Publicerad: 2023-05-22
Hur kan geoenergi på ett hållbart och lönsamt sätt användas för halkbekämpning, det tittar Signhild Gehlin från Svenskt Geoenergicentrum på. Tekniken kan användas till allt från vägar och järnvägsväxlar till fotbollsplaner eller golfbanor.
– Deltekniken existerar, det gäller bara att sätta ihop delarna så att helheten blir effektiv både tekniskt och kostnadsmässigt, säger Signhild Gehlin, vd för Svenskt Geoenergicentrum.
Signhild Gehlin leder Termoprojektet Förnybar energi och termisk energilagring för vinterunderhåll av transportinfrastruktur, som utgör den svenska delen i det treåriga internationella samverkansprojektet IEA ECES Annex 38 (task 38). Projektet handlar om halkbekämpning genom geoenergi, med eller utan värmepump, och på Termowebbinariet den 8 juni kommer hon presentera projektet.
Fokus ligger på olika typer av infrastruktur, som vägar, broar eller järnvägsväxlar, men även andra typer av anläggningar.
– Det finns förvånansvärt mycket ytor som vi önskar ha halkfria. Historiskt har man ofta använt elslingor, men el är en relativt dyr lösning. Det är bättre med en vattenburen tillämpning, eller fjärrvärmeretur om det finns tillgängligt. Geoenergi kan vara en möjlighet, med eller utan värmepump, och det är vad vi tittar på, säger Signhild Gehlin.
Den svenska delen av projektet har kommit halvvägs och är klar med state-of-the-art-rapporten; vilka tillämpningar finns och hur ser läget ut. Den är en del av den internationella state-of-the-art-rapporten och nu pågår ett arbetspaket med utveckling. Sommaren 2024 då projektet ska vara klart.
Signhild Gehlin nämner flera exempel där tekniken används. En är Göteborgsbacken på riksväg 40 sydväst om Jönköping, där dåvarande Vägverket 2007 lade fjärrvärmeslingor under ett nytt körfält för att underlätta för tung trafik. Andra exempel är ett vägavsnitt mellan två tunnlar i Schweiz, där man lagrar solvärme i berget. Ett tredje exempel är Arlanda flygplats, där några uppställningsplatser för flygplan hålls snöfria för att slippa arbetsmaskiner runt flygplanen.
– Nu tittar vi på de tillämpningar som finns och vilka vinster man skulle få om man byter el mot geoenergi, säger Signhild Gehlin.
Vad är det mest spännande som du hoppas kommer ut ur projektet?
– Att det finns en del tillämpningar där en geoenergilösning är en fördel för att minska till exempel antalet trafikolyckor, men även att det är ekonomiskt lönsamt jämfört med andra alternativ, säger Signhild Gehlin.
Hon tycker även att självdrivande termosifoner för järnvägsväxlar, som automatiskt reglerar temperaturen, är en elegant teknisk lösning.
– Det vore även roligt med olika sporttillämpningar, där jag ser att det finns en vits. Jag är själv ryttare och för oss kan ridbanorna ofta vara dammiga och snustorra på sommaren, men hårda och knöggliga på vintern. Kan man hålla ridbanan lagom varm och fuktig vore det häftigt, säger Signhild Gehlin.
Hon konstaterar att de tre deltekniker som krävs för att den här teknologin ska bli framgångsrik redan finns: förmågan att värma ytor, geoenergi och att kunna göra väderprognoser.
– Det gäller bara att sätta ihop delarna så att helheten blir effektiv både tekniskt och kostnadsmässigt, säger Signhild Gehlin.
Temat för Termowebbinariet den 8 juni är lagring. Vad tror du om framtiden för lagring?
– Potentialen är jättestor och jag tror att det är nödvändigt att vidareutveckla tekniken. Går man tillbaka till oljekrisen på 1970-talet, då vi började tänka energilagring på allvar, så har utvecklingen gått framåt hela tiden. I och med den pågående omställningen kommer lagring in ännu mer, för att vi ska kunna ta vara på alla möjligheter som finns.
Vilka är de största utmaningarna för att lagring ska utvecklas och bidra till energisystemet?
– Mycket handlar om samverkan, vi har haft för mycket stuprörstänkande och inte samverkat mellan olika skråer inom kyla och värme. Det behöver vi släppa, och vi behöver även sänka temperaturerna i distributionsnät och isolera fastigheter bättre.
Ser du optimistiskt eller pessimistiskt på framtiden?
– Svår fråga. Man blir pessimistisk när man ser vad vissa grupper av individer kan orsaka för skada. Men människan är väldigt kreativ, när vi lyckas mobilisera samverkanskraft kan vi bokstavligen flytta berg. Så jag är optimistisk kring människosläktets möjligheter, vi skymtar möjligheter vi kan ta vara på.
Avslutad
Projektet studerar hur förväntat kylbehov kommer att utvecklas hos nya och framtida stadsdelar bestående av Nära Noll Energi-Byggnader (NNEB) då den termiska prestandan hos klimatskärmen kommer att förbättras.
Avslutad
Projektet utför en transdisciplinärt studie i samband med implementering av en ny fjärrvärmeteknik (4GDH) till ett bostadsområde, för att studera teknikacceptans av bygg- och installationsbranschen samt identifierar vilka hinder som uppstår vid införande av ny teknik.
Avslutad
Målet med projektet har varit att utarbeta system för säsongslagring av överskottsvärme producerad vid KVV Filborna i Helsingborg.
Avslutad
Syftet med projektet är att ta fram en generell inmatningscentral för att ansluta decentraliserade värmekällor till fjärrvärmenätet och öka förutsättningarna för små industrier att anslutas till fjärrvärmenäten. Inom projektet designas en prefabricerad-central för decentraliserad inmatning, som efter inkoppling följs upp och utvärderas.
Avslutad
Projektet ska visa ett helt digitaliserat fjärrvärmenät som ger nya möjligheter till effektivisering och tjänster, som t.ex. ökad verkningsgrad och minskade utsläpp i produktion, minskade förluster i distribution, samt ökad leveranskvalitet och kundnöjdhet vid energianvändning.
Avslutad
I detta projekt undersöks de affärsmässiga, särskilt rättsliga, förutsättningarna för att introducera och driva balanserade termiska nät, BTN. Det övergripande målet med projektet är att analysera och skapa förståelse för hur affärsmässiga risker påverkar marknaden vid energiaffärer som BTN.
Pågående
Syftet med GeoCoHorT är att påskynda övergången till 4:e generationens fjärrvärme och kylning (4GDHC), genom att utvärdera, optimera och demonstrera integrationen av ytlig geotermisk värmeutvinning med andra förnybara källor och smarta byggnader.
Pågående
Projektet avser att utveckla en metodik för att bedöma hur markens egenskaper och möjlighet till energiuttag påverkas av närliggande bergvärmepumpar. Framtagen metodik avses tillgängliggöras i ett öppet verktyg för berörda aktörer.
Avslutad
Projektet ska studera hur man kan utveckla ett kombinerat energilagervärmeväxlare med luft som värmebärare. Detta projekt är första steget i utvecklingen av ett innovativt PCM-baserat kylabatteri som kan användas för klimatsmart kyla i t ex frikyla, nattkyla för stora kondensorer, samt komfort i fordon vid avstannad motor och fler. Ny kunskap ger förståelse för de bidragande mekanismer som är inblandade i de kombinerade värmeöverförings- och fasändringsprocesserna i en PCM-värmeväxlare, och nyttjas till att ta fram en första prototyp som utvärderas i laborationsmiljö.
Pågående
Projektet ska undersöka hur optimeringen av köldbärarflödet i bergvärmeanläggningar kan leda till energibesparingar och öka prestandan med 10–40 procent. Det görs genom modellering, studier av statistiska parametrar samt validering genom experiment i KTH:s Live-in Lab ihop med data från befintliga anläggningar.
En 3D-printad värmeväxlare i aluminium fylld med fasändringsmaterial, det har professor Viktoria Martin och kollegor från KTH provat fram i labbmiljö. Resultatet är en prototyp med både hög energitäthet och hög effekt. Nästa steg är att göra en installation på försök i ett riktigt ventilationssystem.
Värmelager med smält salt har en potential att halvera spilld el från vindkraft och samtidigt spara 20 procent av bränslet i kraftvärmeverk. Det visar ett Termoprojekt som presenteras på nästa Termowebbinarium den 8 juni.
Hur stora är möjligheterna för flexibilitet i bostäder och hur ser husägare på att förändra sin komfort? Det undersöker Morgan Willis från Rise i projektet Bostäder för flexibilitet.
Kraftigt ökad elproduktion från havsbaserade vindparker öppnar för nya industrietableringar på Gotland, och därmed mer spillvärme. Men hur kan spillvärmen tas tillvara och hur kan öns omställning även bli socialt hållbar, det är några saker som Sofia Klugman från IVL undersöker.
Hur kan vi få in mer förnybart i fjärrvärmesystemen? Det undersöker professor Urban Persson inom ett av IEA:s internationella samarbetsprojekt. Han upplever att utvecklingen i Europa hittills har gått för långsamt, men ser nu tecken på att tempot ökar.
Fjärrvärmens affärsmodell som vi känner den i dag kommer att förändras. I framtiden blir det viktigt att samarbeta med sina mest engagerade kunder för att utveckla sitt erbjudande till alla kunder, tror Kristina Lygnerud från IVL.
Hur många storskaliga groplager för solvärme kan vi ha i Sverige? Det undersöker professor Christopher Bales. Han tror att debatten om hur skogen ska användas öppnar möjligheter för mer solvärme i fjärrvärmesystemet.
Sökhunden Jeckov har haft cirka 25 sökuppdrag för olika fjärrvärmebolag. Med sin nos hittar schäfern snabbt läckor med en träffsäkerhet på 0–14 meter.
Klimatförändringarna med ökade temperaturer ökar behovet av att kyla ner byggnader som människor bor och vistas i. Dessutom ska alla nya byggnader vara Nära Noll Energi-byggnader, välisolerade och med liten förmåga att släppa ut värmen. Projektet Komfortkyla i framtida stadsdelar tittar på vilken metod för kylning som är bäst för framtidens byggnader.
Ett webbinarium som presenterar hur olika teknik för energilagring kan bättre utnyttja förnybara energikällor
Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och el flexibilitet som en del av framtidens energisystem.
Ett webbinarium om hur IEA:s program inom fjärrvärme och fjärrkyla, IEA-DHC, främjar innovation och utveckling i Sverige och världen.
Flera av Termoprogrammets projekt anknyter till teknologier som främjar sektorkoppling och flexibilitet i systemet – till exempel värmepumpar. Det belystes under det här webbinariet.
Med stigande temperaturer och allt mer frekventa värmeböljor kommer efterfrågan av kyla till våra inomhusmiljöer bli allt större. År 2020 tillverkades till exempel cirka 110 miljoner luftkonditioneringar i världen och prognosen är 150 miljoner år 2027.
Hur kan fjärrvärmesystem bli mer effektiva och flexibla genom sektorkopplingar till olika tekniker så som vätgas, värmepumpar och kylmaskiner? Och vad är egentligen bäst för nya bostadsområden – anslutning till fjärrvärmenätet eller individuella värmelösningar?
