Publicerad: 2023-10-31
Energimyndigheten siktar på att förlänga Termoprogrammet med minst fyra år, beslut kommer sannolikt före årsskiftet. Det framkom under Termodagen den 19 oktober. Hitta alla presentationer från dagen här.
Ett 80-tal forskare och representanter från värme- och kylabranschen var på plats när Termoprogrammet arrangerade sin årliga heldagskonferens Termodagen den 19 oktober, i år på Citykonferensen i Stockholm. Presentation av forskningsprojekt inom Termoprogrammet varvades med föredrag från näringslivet, kommuner och Energimyndigheten.
Moderatorn Kjerstin Ludvig från konsult- och forskningsföretaget Profu sammanfattade dagen i fyra slutsatser:
– Ett: Tekniken är inte problemet, den finns. Det handlar mer om organisation och marknad – vem ska betala? Två: Det handlar inte om värmepumpar eller fjärrvärme utan om både och att hitta bra systemlösningar. Tre: Uppvärmningssektorn kan bidra till omställningen genom att frigöra el till andra sektorer. Fyra: Samarbetet måste ske ihop med kunderna. Jag saknar kunderna i publiken här i dag, sa Kjerstin Ludvig.
Energimyndigheten siktar på att förlänga programmet med fyra eller sex år från 2024, när den nuvarande perioden tar slut.
– Preliminärt ser vi framför oss fyra programområden, även om de inte är helt spikade än, sa Björn Larsson.
I arbetet med att ta fram den nya strategin för Termoprogrammet har Energimyndigheten använt sig av en mängd källor, allt från programutvärderingen av programmets nuvarande etapp, interna och externa workshops till politiska inspel som Tidöavtalet och Repower EU.
– Vårt mål är att fatta beslut före jul, och att sen förlänga programmet ytterligare fyra eller möjligen sex år, sa Björn Larsson.
Alla presentationer från dagens finns här.
”Tekniken är inte utmaningen för att utnyttja restvärme”
Energieffektivisering och affärsmodeller i fokus för fastighetsmarknaden
Pågående
Projektet Prema Heaps ska utveckla metoder för maskininlärning för att kunna förutsäga underhållsbehovet i värmepumpar, och därmed öka effektiviteten. Ett mål är att få fram algoritmer som är praktiskt användbara för värmepumpsproducenter och fjärrvärmeföretag.
Pågående
Projektet Thermflex ska med hjälp av AI optimera hur värmelager, fjärrvärmenät och elnät kan samspela. Förhoppningen är att det ska leda till ökad flexibilitet som kan bidra till minskat topplastbehov och bättre balansering av effektbehovet mellan olika energisektorer.
Pågående
Ecopack 1 satte världsrekord i utvunnen effekt från mängd köldmedium. Nu i Ecopack 3 är frågan: Hur konstruerar man en värmepump som innehåller max 150 gram naturligt köldmedium, så att den är effektiv i ett lågtempererat termiskt nät?
Pågående
Elektrifieringen ger en större tillgång på lågtempererad restvärme. Men kylvattnet från omvandlartransformatorer är i dag för kallt för att nyttjas direkt. Projektet Heatwise ska undersöka hur det kan lösas.
Pågående
Projektet "Uthållig geotermisk energi för framtiden" ska utveckla maskininlärningsmodeller för akvifär termisk lagring, ATES. Målsättningen är att förbättra drift och styrning av geotermisk energi.
Pågående
Vilken roll spillvärme från små modulära reaktorer och traditionell kärnkraft kan spela i framtidens fjärrvärmesystem ska Rise undersöka i projektet Nuceheat. Analysen görs ur energisystemperspektiv på både lokal och nationell nivå.
Pågående
Hur ska värmeöverskottet från omvandlingen av el till vätgas, motsvarande fyra gånger Sveriges fjärrvärmeenergi, nyttjas bäst i framtida investeringar nationellt och på EU-nivå? Det ska Anders Wickströms projekt Hycogen 2 djupanalysera.
Pågående
Maria Eidenskogs projektgrupp ska undersöka potentialen i generativ AI för att skapa syntetiska data över hushålls energianvändning. Projektet syftar till att ge mer exakta energiprognoser på olika systemnivåer och samtidigt utveckla metoder för ansvarsfull användning av AI.
Pågående
Intresset för små modulära reaktorer växer och att integrera SMR i det svenska energisystemet kan bidra till att reducera utsläppen av växthusgaser. I ett projekt ska man hitta sätt att kombinera reaktorerna med termokemiska processer för att producera förnybara råvaror till stålindustrin.
Pågående
"Framtidssäkra fjärrvärme" syftar till att öka förutsättningarna att utveckla försörjningsberedskapen inom svensk fjärrvärme. Det treåriga projektet bygger på en djupgående samverkan mellan näringsliv och akademi. I referensgruppen finns representanter för alla delar; produktion, distribution och användning.
Energimyndigheten ger stöd till 19 projekt som ska utforska och utveckla nya lösningar för energigemenskaper och energidelning. Ett av dem är Termoprojektet Solheta gemenskaper som koordineras av Sustainable Innovation.
Fjärrvärmerör kan ha en livslängd på över 75–80 år vid normal drift. Men rör som utsätts för stora temperaturväxlingar och mekaniska belastningar riskerar betydligt snabbare nedbrytning, enligt en ny Termorapport från Rise.
Energimyndigheten utlyser 30 miljoner kronor till forsknings- och innovationsprojekt inom värme och kyla med inriktning på att stärka försörjningstryggheten. Sista ansökningsdag är den 25 mars, projekt som beviljas kan starta tidigast i september.
Valet av smörjmedel spelar en avgörande roll för hur hållbara och effektiva framtidens högtemperaturvärmepumpar blir. Tester visar att vid höga temperaturer kan kemiska reaktioner leda till att köldmediet och smörjmedlet i värmepumpen bryts ner och kan förkorta värmepumpens livslängd, enligt en ny rapport från KTH. Det gäller till exempel industriella värmepumpar och klimatanläggningar i bilar.
Gotland har förutsättningar att nå ett fossilfritt energisystem till 2040. Spillvärme från industrin och nya tekniker kan bli en nyckel, men bara om risker hanteras och aktörer samarbetar, enligt en ny rapport som har analyserat fyra väldigt olika scenarier.
3D-printade värmeväxlare med mycket yta i förhållande till sin volym kan möjliggöra återvinning av spillvärme från bland annat krafttransformatorer. Tekniken öppnar för att spillvärmen kan användas i fjärrvärmenät, enligt en ny rapport av professor Christophe Duwig på KTH.
Värmepumpar kan bli en nyckel för att göra svensk industri mer energieffektiv och klimatsmart. Genom att ersätta traditionella torksystem med värmepumpar kan energianvändningen minska med upp till 70 procent – samtidigt som koldioxidutsläppen sjunker kraftigt. Det visar en rapport från Rise, KTH och Chalmers finansierad av Termo.
Med en kombination av digital teknik, smart styrning och energilagring har forskare från KTH lyckats minska driftskostnaden för fjärrvärme på systemnivå med upp till 39 procent – samtidigt som användarnas komfort förbättrades. Det visar en ny rapport från Termo.
Forskare från KTH visar att traditionella metoder ofta underskattar hur mycket närliggande bergvärmesystem påverkar varandra. De tagit fram ett nytt och fritt tillgängligt beräkningsverktyg som visar hur mycket bergvärmesystem påverkar varandra – och hur det går att minska energiförluster.
Värmemarknad Sverige är nytt innovationskluster inom ramen för Termo, efter att Energimyndigheten beviljat stöd till forskningsföretaget Profu. Genom samarbete med nätverket för värmesektorns färdplan för fossilfri uppvärmning är målet att öka förståelsen för värmemarknadens roll i energiomställningen.
What happens when flammable refrigerants leak in residential buildings? Why can the wrong refrigerant shorten the lifespan of heat pumps? How can internal superheating be reduced in heat pump systems? What opportunities exist for managing refrigerants at the end of their service life? Welcome to a webinar focusing on refrigerant research at KTH.
Professor Christophe Duwig från KTH presenterar resultat om hur 3D-printade värmeväxlare kan ta tillvara restvärme från krafttransformatorer – och hur fjärrvärmenät ska kunna nyttja värmen. Rebei Bel Fdhila från Hitachi Energy och Harald Andersson från Eon diskuterar resultaten.
När energibolag planerar för hållbara och kostnadseffektiva nät blir rörens livslängd en allt viktigare faktor att ta hänsyn till. Under detta webbinarium presenterar Nazdaneh Yarahmadi från Rise slutsatser från hennes Termoprojekt om hur olika typer av belastningar påverkar rörens livslängd och vad det betyder för drift och underhåll.
Hur får fjärrvärmeföretag i Kanada in social hållbarhet i sin affärsmodell? Och hur kan man bedöma potentialen hos olika restvärmekällor inom fjärrvärmen? Det är två frågor som Kristina Lygnerud och Urban Persson kommer ge svar på i ett webbinarium baserat på forskning inom IEA DHC.
Hur kan man simulera värmelagringskapaciteten i borrhålsfält för termiska nät? Och hur många storskaliga groplager för solvärme finns det potential för i Sverige? Välkommen till ett webbinarium där Alberto Lazzarotto från KTH och Christopher Bales från Högskolan i Dalarna presenterar projektresultat.
Termo välkomnar dig till ett webbinarium om utvecklingen av innovativa värmepumpsystem och hur optimering kan förbättra energieffektiviteten markant. Viktor Ölén från Svenska kyl- och värmepumpföreningen och Willem Mazzotti Pallard från Bengt Dahlgren delar med sig av insikter från sina pågående projekt och hur resultaten kan bidra till hållbara energilösningar.
Termo välkomnar till ett webbinarium med smakprov på vad som sker inom Internationella energirådets program för värmepumpsteknologier, IEA HPT. Caroline Haglund Stignor och Metkel Yebiyo, bägge från Rise, och Björn Palm från KTH kommer presentera.
Den 13 november arrangerar forskningsprogrammet Termo en heldagskonferens om värme och kylas roll i energiomställningen i Stockholm. Under dagen kommer resultat från forskningsprojekt både inom och utom Termo att presenteras, liksom nya projekt från Termos programförlängning varvat med externa talare. Anmälan är nu stängd.
Ta del av resultat från projekt som utvecklar luftvärmepumpstekniken genom att minska frostuppbyggnaden och utnyttja 3D-utskrift för att skapa innovativa värmeväxlare.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
