Publicerad: 2024-02-01
I år fyller uppvärmningsbranschens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft fem år. De lägst hängande frukterna är genomförda inom värmebranschen, det som återstår är både svårt och dyrt. Det säger Kjerstin Ludvig från Profu som på nästa Termowebbinarium presenterar de största utmaningarna för branschen att bli fossilfri.
För fem år sedan lämnade uppvärmningsbranschen sin Färdplan för fossilfri konkurrenskraft till regeringen. Det är en av Fossilfritt Sveriges 22 färdplaner som olika branscher lämnat till regeringen. Målen i den är att värmesektorns fossilbränsleanvändning ska fasas ut till 2030 och att sektorn ska bli en kolsänka till 2045.
Innovationsklustret Utvecklingsplattform Uppvärmning inom Termoprogrammet följer upp, samordnar och ser till att dialogen kring åtaganden och uppmaningar från färdplanen fortsätter. På webbinariet Så kan värmesektorn bidra till fossilfrihet den 21 februari kommer Kjerstin Ludvig, projektledare för innovationsklustret, berätta om status för färdplanen.
– Användningen av fossila bränslen har i princip redan fasats ut från värmesektorn, både i enskilda fastigheter och i fjärrvärmen. Det som återstår för att nå färdplanens vision är mer komplicerat och därmed ofta dyrt. Ska vi lyckas behöver vi göra det tillsammans, säger Kjerstin Ludvig, senior projektledare på Profu.
En stor utmaning för sektorn är att möjliggöra negativa utsläpp genom koldioxidinfångning vid fjärr- och kraftvärmeverken, vilket många energibolag är engagerade i. En annan stor utmaning för att få bort de direkta fossila utsläppen från värmesektorn är att minska plasten som förbränns och energiåtervinns. Men det är komplext, enligt Kjerstin Ludvig.
– Värmesektorns aktörer har begränsade möjligheter att lösa plastutmaningen själva. Det behöver till exempel komma ut mindre fossil plast på marknaden globalt. Dessutom, den plast som kommer ut behöver i större utsträckning kunna återanvändas eller återvinnas och efterfrågan på återvunnen plast behöver öka, säger Kjerstin Ludvig.
Undertecknarna av färdplanen är eniga om att det krävs styrmedel och åtgärder i hela värdekedjan.
– Snart kommer kemibranschen med sin färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Den blir väldigt intressant sett till hur vi kan minska förbränningen av plast.
Hur har färdplanen tagits emot inom uppvärmningssektorn?
– Hittills är det drygt 110 organisationer som har skrivit under den. Den fungerar som en plattform de kan luta sig mot och det sker mycket arbete i de olika företagen, kommunerna och de branschorganisationer som har undertecknat den.
Ni gjorde en uppföljande enkät tidigare i vinter, vad handlade den om?
– Enkäten är ett sätt att få koll på vad de undertecknande organisationerna gjort det senaste året. Det ger en bild av vad de upplever som svårt och vad som hindrar dem från att göra mer. Förutom att det ger oss en överblicksbild är det en påminnelse om att de måste jobba med detta, det är ett syfte i sig.
Resultaten är inte klara än, men under webbinariet kommer du och din kollega Josefine Kjellander att presentera en del. Kan du ge en teaser?
– Vi kommer redovisa vad som upplevs som de största hindren just nu, både i den egna verksamheten och för branschen som helhet, vilka styrmedel de anser behövs och vilka framsteg som gjorts de senaste två åren.
Vilken betydelse har värmelagring för Färdplan värme?
– Det är ett sätt för att öka resurseffektiviteten, det är superintressant att kunna spara värme från låglasttimmar till när behovet av värme är stort. Det innebär ett sätt för energibolagen att jobba med minskad bränsleanvändning, både fossilt och förnybart. Dessutom stöttar det elsystemet.
Vill du höra mer om Innovationsklustret Utvecklingsplattform Uppvärmning?
Anmäl dig till webbinariet Så kan värmesektorn bidra till fossilfrihet den 21 februari.
Avslutad
Projektet ska demonstrera och utvärdera en ny typ av energilager baserat på ett nanobelagt salt i en fiberväv. En prototyp för värmelagring ska tas fram hos Ahlstrom-Munksjö Paper med en värmeeffekt på 6 kW och en lagringskapacitet på 20 kWh.
Pågående
The project will accelerate the heating and cooling transition by facilitating the development of Geothermal 5th Generation District Heating and Cooling, Geo5GDHC, systems with climate-neutral shallow geothermal energy resources. It will also assist in the integration of heating and cooling in local and regional energy systems.
Pågående
Projektet ska accelerera omställningen till smarta energisystem och energieffektiv teknik för lågtemperaturvärme och högtemperaturkyla, LTV/HTK-system. Med hjälp av maskininlärning ska projektet utveckla reglersystem som löpande förbättrar sig självt.
Pågående
Projektet ska öka förståelsen för tvåfasströmning vid förångning och kondensation i platta kanalgeometrier, av liknande typ som som är vanliga i plattvärmeväxlare. Ett av de konkreta målen är att visa upp kanaler som kan öka värmefaktorn med minst 10 procent.
Pågående
Det internationella projektet Recoin ska utveckla ett system för att effektivt lagra värme och kyla i grupper av borrhål. Tillsammans med partners från Tyskland och Schweiz ska KTH och Bengt Dahlgren Stockholm Geo ta fram ett system för prediktiv styrning.
Avslutad
Projektet studerar hur förväntat kylbehov kommer att utvecklas hos nya och framtida stadsdelar bestående av Nära Noll Energi-Byggnader (NNEB) då den termiska prestandan hos klimatskärmen kommer att förbättras.
Avslutad
Projektet utför en transdisciplinärt studie i samband med implementering av en ny fjärrvärmeteknik (4GDH) till ett bostadsområde, för att studera teknikacceptans av bygg- och installationsbranschen samt identifierar vilka hinder som uppstår vid införande av ny teknik.
Avslutad
Målet med projektet har varit att utarbeta system för säsongslagring av överskottsvärme producerad vid KVV Filborna i Helsingborg.
Avslutad
Syftet med projektet är att ta fram en generell inmatningscentral för att ansluta decentraliserade värmekällor till fjärrvärmenätet och öka förutsättningarna för små industrier att anslutas till fjärrvärmenäten. Inom projektet designas en prefabricerad-central för decentraliserad inmatning, som efter inkoppling följs upp och utvärderas.
Avslutad
Projektet projekt fokuserar på energianvändning och energieffektiva lösningar för ett typiskt skol/campusområde i den besökta regionen i Kina. Som referensfall användes värme- och varmvattensystemet i ett studenthem på ett campusområde beläget i staden Guiyang.
En investering i energieffektivisering på 15 miljarder kronor kan spara elkonsumenterna närmare 100 miljarder kronor per år, genom minskad och flyttad elförbrukning. Flexibel drift av vattenburna värmepumpar kan tillgängliggöra mer än 10 procent av Sveriges maximala effektbehov en kall vinterdag. Den uppskattningen gör Björn Berg, vd på Ngenic.
85 procent mindre fel för ett beräkna det dimensionerande effektbehovet i ett fjärrvärmenät, det uppger Johan Kensby på Utilifeed att de kan uppnå. Med deras metod vill de hjälpa energiföretag att fatta klokare investeringsbeslut.
Tekniska Verken i Linköping och företaget Hydroc har testat att skapa sprickor i berggrunden för att skapa ett värmelager till fjärrvärmenätet. Pilotprojektet har gått enligt plan, nästa steg är att utöka spricksystemet och höja temperaturerna. Om allt funkar kan lagret vara i full drift om två år.
Energimyndigheten förlänger forsknings- och innovationsprogrammet Termo med minst fem år. Myndigheten satsar 160 miljoner kronor på att finansiera forskning om hur värme- och kylasektorn kan snabba på omställningen till ett robust och hållbart energisystem. Två nya områden i programmet är försörjningstrygghet och värmeproduktion från kärnkraft.
Digitaliseringen öppnar för nya affärsmodeller och energidelning. Utmaningarna ligger i regelverk som hindrar effektivt utnyttjande av data från värmepumpar. Det anser Davide Rolando från KTH, som presenterar ett Termoprojekt om internet of things på nästa Termowebbinarium den 5 december.
Med maskininlärning har Qian Wang och hans kollegor på KTH skapat en modell för att prognosticera efterfrågan av värme i bostadsområden. Men han vill se mer samarbete mellan forskare och fjärrvärmebolag för att kunna förstå hur nya affärsmodeller kan integreras i branschen.
Energimyndigheten siktar på att förlänga Termoprogrammet med minst fyra år, beslut kommer sannolikt före årsskiftet. Det framkom under Termodagen den 19 oktober. Hitta alla presentationer från dagen här.
Fjolårets höga elpriser gav skjuts åt potentialen i energieffektivisering, men nya affärsmodeller behövs för att snabba på fastighetssektorns energiomställning. Det var två slutsatser från Termodagens panelsamtal ”Från forskning till marknaden” den 19 oktober.
Spillvärme från industrier i Kiruna och Boden fick stort utrymme när Termodagen arrangerades den 19 oktober. För Boden är en utmaning att invånarantalet behöver öka med 25 procent, från Kiruna lyftes frågan hur man kan få olika organisationer att samarbeta snarare än tekniska utmaningar.
Ta del av resultat från projekt som utvecklar luftvärmepumpstekniken genom att minska frostuppbyggnaden och utnyttja 3D-utskrift för att skapa innovativa värmeväxlare.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Vid detta tillfälle får du ta del av två projekt om färdplan för fossilfri uppvärmning och en ny generation av underjordiskt värmelager.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och el flexibilitet som en del av framtidens energisystem.
Ett webbinarium om hur IEA:s program inom fjärrvärme och fjärrkyla, IEA-DHC, främjar innovation och utveckling i Sverige och världen.
Flera av Termoprogrammets projekt anknyter till teknologier som främjar sektorkoppling och flexibilitet i systemet – till exempel värmepumpar. Det belystes under det här webbinariet.
