För fem år sedan lämnade uppvärmningsbranschen sin Färdplan för fossilfri konkurrenskraft till regeringen. Det är en av Fossilfritt Sveriges 22 färdplaner som olika branscher lämnat till regeringen. Målen i den är att värmesektorns fossilbränsleanvändning ska fasas ut till 2030 och att sektorn ska bli en kolsänka till 2045.
Innovationsklustret Utvecklingsplattform Uppvärmning inom Termoprogrammet följer upp, samordnar och ser till att dialogen kring åtaganden och uppmaningar från färdplanen fortsätter. På webbinariet Så kan värmesektorn bidra till fossilfrihet den 21 februari kommer Kjerstin Ludvig, projektledare för innovationsklustret, berätta om status för färdplanen.
– Användningen av fossila bränslen har i princip redan fasats ut från värmesektorn, både i enskilda fastigheter och i fjärrvärmen. Det som återstår för att nå färdplanens vision är mer komplicerat och därmed ofta dyrt. Ska vi lyckas behöver vi göra det tillsammans, säger Kjerstin Ludvig, senior projektledare på Profu.
En stor utmaning för sektorn är att möjliggöra negativa utsläpp genom koldioxidinfångning vid fjärr- och kraftvärmeverken, vilket många energibolag är engagerade i. En annan stor utmaning för att få bort de direkta fossila utsläppen från värmesektorn är att minska plasten som förbränns och energiåtervinns. Men det är komplext, enligt Kjerstin Ludvig.
– Värmesektorns aktörer har begränsade möjligheter att lösa plastutmaningen själva. Det behöver till exempel komma ut mindre fossil plast på marknaden globalt. Dessutom, den plast som kommer ut behöver i större utsträckning kunna återanvändas eller återvinnas och efterfrågan på återvunnen plast behöver öka, säger Kjerstin Ludvig.
Undertecknarna av färdplanen är eniga om att det krävs styrmedel och åtgärder i hela värdekedjan.
– Snart kommer kemibranschen med sin färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Den blir väldigt intressant sett till hur vi kan minska förbränningen av plast.
Hur har färdplanen tagits emot inom uppvärmningssektorn?
– Hittills är det drygt 110 organisationer som har skrivit under den. Den fungerar som en plattform de kan luta sig mot och det sker mycket arbete i de olika företagen, kommunerna och de branschorganisationer som har undertecknat den.
Ni gjorde en uppföljande enkät tidigare i vinter, vad handlade den om?
– Enkäten är ett sätt att få koll på vad de undertecknande organisationerna gjort det senaste året. Det ger en bild av vad de upplever som svårt och vad som hindrar dem från att göra mer. Förutom att det ger oss en överblicksbild är det en påminnelse om att de måste jobba med detta, det är ett syfte i sig.
Resultaten är inte klara än, men under webbinariet kommer du och din kollega Josefine Kjellander att presentera en del. Kan du ge en teaser?
– Vi kommer redovisa vad som upplevs som de största hindren just nu, både i den egna verksamheten och för branschen som helhet, vilka styrmedel de anser behövs och vilka framsteg som gjorts de senaste två åren.
Vilken betydelse har värmelagring för Färdplan värme?
– Det är ett sätt för att öka resurseffektiviteten, det är superintressant att kunna spara värme från låglasttimmar till när behovet av värme är stort. Det innebär ett sätt för energibolagen att jobba med minskad bränsleanvändning, både fossilt och förnybart. Dessutom stöttar det elsystemet.
Webbinarium – Så kan värmesektorn bidra till fossilfrihet
Vill du höra mer om Innovationsklustret Utvecklingsplattform Uppvärmning?
Anmäl dig till webbinariet Så kan värmesektorn bidra till fossilfrihet den 21 februari.