Publicerad: 2022-04-29
Projektet Gemensam eller individuell värme – vilket är bäst, undersöker hur olika sätt att värma ny bebyggelse påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål och belyser det faktum att fjärrvärmen, trots sin lite underskuffade roll i debatten, fortsatt har en viktig roll att fylla för att skapa robusta energisystem och minska belastningen i nätet.
Biträdande professor Erik Ahlgren vid Chalmers tekniska högskola leder Termo-projektet Gemensam eller individuell värme – vilket är bäst? tillsammans med doktorand Karl Vilén.
Samtiden skapar flera problem vad gäller att jämföra olika värmesystem, där omvärldshändelser såsom krig och klimatförändringar påverkar energiförsörjningen generellt och energipriserna i synnerhet. Samtidigt är vi mitt uppe i en elektrifiering där efterfrågan kommer öka stort på el. Detta påverkar också värmesystemet och vilka värmelösningar som är bäst ur ett klimatperspektiv.
– Det har varit en tid, framför allt nu i slutet av projektet, med stora omvärldshändelser som påverkat priserna på el. Dessutom sker det en enorm satsning på grönt stål uppe i norr vilket på sikt dramatiskt kommer öka elanvändningen, vilket i sin tur påverkar värmeanvändningen och klimatbästa värmeval indirekt i hela landet.
Tidigare studier av värmlösningar har antingen fokuserat på tillförsel- eller efterfrågesidan, men inte på båda samtidigt. Projektets grepp har därför varit att studera dessa samtidigt och därmed kunna studera dynamiken av hela värmesystemet med tiden. I projektet har lagts till en del som handlar om utfasningen av fossila bränslen, och om olika sätt att fasa ut dem påverkar systemkostnaderna.
Erik menar att vilken värmekälla som är bäst för klimatet är svårt att avgöra, men det är av största vikt att anlägga ett systemperspektiv och betrakta värmen som en del av hela energisystemet och dess framtida utveckling. Vidare betonar han att vikten av robusthet kommer att öka.
– Fjärrvärmen har inte alltid miljöargumenten med sig och det är svårt att avgöra vilket som är miljöbäst eftersom det finns olika indirekta effekter. Fjärrvärme tycks vara en robust lösning i lägenheter, men i glesare bebyggelse är den inte lika konkurrenskraftig. Med den senaste tidens elmarknadsutveckling är det också viktigt att beakta den robusthet som fjärrvärmen kan tillföra hela energisystemet.
Fjärrvärmen står sig stark, inte minst för att den avlastar ett överbelastat energisystem. Ändå har fjärrvärmen fått ett lågt fokus i skuggan av solceller och vindkraftsutbyggnad. Erik pekar på Danmark där det finns ett stort fokus på fjärrvärme som ett sätt att stödja elsystemet och därmed att nå klimatmålen, en stor skillnad jämfört med i Sverige.
– Det finns också en viktig aspekt som vi inte tänkte på i början, men som har blivit alltmer debatterad och det är hur distributionsnäten klarar en allt högre belastning. Fjärrvärmen behövs sannolikt för att avlasta elsystemen. Det främsta alternativet är individuella värmepumpar, men de kan ge stora belastningar på systemet när andelen elektrifierade fordon ökar. Sammanfattningsvis kan vi säga att fjärrvärmens roll är fortsatt viktig.
Inför framtiden är det bra för kommuner att tänka på att ha stora värmelager, de är väldigt kostnadseffektiva. Stora kommuner har ofta fjärrvärmesystem med flera olika anläggningar och därmed kan de hjälpa till att hantera svängningar i både priser och efterfrågan i resten av energisystemet. Det Erik siar om framtiden är en fortsatt ökande belastning, dels på grund av elektrifieringen, men också då vindkraftutbyggnaden stöter på många problem, industrin byggs ut stort i norr och detta samtidigt som vi har ett ansvar att hjälpa Kontinenten med elförsörjning på grund av Ryssland-sanktionerna och för att nå klimatmålen.
–Vi kommer att se höga energitoppar, framförallt under vintern.
Så att släppa fjärrvärmen som kanske ofta kräver en kommunal planering, och låta enskilda värmepumpar ta över bidrar ännu mer till ett känsligt system både gällande priser och efterfrågan.
Pågående
The project will accelerate the heating and cooling transition by facilitating the development of Geothermal 5th Generation District Heating and Cooling, Geo5GDHC, systems with climate-neutral shallow geothermal energy resources. It will also assist in the integration of heating and cooling in local and regional energy systems.
Pågående
Projektet ska accelerera omställningen till smarta energisystem och energieffektiv teknik för lågtemperaturvärme och högtemperaturkyla, LTV/HTK-system. Med hjälp av maskininlärning ska projektet utveckla reglersystem som löpande förbättrar sig självt.
Pågående
Det internationella projektet Recoin ska utveckla ett system för att effektivt lagra värme och kyla i grupper av borrhål. Tillsammans med partners från Tyskland och Schweiz ska KTH och Bengt Dahlgren Stockholm Geo ta fram ett system för prediktiv styrning.
Avslutad
Projektet utför en transdisciplinärt studie i samband med implementering av en ny fjärrvärmeteknik (4GDH) till ett bostadsområde, för att studera teknikacceptans av bygg- och installationsbranschen samt identifierar vilka hinder som uppstår vid införande av ny teknik.
Avslutad
Målet med projektet har varit att utarbeta system för säsongslagring av överskottsvärme producerad vid KVV Filborna i Helsingborg.
Avslutad
Syftet med projektet är att ta fram en generell inmatningscentral för att ansluta decentraliserade värmekällor till fjärrvärmenätet och öka förutsättningarna för små industrier att anslutas till fjärrvärmenäten. Inom projektet designas en prefabricerad-central för decentraliserad inmatning, som efter inkoppling följs upp och utvärderas.
Avslutad
Projektet projekt fokuserar på energianvändning och energieffektiva lösningar för ett typiskt skol/campusområde i den besökta regionen i Kina. Som referensfall användes värme- och varmvattensystemet i ett studenthem på ett campusområde beläget i staden Guiyang.
Avslutad
Projektet ska visa ett helt digitaliserat fjärrvärmenät som ger nya möjligheter till effektivisering och tjänster, som t.ex. ökad verkningsgrad och minskade utsläpp i produktion, minskade förluster i distribution, samt ökad leveranskvalitet och kundnöjdhet vid energianvändning.
Avslutad
I detta projekt undersöks de affärsmässiga, särskilt rättsliga, förutsättningarna för att introducera och driva balanserade termiska nät, BTN. Det övergripande målet med projektet är att analysera och skapa förståelse för hur affärsmässiga risker påverkar marknaden vid energiaffärer som BTN.
Pågående
Syftet med GeoCoHorT är att påskynda övergången till 4:e generationens fjärrvärme och kylning (4GDHC), genom att utvärdera, optimera och demonstrera integrationen av ytlig geotermisk värmeutvinning med andra förnybara källor och smarta byggnader.
En investering i energieffektivisering på 15 miljarder kronor kan spara elkonsumenterna närmare 100 miljarder kronor per år, genom minskad och flyttad elförbrukning. Flexibel drift av vattenburna värmepumpar kan tillgängliggöra mer än 10 procent av Sveriges maximala effektbehov en kall vinterdag. Den uppskattningen gör Björn Berg, vd på Ngenic.
85 procent mindre fel för ett beräkna det dimensionerande effektbehovet i ett fjärrvärmenät, det uppger Johan Kensby på Utilifeed att de kan uppnå. Med deras metod vill de hjälpa energiföretag att fatta klokare investeringsbeslut.
I år fyller uppvärmningsbranschens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft fem år. De lägst hängande frukterna är genomförda inom värmebranschen, det som återstår är både svårt och dyrt. Det säger Kjerstin Ludvig från Profu som på nästa Termowebbinarium presenterar de största utmaningarna för branschen att bli fossilfri.
Tekniska Verken i Linköping och företaget Hydroc har testat att skapa sprickor i berggrunden för att skapa ett värmelager till fjärrvärmenätet. Pilotprojektet har gått enligt plan, nästa steg är att utöka spricksystemet och höja temperaturerna. Om allt funkar kan lagret vara i full drift om två år.
Energimyndigheten förlänger forsknings- och innovationsprogrammet Termo med minst fem år. Myndigheten satsar 160 miljoner kronor på att finansiera forskning om hur värme- och kylasektorn kan snabba på omställningen till ett robust och hållbart energisystem. Två nya områden i programmet är försörjningstrygghet och värmeproduktion från kärnkraft.
Digitaliseringen öppnar för nya affärsmodeller och energidelning. Utmaningarna ligger i regelverk som hindrar effektivt utnyttjande av data från värmepumpar. Det anser Davide Rolando från KTH, som presenterar ett Termoprojekt om internet of things på nästa Termowebbinarium den 5 december.
Med maskininlärning har Qian Wang och hans kollegor på KTH skapat en modell för att prognosticera efterfrågan av värme i bostadsområden. Men han vill se mer samarbete mellan forskare och fjärrvärmebolag för att kunna förstå hur nya affärsmodeller kan integreras i branschen.
Energimyndigheten siktar på att förlänga Termoprogrammet med minst fyra år, beslut kommer sannolikt före årsskiftet. Det framkom under Termodagen den 19 oktober. Hitta alla presentationer från dagen här.
Fjolårets höga elpriser gav skjuts åt potentialen i energieffektivisering, men nya affärsmodeller behövs för att snabba på fastighetssektorns energiomställning. Det var två slutsatser från Termodagens panelsamtal ”Från forskning till marknaden” den 19 oktober.
Spillvärme från industrier i Kiruna och Boden fick stort utrymme när Termodagen arrangerades den 19 oktober. För Boden är en utmaning att invånarantalet behöver öka med 25 procent, från Kiruna lyftes frågan hur man kan få olika organisationer att samarbeta snarare än tekniska utmaningar.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Vid detta tillfälle får du ta del av två projekt om färdplan för fossilfri uppvärmning och en ny generation av underjordiskt värmelager.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och el flexibilitet som en del av framtidens energisystem.
Ett webbinarium om hur IEA:s program inom fjärrvärme och fjärrkyla, IEA-DHC, främjar innovation och utveckling i Sverige och världen.
Flera av Termoprogrammets projekt anknyter till teknologier som främjar sektorkoppling och flexibilitet i systemet – till exempel värmepumpar. Det belystes under det här webbinariet.
