Publicerad: 2023-02-07

”Fjärrvärme är en nödvändighet för smarta energisystem”

Hur kan vi få in mer förnybart i fjärrvärmesystemen? Det undersöker professor Urban Persson inom ett av IEA:s internationella samarbetsprojekt. Han upplever att utvecklingen i Europa hittills har gått för långsamt, men ser nu tecken på att tempot ökar.

Du ska prata på Termos webbinarium på temat internationellt samarbete den 24 februari, vad kommer det handla om?
– Ja, det ska bli väldigt roligt. Jag kommer berätta om projekt Annex TS5 i sin helhet men också med fokus på det arbetspaket vi från Högskolan i Halmstad leder. Projektet handlar om integration av förnybara energikällor i fjärrvärme och fjärrkyla. Bland annat behandlas storskalig solvärme, bioenergi, djupgeotermi, stora värmelager och även återvinning av överskottsvärme från kraftproduktion och industri. Det är ett fyraårigt projekt och ännu finns inga färdiga resultat, så jag kommer i huvudsak beskriva vad vi gjort hittills, säger Urban Persson, professor i förnybara energisystem vid Högskolan i Halmstad.

Vad handlar ert arbetspaket om?
– I vårt arbetspaket vill vi samla information om vilka metoder och tillvägagångssätt som används för att uppskatta potentialer för att integrera mer förnybar energi i fjärrvärmenäten. Hur har man gjort tidigare, hur gör man nu och hur kan man komma att göra framöver? I projektet som helhet pågår också flera parallella processer. Bland annat tittar en grupp på var utmaningarna finns såväl tekniskt som organisatoriskt och ekonomiskt – ur ett storskaligt perspektiv. En annan grupp tittar på det ur ett mer decentraliserat perspektiv.

Vad är det mest spännande som du hoppas kommer ut ur hela Annex TS5?
– Att vi hittar en ökad och samlad förståelse för hur vi kan få in mer förnybar energi i existerande fjärrvärmesystem, vilka metoder och teknikslag som passar bäst utifrån lokala omständigheter och förutsättningar. Till exempel i Tyskland har man i vissa regioner börjat införa krav på värmeplanering på kommunnivå. Vårt projekt kan bidra till hur man under sådana omständigheter kan gå till väga för att skatta behovet av förnybar energi och hur denna bäst nyttiggörs i befintlig infrastruktur. Men projektet som helhet ska också klargöra vilka de största utmaningarna är, vad som kan möjliggöra lösningar, samt ge exempel på praktiska verktyg och digital teknik som kan vara av värde i samband med till exempel kommunal värmeplanering. Viktigt att ha med sig är att fjärrvärme är en nödvändig komponent i smarta energisystem. Utan fjärrvärme kan du inte återvinna värme från exempelvis industriprocesser, så det handlar om resurs- och energieffektivitet.

Temat för webbinariet är internationellt samarbete. Hur tycker du att det fungerar i praktiken?
– Kriget i Ukraina har lett till att EU-länder samarbetar mer, sägs det. Om det stämmer är det ju positivt trots den tragiska orsaken. Just samarbete tror jag är ett nyckelbegrepp för åtkomst till de möjligheter som ofta tillskrivs resurseffektiva lösningar och smarta energisystem. Jag har under många år haft förmånen att arbeta med projekt som i viss mån informerat beslutsfattarna i Bryssel, men tittar man i statistiken har utvecklingen gått väldigt långsamt. Men, vem vet, nu kanske det äntligen börjar hända saker. Ett exempel på det är i alla fall EU-kommissionens beslut förra året att ge 3 miljarder euro i statsstöd till Tyskland för integrering av mer förnybara energislag i deras fjärrvärme.

Vilka är de största utmaningarna för fjärrvärme och fjärrkyla – och vilka är de största möjligheterna?
– Vi tittar på det, men ett vanligt beteende generellt är att människor gärna fortsätter på samma sätt som man gjort tidigare. Man får ha respekt för att långsiktiga investeringar innebär en tröghet i systemet men intresset för fjärrvärmens många fördelar torde vara ökande nu med tanke på de grava inlåsningseffekter många EU-länder upplever med skenande gas- och elpriser. Jag tror att vi generellt behöver omvärdera vårt sätt att relatera till energisystemet och allt det ger oss. Denna insikt utgör i själva verket en av projektets grundstenar och möjligheten att förena en utbyggnad av fjärrvärme med en högre andel förnybar energi är faktiskt ett realistiskt alternativ. Helt klart är att det inte är tekniken som är den stora utmaningen, utan snarare att få till lagstiftning och investeringar.

Ser du optimistiskt eller pessimistiskt på framtiden?
– Ur personligt perspektiv måste man vara optimist, när man vaknar gäller det att välkomna dagen. Ur ett filosofiskt perspektiv är livet inte enkelt, det har det aldrig varit och det kommer det aldrig vara.

Relaterade projekt

Se alla projekt

Avslutad

Ranagård med ny 4GDH-teknik

Projektet utför en transdisciplinärt studie i samband med implementering av en ny fjärrvärmeteknik (4GDH) till ett bostadsområde, för att studera teknikacceptans av bygg- och installationsbranschen samt identifierar vilka hinder som uppstår vid införande av ny teknik.

Områden

Fjärrvärme

Relaterade Nyheter

Se alla nyheter

Relaterade Event

Se alla event

Termodagen 2023 – värme och kylas roll i energiomställningen

Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.

row boat

Webinar: När världen behöver kylas

Med stigande temperaturer och allt mer frekventa värmeböljor kommer efterfrågan av kyla till våra inomhusmiljöer bli allt större. År 2020 tillverkades till exempel cirka 110 miljoner luftkonditioneringar i världen och prognosen är 150 miljoner år 2027.