Publicerad: 2022-04-29

Fjärrvärmen skapar robusta system och bidrar till klimatmålen

Projektet Gemensam eller individuell värme – vilket är bäst, undersöker hur olika sätt att värma ny bebyggelse påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål och belyser det faktum att fjärrvärmen, trots sin lite underskuffade roll i debatten, fortsatt har en viktig roll att fylla för att skapa robusta energisystem och minska belastningen i nätet.

Biträdande professor Erik Ahlgren vid Chalmers tekniska högskola leder Termo-projektet Gemensam eller individuell värme – vilket är bäst? tillsammans med doktorand Karl Vilén.

Samtiden skapar flera problem vad gäller att jämföra olika värmesystem, där omvärldshändelser såsom krig och klimatförändringar påverkar energiförsörjningen generellt och energipriserna i synnerhet. Samtidigt är vi mitt uppe i en elektrifiering där efterfrågan kommer öka stort på el. Detta påverkar också värmesystemet och vilka värmelösningar som är bäst ur ett klimatperspektiv.

–     Det har varit en tid, framför allt nu i slutet av projektet, med stora omvärldshändelser som påverkat priserna på el. Dessutom sker det en enorm satsning på grönt stål uppe i norr vilket på sikt dramatiskt kommer öka elanvändningen, vilket i sin tur påverkar värmeanvändningen och klimatbästa värmeval indirekt i hela landet.

Tidigare studier av värmlösningar har antingen fokuserat på tillförsel- eller efterfrågesidan, men inte på båda samtidigt. Projektets grepp har därför varit att studera dessa samtidigt och därmed kunna studera dynamiken av hela värmesystemet med tiden. I projektet har lagts till en del som handlar om utfasningen av fossila bränslen, och om olika sätt att fasa ut dem påverkar systemkostnaderna.

Erik menar att vilken värmekälla som är bäst för klimatet är svårt att avgöra, men det är av största vikt att anlägga ett systemperspektiv och betrakta värmen som en del av hela energisystemet och dess framtida utveckling. Vidare betonar han att vikten av robusthet kommer att öka.

–     Fjärrvärmen har inte alltid miljöargumenten med sig och det är svårt att avgöra vilket som är miljöbäst eftersom det finns olika indirekta effekter. Fjärrvärme tycks vara en robust lösning i lägenheter, men i glesare bebyggelse är den inte lika konkurrenskraftig. Med den senaste tidens elmarknadsutveckling är det också viktigt att beakta den robusthet som fjärrvärmen kan tillföra hela energisystemet.

Fjärrvärmen står sig stark, inte minst för att den avlastar ett överbelastat energisystem. Ändå har fjärrvärmen fått ett lågt fokus i skuggan av solceller och vindkraftsutbyggnad. Erik pekar på Danmark där det finns ett stort fokus på fjärrvärme som ett sätt att stödja elsystemet och därmed att nå klimatmålen, en stor skillnad jämfört med i Sverige.

–     Det finns också en viktig aspekt som vi inte tänkte på i början, men som har blivit alltmer debatterad och det är hur distributionsnäten klarar en allt högre belastning. Fjärrvärmen behövs sannolikt för att avlasta elsystemen. Det främsta alternativet är individuella värmepumpar, men de kan ge stora belastningar på systemet när andelen elektrifierade fordon ökar. Sammanfattningsvis kan vi säga att fjärrvärmens roll är fortsatt viktig.

Inför framtiden är det bra för kommuner att tänka på att ha stora värmelager, de är väldigt kostnadseffektiva. Stora kommuner har ofta fjärrvärmesystem med flera olika anläggningar och därmed kan de hjälpa till att hantera svängningar i både priser och efterfrågan i resten av energisystemet. Det Erik siar om framtiden är en fortsatt ökande belastning, dels på grund av elektrifieringen, men också då vindkraftutbyggnaden stöter på många problem, industrin byggs ut stort i norr och detta samtidigt som vi har ett ansvar att hjälpa Kontinenten med elförsörjning på grund av Ryssland-sanktionerna och för att nå klimatmålen.

–Vi kommer att se höga energitoppar, framförallt under vintern.

Så att släppa fjärrvärmen som kanske ofta kräver en kommunal planering, och låta enskilda värmepumpar ta över bidrar ännu mer till ett känsligt system både gällande priser och efterfrågan.

Relaterade projekt

Se alla projekt

Avslutad

Ranagård med ny 4GDH-teknik

Projektet utför en transdisciplinärt studie i samband med implementering av en ny fjärrvärmeteknik (4GDH) till ett bostadsområde, för att studera teknikacceptans av bygg- och installationsbranschen samt identifierar vilka hinder som uppstår vid införande av ny teknik.

Områden

Fjärrvärme

Avslutad

Utveckling av kombinerat energilager-värmeväxlare för PCM med luft som värmebärare

Projektet ska studera hur man kan utveckla ett kombinerat energilagervärmeväxlare med luft som värmebärare. Detta projekt är första steget i utvecklingen av ett innovativt PCM-baserat kylabatteri som kan användas för klimatsmart kyla i t ex frikyla, nattkyla för stora kondensorer, samt komfort i fordon vid avstannad motor och fler. Ny kunskap ger förståelse för de bidragande mekanismer som är inblandade i de kombinerade värmeöverförings- och fasändringsprocesserna i en PCM-värmeväxlare, och nyttjas till att ta fram en första prototyp som utvärderas i laborationsmiljö.

Relaterade Nyheter

Se alla nyheter

22
dec

Helhetsperspektiv och samverkan är Termos styrkor

Termo är ett starkt program som bidrar med ett helhetsperspektiv inom området för värme och kyla. Kompetens har byggts upp för alla som har varit involverade i projektverksamheten, främst genom att doktorander involverats i projekten. Men bland annat resultat- och kunskapsspridningen kan förbättras, visar en utvärdering av Termo.

01
nov

Forskning och innovation inom värme har stor roll att spela för framtidens energisystem

Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och utformningen av framtidens energisystem. Dessutom blir värmepumpssektorn i Europa allt viktigare i och med EU:s omställning mot ett grönare elsystem och bort från gas. Det var två slutsatser som framkom när ”Termodagen – samspel i energisystemet" arrangerades i Stockholm i början av oktober 2022.

23
jun
Gävle

Fjärrkyla är framtiden för våra allt varmare bostäder

Klimatförändringarna med ökade temperaturer ökar behovet av att kyla ner byggnader som människor bor och vistas i. Dessutom ska alla nya byggnader vara Nära Noll Energi-byggnader, välisolerade och med liten förmåga att släppa ut värmen. Projektet Komfortkyla i framtida stadsdelar tittar på vilken metod för kylning som är bäst för framtidens byggnader.

Relaterade Event

Se alla event

Illustration av fjärrvärme

Webinar: Fjärrvärmens roll i framtidens energisystem

Hur kan fjärrvärmesystem bli mer effektiva och flexibla genom sektorkopplingar till olika tekniker så som vätgas, värmepumpar och kylmaskiner? Och vad är egentligen bäst för nya bostadsområden – anslutning till fjärrvärmenätet eller individuella värmelösningar?

Områden

Fjärrvärme