Publicerad: 2022-03-02

Stadsflytt i Kiruna ger skjuts åt spillvärme

Den pågående stadsomvandlingen i Kiruna kräver en utveckling av energisystemet och stadens mål är ett klimatneutralt energisystem till år 2025. Projektet Spillvärmesamarbete i Kiruna utreder hur Tekniska Verken i Kiruna kan bidra till stadens mål genom ökad spillvärmeåtervinning från LKAB.

När delar av Kiruna ska flyttas behöver även energisystemet ställas om och delar av nätet flyttas till ny infrastruktur och ledningar för fjärrvärme. Detta, kombinerat med att Kiruna stänger ner den befintliga avfallsförbränningspannan (sopförbränning till energi) under 2024, gör att spillvärme är en eftertraktad energiresurs för staden.

– Med Kiruna som fallstudie vill vi hjälpa städer att ta nästa steg i sin energiomställning. Det finns en stor och outnyttjad spillvärmepotential från både industrier och andra urbana miljöer som inte tas tillvara på idag, trots att det ofta finns ett värmebehov i närheten. Vi vill lyfta fram de framgångsfaktorer som kommer av samarbetet mellan LKAB och Tekniska verken i Kiruna, säger Nathalie Fransson, ansvarig projektledare på IVL som driver projektet tillsammans med Tekniska Verken i Kiruna, LKAB, LKAB Wassara och NeoEnergy.

Kiruna har satt upp ambitiösa klimatmål och är angelägna om att integrera spillvärme i sitt system och gärna till 100 procent. Samarbetet mellan LKAB och Tekniska Verken har formerat ett bra och tydligt samarbete, vilket ger en bra fallstudie för hur andra städer kan ställa om till mer hållbar energiförsörjning.

– Samverkansaspekten är otroligt viktig i den här typen av projekt. Det är sällan de tekniska barriärerna som står i vägen vid denna typ av samarbeten, utan den trånga sektorn är organisatoriska aspekter och en förståelse för de olika parternas verksamhet. Tekniska Verken och LKAB arbetar sedan 2018 med gemensamma mål, vilket kan agera som en förebild för andra städer som befinner sig i en liknande utvecklingsfas, säger Nathalie Fransson.

Projektet har ännu inte bestämt vilken typ av termisk energilagring som passar bäst utifrån de förutsättningar som finns i Kiruna. En av de olika lagringslösningarna som kan vara aktuell är borrhålslager, en teknik som skulle passa Kirunas berggrund.

– En viktig aspekt i projektet är att spillvärmen från LKAB:s verksamhet är en överskottsvara under sommarhalvåret och därför vill vi undersöka säsongsenergilagret. Detta kommer att vara en viktig komponent för att kunna ta tillvara spillvärme under hela året.

Just nu är projektet i en fas med energisystemmodellering för att integrera systemperspektivet i projektet, det vill säga optimera spillvärmeanvändningen i Kirunas fjärrvärmenät med ett energilager där systemets koppling till elnätet inkluderas.

– Vi hoppas att projektet ska få fram tillräckligt med bra underlag så att vi kan ta nästa steg och bygga en demonstrationsanläggning för energilager i Kiruna för att kunna testa och utvärdera lösningen, avslutar Nathalie Fransson.

.

Relaterade projekt

Se alla projekt

Pågående

Bostäder som flexibilitetsresurs

Projektet ”Bostäder för flexibilitet” ska utreda de tekniska, sociala och marknadsmässiga utmaningar det innebär att använda bostäder som en flexibilitetsresurs för att lösa lokala och regionala kapacitetsutmaningar.

Pågående

Propac Control

Projektet Propac Control adresserar utmaningarna med system för luftkonditionering med mycket liten köldmediemängd i förhållandet till köldmedieflödet. En felfördelning av köldmedium riskerar att skada komponenterna, försätta systemet i ett svängningstillstånd och minska verkningsgraden. Projektet ska utveckla och utvärdera strategier för kontrollsystem som hanterar dessa problem.

Elledningar över åker

Pågående

Lantbrukseffekten

Det övergripande målet för projektet Lantbrukseffekten är att undersöka hur lantbrukets resurser i form av kyl- och värmeanläggningar kan användas för att stötta det överliggande elnätet och på så sätt bidra till att det totala effektuttaget minskar under kritiska perioder, samtidigt som det öppnar upp för nya energiaffärer inom lantbrukssektorn.

Pågående

Cirkulär teknisk-ekonomisk analys av energilagring

Projektet är ett delprojekt för den svenska delen i annexet “Economics of Energy Storage – EcoEneSto” inom IEA TCP Energy Storage. Målet är att ta fram modell för utvärdering av den tekniska prestandan tillsammans med ekonomisk genomförbarhet i dem integrerade energilagrings tillämpningarna, som uppvärmning, kylning, integrering av förnybar energi, med fokus på att förbättra systemeffektiviteten.

Pågående

Energiexport från livsmedelsbutiker

I projektet kommer minst fyra fallstudier att studeras och bedömas med fokus på butikskyla, värmeåtervinning och komfortkyla. Erfarenheterna från projektet förväntas leda till flera verkliga fall av samverkan mellan fastighetsägare och livsmedelsbutiker.

Relaterade Nyheter

Se alla nyheter

21
jun

Brinnande intresse för brännbara köldmedier

År 2020 tillverkades cirka 110 miljoner luftkonditioneringar och prognosen är 150 miljoner år 2027. Idag används i huvudsak icke naturliga, syntetiska köldmedier med hög växthuseffekt som måste ersättas. Projektet PROPAC har tagit fram en demonstration för en teknik i luftkonditioneringar av split typ som använder ett naturligt och miljövänligt, men brandfarligt köldmedium.

25
apr
Hedenverket

Så skapas en lönsam vätgasaffär

Vätgas är en energibärare som spås få en viktig roll i framtidens hållbara energisystem. Med el från förnybar energi kan grön vätgas tillverkas av vatten. Genom att koppla vätgasproduktionen till fjärrvärmeanläggningar kan man skapa synergieffekter som ökar lönsamheten. Det menar projektledarna för projektet HyCoGen som tittar på vilka systemvinster som kan göras.

21
feb
Lantbrukare med läsplatta

Så kan lantbruken i Skåne bidra till energisystemet

Lantbruk använder ofta mycket energi för att, till exempel, värma djurstallar eller kyla grönsaker. Ofta handlar det om ganska tröga system, där en kortare avstängning eller effektsänkning inte gör någon större skillnad. Lantbrukseffekten är ett projekt inom Termoprogrammet som undersöker hur lantbrukare i Skåne skulle kunna spara pengar samtidigt som de avlastar elnäten under kritiska perioder.