driftskostnaden för fjärrvärme på systemnivå med upp till 39 procent – samtidigt som användarnas komfort förbättrades. Det visar en ny rapport från Termo.

KTH-forskare lanserar verktyg som visar hur bergvärmesystem påverkar varandra

Forskare från KTH visar att traditionella metoder ofta underskattar hur mycket närliggande bergvärmesystem påverkar varandra. De tagit fram ett nytt och fritt tillgängligt beräkningsverktyg som visar hur mycket bergvärmesystem påverkar varandra – och hur det går att minska energiförluster.

Nytt innovationskluster ska öka förståelsen för värmemarknadens roll

Värmemarknad Sverige är nytt innovationskluster inom ramen för Termo, efter att Energimyndigheten beviljat stöd till forskningsföretaget Profu. Genom samarbete med nätverket för värmesektorns färdplan för fossilfri uppvärmning är målet att öka förståelsen för värmemarknadens roll i energiomställningen.

”Förvånansvärt många platser har potential för groplager”

Över 200 svenska orter med fjärrvärmesystem kan vara lämpliga platser för att bygga värmegroplager, enligt en ny studie finansierad av Termo. Utmaningen är inte i första hand teknisk utan ekonomisk – om bränslepriserna för fjärrvärmen fortsätter uppåt kan det bli lönsamt.

Minskad komplexitet gav effektivare simuleringar av borrhålsfält

Den dagliga driften av värmelagrande borrhålsfält påverkar fältets egenskaper både på kort och lång sikt. Därför är det viktigt att simulera hur olika driftsätt slår, men det är komplext. Alberto Lazzarotto har jobbat med att förbättra algoritmerna så att detaljerade simuleringar av borrhålsfält blir möjliga att genomföra.

Framtidens värmepumpar: Ecopack 2 förbättrar energieffektiviteten

I framtidens energisystem kan små, effektiva värmepumpar spela en avgörande roll då de minskar transmissionsförluster, möjliggör användandet av spillvärme och ökar värmefaktorn för värmepumpen tack vare det låga temperaturlyftet. Projektet Ecopack 2 har utvecklat värmepumpsystem med naturliga köldmedier som möjliggör energieffektiva termiska nät.

Sweheat & Cooling blir nytt innovationskluster inom Termo

Energimyndigheten har beviljat stöd till det svenska exportnätverket Sweheat & Cooling för ett innovationskluster, som nu startar och kommer drivas i 2,5 år. Klustret ska hjälpa svenska teknik- och fjärrvärmeföretag att träffa europeiska energiföretag för ökad export till den europeiska fjärrvärmemarknaden.

Deltagarrekord på Värme- och kyladagen

Termoprogrammets nya etapp 2 gick som en röd tråd genom konferensen Värme- och kyladagen som arrangerades i Stockholm den 13 november. Den öppnades av Energimyndigheten, som påminde om värme och kylas viktiga roll i energiomställningen. Omkring 120 personer var på plats, klart fler än Termoprogrammets tidigare konferenser.

45 miljoner till innovationskluster för energiomställning

Energimyndigheten vill påskynda omställningen till ett hållbart och robust energisystem. Myndigheten har utlyst 45 miljoner kronor för etablering av innovationskluster.

Socialt hållbar affärsmodell kan vara avgörande för framtida konkurrenskraft

Hur kan social hållbarhet påverka fjärrvärmens affärsmodeller? Det är en av frågeställningarna i ett av flera internationella projekt som IEA-DHC startat. "I framtiden levererar man andra värden än uppvärmning. Företagen blir någon form av samhällsaktörer", säger projektledaren Kristina Lygnerud, adjungerad professor Energivetenskaper vid LTH.

Han vill 3D-printa kompakta och effektiva värmeväxlare

– 3D-printing är en fantastisk tillverkningsmetod, den öppnar för geometrier som inte varit möjliga att skapa på ett vettigt sätt tidigare. Det säger professor Björn Palm på KTH, som är mitt uppe i ett Termoprojekt för att utveckla kompakta och effektivare värmeväxlare.

Nanoteknik minskar frostproblem på luftvärmepumpar

Kemi och materialstruktur på nanometernivå minskar frostbildningen och ökar effektiviteten i luftvärmepumpar, enligt ett Termoprojekt från Rise. Resultatet öppnar för att luftvärmepumpar kan användas i kalla klimat i större utsträckning.

”Energieffektivisering behöver bli sexigt”

En investering i energieffektivisering på 15 miljarder kronor kan spara elkonsumenterna närmare 100 miljarder kronor per år, genom minskad och flyttad elförbrukning. Flexibel drift av vattenburna värmepumpar kan tillgängliggöra mer än 10 procent av Sveriges maximala effektbehov en kall vinterdag. Den uppskattningen gör Björn Berg, vd på Ngenic.

Mindre felmarginaler kan ge klokare investeringsbeslut

85 procent mindre fel för ett beräkna det dimensionerande effektbehovet i ett fjärrvärmenät, det uppger Johan Kensby på Utilifeed att de kan uppnå. Med deras metod vill de hjälpa energiföretag att fatta klokare investeringsbeslut.

Fossilfri värmesektor – det svåraste och dyraste återstår

I år fyller uppvärmningsbranschens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft fem år. De lägst hängande frukterna är genomförda inom värmebranschen, det som återstår är både svårt och dyrt. Det säger Kjerstin Ludvig från Profu som på nästa Termowebbinarium presenterar de största utmaningarna för branschen att bli fossilfri.

De skapar sprickor i berget – ska bli värmelager för fjärrvärme

Tekniska Verken i Linköping och företaget Hydroc har testat att skapa sprickor i berggrunden för att skapa ett värmelager till fjärrvärmenätet. Pilotprojektet har gått enligt plan, nästa steg är att utöka spricksystemet och höja temperaturerna. Om allt funkar kan lagret vara i full drift om två år.

Värme från kärnkraft nytt område i forskningsprogrammet Termo

Energimyndigheten förlänger forsknings- och innovationsprogrammet Termo med minst fem år. Myndigheten satsar 160 miljoner kronor på att finansiera forskning om hur värme- och kylasektorn kan snabba på omställningen till ett robust och hållbart energisystem. Två nya områden i programmet är försörjningstrygghet och värmeproduktion från kärnkraft.

”Regelverken hänger inte med teknikutvecklingen”

Digitaliseringen öppnar för nya affärsmodeller och energidelning. Utmaningarna ligger i regelverk som hindrar effektivt utnyttjande av data från värmepumpar. Det anser Davide Rolando från KTH, som presenterar ett Termoprojekt om internet of things på nästa Termowebbinarium den 5 december.

”Forskare och fjärrvärmeföretag behöver samarbeta mer”

Med maskininlärning har Qian Wang och hans kollegor på KTH skapat en modell för att prognosticera efterfrågan av värme i bostadsområden. Men han vill se mer samarbete mellan forskare och fjärrvärmebolag för att kunna förstå hur nya affärsmodeller kan integreras i branschen.

Beslut om Termoprogrammets förlängning kommer före jul

Energimyndigheten siktar på att förlänga Termoprogrammet med minst fyra år, beslut kommer sannolikt före årsskiftet. Det framkom under Termodagen den 19 oktober. Hitta alla presentationer från dagen här.

Energieffektivisering och affärsmodeller i fokus för fastighetsmarknaden

Fjolårets höga elpriser gav skjuts åt potentialen i energieffektivisering, men nya affärsmodeller behövs för att snabba på fastighetssektorns energiomställning. Det var två slutsatser från Termodagens panelsamtal ”Från forskning till marknaden” den 19 oktober.

”Tekniken är inte utmaningen för att utnyttja restvärme”

Spillvärme från industrier i Kiruna och Boden fick stort utrymme när Termodagen arrangerades den 19 oktober. För Boden är en utmaning att invånarantalet behöver öka med 25 procent, från Kiruna lyftes frågan hur man kan få olika organisationer att samarbeta snarare än tekniska utmaningar.

Termodagen 2023 – värme och kylas roll i energiomställningen

Den 19 oktober arrangeras heldagskonferensen Termodagen på Citykonferensen Ingenjörshuset i Stockholm, i regi av Energimyndighetens forskningsprogram Termo. Bland talarna finns professor Björn Palm från KTH, Monica Axell från Rise och Nathalie Fransson från IVL.

Effektiv värmeväxlare med fasändringsmaterial redo att testas

En 3D-printad värmeväxlare i aluminium fylld med fasändringsmaterial, det har professor Viktoria Martin och kollegor från KTH provat fram i labbmiljö. Resultatet är en prototyp med både hög energitäthet och hög effekt. Nästa steg är att göra en installation på försök i ett riktigt ventilationssystem.

Saltlager kan balansera vindkraften och spara bioenergi

Värmelager med smält salt har en potential att halvera spilld el från vindkraft och samtidigt spara 20 procent av bränslet i kraftvärmeverk. Det visar ett Termoprojekt som presenteras på nästa Termowebbinarium den 8 juni.

Geoenergi för halkbekämpning – från vägar till fotbollsplaner

Hur kan geoenergi på ett hållbart och lönsamt sätt användas för halkbekämpning, det tittar Signhild Gehlin från Svenskt Geoenergicentrum på. Tekniken kan användas till allt från vägar och järnvägsväxlar till fotbollsplaner eller golfbanor.

Bostäders flexibilitet – i teorin och i verkligheten

Hur stora är möjligheterna för flexibilitet i bostäder och hur ser husägare på att förändra sin komfort? Det undersöker Morgan Willis från Rise i projektet Bostäder för flexibilitet.

Gotland ska ta vara på spillvärme från ny industri och vindkraft

Kraftigt ökad elproduktion från havsbaserade vindparker öppnar för nya industrietableringar på Gotland, och därmed mer spillvärme. Men hur kan spillvärmen tas tillvara och hur kan öns omställning även bli socialt hållbar, det är några saker som Sofia Klugman från IVL undersöker.

Värmepumpar kan stabilisera elnätet via molnlösningar

Värmepumpar skulle kunna bidra med efterfrågeflexibilitet till elnätet. Ett sätt kan vara med hjälp av en styrning via värmepumpstillverkarnas molnlösningar som kopplar ihop aggregatorer med enskilda värmepumpar. Men det finns flera utmaningar kvar att lösa, enligt Markus Lindahl från Rise, som leder studien Storskalig laststyrning av värmepumpar i elnätet.

Så når du ut med forskning i media

Förenkla, kom med rekommendationer – och inspireras av Hans Rosling. Det är tre knep som hjälper forskare att få media att rapportera om deras forskning. Energiforsks kommunikationsansvarige Daniel Hirsch, före detta journalist och pr-konsult, ger sina bästa tips om hur forskare kan nå ut till en bredare krets.

”Fjärrvärme är en nödvändighet för smarta energisystem”

Hur kan vi få in mer förnybart i fjärrvärmesystemen? Det undersöker professor Urban Persson inom ett av IEA:s internationella samarbetsprojekt. Han upplever att utvecklingen i Europa hittills har gått för långsamt, men ser nu tecken på att tempot ökar.

Viktigt att tänka nytt för framtidens fjärrvärmeaffär

Fjärrvärmens affärsmodell som vi känner den i dag kommer att förändras. I framtiden blir det viktigt att samarbeta med sina mest engagerade kunder för att utveckla sitt erbjudande till alla kunder, tror Kristina Lygnerud från IVL.

Värmelagring en allt viktigare systemtjänst i framtiden

Hur många storskaliga groplager för solvärme kan vi ha i Sverige? Det undersöker professor Christopher Bales. Han tror att debatten om hur skogen ska användas öppnar möjligheter för mer solvärme i fjärrvärmesystemet.

Helhetsperspektiv och samverkan är Termos styrkor

Termo är ett starkt program som bidrar med ett helhetsperspektiv inom området för värme och kyla. Kompetens har byggts upp för alla som har varit involverade i projektverksamheten, främst genom att doktorander involverats i projekten. Men bland annat resultat- och kunskapsspridningen kan förbättras, visar en utvärdering av Termo.

Flyttad förbrukning kan spara pengar med framtidens värmepumpar

Termoprojektet “Comfort and climate box” undersökte möjligheterna för småhusägare med värmepumpar i kombination med solpaneler att spara pengar genom att flytta energiförbrukningen i tid. Resultatet: Med 2019 års elpriser var förutsättningarna för detta begränsade – men med dagens elpriser och variationer finns nu helt andra möjligheter.

Mer samverkan inom Termo målet för nästa år

2022 var året då energi dominerade den offentliga debatten som aldrig förr. Utvärdering av Termoprogrammet visar att samverkan bidrar till kompetensuppbyggnad, så mer samverkan blir ett mål för programmet under 2023.

Sökhundar effektiv metod för att hitta läckor i fjärrvärmenät

Sökhunden Jeckov har haft cirka 25 sökuppdrag för olika fjärrvärmebolag. Med sin nos hittar schäfern snabbt läckor med en träffsäkerhet på 0–14 meter.

Önskemål – mer fokus på sektorskoppling och affärsmodeller i Termo

Deltagarna i Termoprogrammet vill att en kommande programperiod av Termoprogrammet lägger större vikt vid bland annat sektorskoppling och affärsmodeller. Det framkom när heldagskonferensen Termodagen arrangerades den 20 oktober.

Forskning och innovation inom värme har stor roll att spela för framtidens energisystem

Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och utformningen av framtidens energisystem. Dessutom blir värmepumpssektorn i Europa allt viktigare i och med EU:s omställning mot ett grönare elsystem och bort från gas. Det var två slutsatser som framkom när ”Termodagen – samspel i energisystemet" arrangerades i Stockholm i början av oktober 2022.

Fjärrkyla är framtiden för våra allt varmare bostäder

Klimatförändringarna med ökade temperaturer ökar behovet av att kyla ner byggnader som människor bor och vistas i. Dessutom ska alla nya byggnader vara Nära Noll Energi-byggnader, välisolerade och med liten förmåga att släppa ut värmen. Projektet Komfortkyla i framtida stadsdelar tittar på vilken metod för kylning som är bäst för framtidens byggnader.

Brinnande intresse för brännbara köldmedier

År 2020 tillverkades cirka 110 miljoner luftkonditioneringar och prognosen är 150 miljoner år 2027. Idag används i huvudsak icke naturliga, syntetiska köldmedier med hög växthuseffekt som måste ersättas. Projektet PROPAC har tagit fram en demonstration för en teknik i luftkonditioneringar av split typ som använder ett naturligt och miljövänligt, men brandfarligt köldmedium.

Kallare värme och varmare kyla ger stora energi- och miljövinster

Genom att lagra lågtemperaturvärme och högtemperaturkyla kan man undvika att använda högvärdig energi för att värma och kyla byggnader. På så vis sparas viktiga resurser, användandet av förnybar energi kan öka och koldioxidutsläpp minskas. En forskargrupp på KTH tar nu, för Energimyndighetens Termoprogram, fram ett underlag och en beräkningsmodell för att designa optimerade termiska lager.

Ny rapport ger det senaste inom värmepumpsteknik

Värmepumpar är en av nyckellösningarna för att nå klimatmålet globalt. IEA HPT är ett internationellt forskningssamarbete kring värmepumpsteknik där Sverige deltar tillsammans med 16 andra länder för att utveckla nya lösningar. Inom samarbetet har en årsrapport tagits fram som ger en överblick över höjdpunkter under 2021 och pågående aktiviteter inom samarbetet.

Kan flexibla värmepumpar minska flaskhalsar i elnätet?

När andelen el från förnybara källor ökar leder det till att tillgången på el varierar alltmer. Den varierande tillgången kombinerat med nytillkomna flaskhalsar i näten ökar behovet av flexibilitet i energisystemet. Med hjälp av värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät kan flexibiliteten i elnätet öka.

Fjärrvärmen skapar robusta system och bidrar till klimatmålen

Projektet Gemensam eller individuell värme – vilket är bäst, undersöker hur olika sätt att värma ny bebyggelse påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål och belyser det faktum att fjärrvärmen, trots sin lite underskuffade roll i debatten, fortsatt har en viktig roll att fylla för att skapa robusta energisystem och minska belastningen i nätet.

Så skapas en lönsam vätgasaffär

Vätgas är en energibärare som spås få en viktig roll i framtidens hållbara energisystem. Med el från förnybar energi kan grön vätgas tillverkas av vatten. Genom att koppla vätgasproduktionen till fjärrvärmeanläggningar kan man skapa synergieffekter som ökar lönsamheten. Det menar projektledarna för projektet HyCoGen som tittar på vilka systemvinster som kan göras.

Inspelning av webbinarium: Sektorssamverkan stärker energisystemet

Den 1 april bjöd Termoprogrammet in till webbinariet "Sektorssamverkan stärker energisystemet". Hade du inte möjlighet att delta hittar du inspelningen här.

Stadsflytt i Kiruna ger skjuts åt spillvärme

Den pågående stadsomvandlingen i Kiruna kräver en utveckling av energisystemet och stadens mål är ett klimatneutralt energisystem till år 2025. Projektet Spillvärmesamarbete i Kiruna utreder hur Tekniska Verken i Kiruna kan bidra till stadens mål genom ökad spillvärmeåtervinning från LKAB.

Kan ett mer flexibelt energisystem skapas genom samverkan?

Projektet Flexibelt energisystem genom aktörsamverkan studerar hur samverkan mellan värmesektorn, elsektorn och industrin kan skapa ett mer flexibelt energisystem, som skulle kunna bidra till minskad klimatpåverkan. Nu närmar sig projektet slutspurten.

Så kan lantbruken i Skåne bidra till energisystemet

Lantbruk använder ofta mycket energi för att, till exempel, värma djurstallar eller kyla grönsaker. Ofta handlar det om ganska tröga system, där en kortare avstängning eller effektsänkning inte gör någon större skillnad. Lantbrukseffekten är ett projekt inom Termoprogrammet som undersöker hur lantbrukare i Skåne skulle kunna spara pengar samtidigt som de avlastar elnäten under kritiska perioder.

Ny rapport visar potentialen för storskalig solvärme i fjärrvärmenät

Energimyndigheten har undersökt förutsättningarna och nyttan med att ansluta storskalig solvärme till befintliga fjärrvärmenät. Studien visar att solvärme har störst möjlighet att konkurrera i mindre fjärrvärmenät där man eldar förädlade biobränslen på sommaren.

Utlysning av forskningsmedel

Nu kan du söka projektmedel från forsknings- och innovationsprogrammet Termo.

Innovationer inom värme och kyla tar plats

Pressmeddelande: Energiforsk och Celsius innovationskluster ska tillsammans, på uppdrag av Energimyndigheten, sköta den utåtriktade kommunikationen i forsknings- och innovationsprogrammet Termo – värme och kyla för framtidens energisystem, under minst två år.

Four KTH Projects – Risks and Opportunities of Refrigerants in Heat Pumps

What happens when flammable refrigerants leak in residential buildings? Why can the wrong refrigerant shorten the lifespan of heat pumps? How can internal superheating be reduced in heat pump systems? What opportunities exist for managing refrigerants at the end of their service life? Welcome to a webinar focusing on refrigerant research at KTH.

Så kan restvärme från krafttransformatorer användas i fjärrvärmenätet

Professor Christophe Duwig från KTH presenterar resultat om hur 3D-printade värmeväxlare kan ta tillvara restvärme från krafttransformatorer – och hur fjärrvärmenät ska kunna nyttja värmen. Rebei Bel Fdhila från Hitachi Energy och Harald Andersson från Eon diskuterar resultaten.

Så påverkar belastningar livslängden på fjärrvärmerör

När energibolag planerar för hållbara och kostnadseffektiva nät blir rörens livslängd en allt viktigare faktor att ta hänsyn till. Under detta webbinarium presenterar Nazdaneh Yarahmadi från Rise slutsatser från hennes Termoprojekt om hur olika typer av belastningar påverkar rörens livslängd och vad det betyder för drift och underhåll.

Senaste nytt om restvärme och social hållbarhet från IEA DHC

Hur får fjärrvärmeföretag i Kanada in social hållbarhet i sin affärsmodell? Och hur kan man bedöma potentialen hos olika restvärmekällor inom fjärrvärmen? Det är två frågor som Kristina Lygnerud och Urban Persson kommer ge svar på i ett webbinarium baserat på forskning inom IEA DHC.

Potentialen för groplager för solvärme och värmelager i borrhålsfält

Hur kan man simulera värmelagringskapaciteten i borrhålsfält för termiska nät? Och hur många storskaliga groplager för solvärme finns det potential för i Sverige? Välkommen till ett webbinarium där Alberto Lazzarotto från KTH och Christopher Bales från Högskolan i Dalarna presenterar projektresultat.

Effektivare värmepumpsystem för framtiden

Termo välkomnar dig till ett webbinarium om utvecklingen av innovativa värmepumpsystem och hur optimering kan förbättra energieffektiviteten markant. Viktor Ölén från Svenska kyl- och värmepumpföreningen och Willem Mazzotti Pallard från Bengt Dahlgren delar med sig av insikter från sina pågående projekt och hur resultaten kan bidra till hållbara energilösningar.

Webbinarium – Tema IEA HPT

Termo välkomnar till ett webbinarium med smakprov på vad som sker inom Internationella energirådets program för värmepumpsteknologier, IEA HPT. Caroline Haglund Stignor och Metkel Yebiyo, bägge från Rise, och Björn Palm från KTH kommer presentera.

Välkommen till Värme- och kyladagen 2024

Den 13 november arrangerar forskningsprogrammet Termo en heldagskonferens om värme och kylas roll i energiomställningen i Stockholm. Under dagen kommer resultat från forskningsprojekt både inom och utom Termo att presenteras, liksom nya projekt från Termos programförlängning varvat med externa talare. Anmälan är nu stängd.

Webbinarium – 3D-printning och nya ytmaterial – vägen mot framtidens värmeväxlare

Ta del av resultat från projekt som utvecklar luftvärmepumpstekniken genom att minska frostuppbyggnaden och utnyttja 3D-utskrift för att skapa innovativa värmeväxlare.

Webbinarium – Värmepumpar, flexibilitet och optimering av fjärrvärmeinvesteringar

Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.

Webbinarium – Så kan värmesektorn bidra till fossilfrihet

Vid detta tillfälle får du ta del av två projekt om färdplan för fossilfri uppvärmning och en ny generation av underjordiskt värmelager.

Webbinarium – Så kan digitalisering bidra till effektivare uppvärmning

Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.

Termodagen 2023 – värme och kylas roll i energiomställningen

Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.

Workshop om Energimyndighetens strategi kring finansiering av forskning inom området värme och kyla

Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.

Så kan energilagring bidra till mer förnybar energi

Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor

Värme, el och flexibilitet i framtiden

Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och flexibilitet som en del av framtidens energisystem.

Internationellt samarbete – IEA:s District Heating and Cooling

Ett webbinarium om hur IEA:s program inom fjärrvärme och fjärrkyla, IEA-DHC, främjar innovation och utveckling i Sverige och världen.

Värmepumpar för framtidens energisystem

Flera av Termoprogrammets projekt anknyter till teknologier som främjar sektorkoppling och flexibilitet i systemet – till exempel värmepumpar. Det belystes under det här webbinariet.

Termodagen 2022 – Samspel i energisystemet

Webinar: När världen behöver kylas

Med stigande temperaturer och allt mer frekventa värmeböljor kommer efterfrågan av kyla till våra inomhusmiljöer bli allt större. År 2020 tillverkades till exempel cirka 110 miljoner luftkonditioneringar i världen och prognosen är 150 miljoner år 2027. 

Webinar: Fjärrvärmens roll i framtidens energisystem

Hur kan fjärrvärmesystem bli mer effektiva och flexibla genom sektorkopplingar till olika tekniker så som vätgas, värmepumpar och kylmaskiner? Och vad är egentligen bäst för nya bostadsområden – anslutning till fjärrvärmenätet eller individuella värmelösningar?