Publicerad: 2023-02-06
Fjärrvärmens affärsmodell som vi känner den i dag kommer att förändras. I framtiden blir det viktigt att samarbeta med sina mest engagerade kunder för att utveckla sitt erbjudande till alla kunder, tror Kristina Lygnerud från IVL.
Hon har nyligen lämnat in slutrapporten för ett av projekten inom International Energy Agency:s portfölj inom fjärrvärme och fjärrkyla, Affärsmodellen för fjärrvärme 2050. På Termos webbinarium den 24 februari kommer Kristina Lygnerud berätta om projektet.
– Det är ett av de roligare projekten jag har jobbat med. Vi har tittat i kristallkulan för att ta reda på hur affärsmodellen för fjärrvärme kan se ut i framtiden.
Projektet har genom litteraturgenomgång analyserat vart EU:s energipolitik är på väg, vilka mål som finns för 2050. Man har också jämfört fyra olika marknader: Sverige och Danmark som två mogna fjärrvärmemarknader, Tyskland som är en bit på väg samt Frankrike som har en längre bit kvar och gått igenom litteratur kring konkurrens, fjärrvärmens roll och de nationella energimålen i dessa länder.
Utifrån resultaten gjordes sedan drygt 50 intervjuer i de 4 länderna med olika typer av kundgrupper, bland annat större fastighetsägare, prosumenter som både genererar och konsumerar fjärrvärme, villaägare och mindre industrier. Detta för att förstå vad kunder vill ha från sina värmeleverantörer i dag och i framtiden.
Litteraturgenomgång och intervjuer låg till grund för att ta fram randvillkor för framtidens fjärrvärmeaffär. Utifrån dessa togs sedan två framtida kundvärden fram och affärsmodeller för dessa.
– Vi tror att affärsmodellen kommer att se annorlunda ut alltifrån kundsegment, aktiviteter, resurser till partnerskap.
– En sak som vi funderade mycket på var vilket beteende man kan förvänta sig av kunder i framtiden. Först tänkte vi i banor av att kunderna utvecklas till ”energi medborgare” som medvetet och engagerat tar sig an sin energiförbrukning men vi kom fram till att beteendet troligtvis är samma 2050 som det är idag, alltså att majoriteten inte engagerar sig så aktivt. Därför behövs en högre digital nivå i bolagen som möjliggör för kund att göra energieffektiva val på ett enkelt sätt, kanske genom en app eller dess motsvarighet 2050.
Men en mindre grupp konsumenter kommer vilja vara med och påverka fjärrvärmebranschen.
– Den här lilla gruppen som vi kallar ”cocreators” är engagerade och tillsammans med dem skapar fjärrvärmeföretagen nya lösningar. Man investerar i gemensamma tillgångar och kopplar ihop sina processer för att nå nya win-wins. Dessa kunder måste fjärrvärmeföretagen värna. Genom att samarbeta med dem kan man göra sitt huvudsakliga erbjudande, till majoriteten, bättre säger Kristina Lygnerud.
Enligt henne är tendensen i dag att företag värnar den affärsmodell de har, för att den har fungerat hittills.
– Att arbeta vidare med det som man har på plats och det man vet fungerar är vanligt. Vad som är viktigt för framtiden är att våga tänka nytt säger Kristina Lygnerud
Temat för webbinariet är internationellt samarbete. Hur tycker du att det fungerar i praktiken?
– Europa har ett behov av att fasa ut sina fossila bränslen. Fjärrvärmesverige har redan gjort den resan när man gick över till biomassa, så jag ser att förändringstrycket är störst internationellt. Samarbetsprojekt gör att andra länder inte behöver göra samma resa som Sverige har gjort, de behöver inte ta alla steg som man tog i Sverige utan kan gå direkt på sådant som restvärme.
Kristina Lygnerud ser en risk i energiomställningen överlag och det är att man verkar tro att man måste hitta på något nytt och revolutionerande för att kunna ställa om och att man nästan glömmer det som redan finns – som fjärrvärme.
Sedan finns det en annan risk med energiomställningen som pågår, anser Kristina Lygnerud.
– Oftast tänker vi teknik först och affärsmodell sen. Det kan ju leda till att man investerar mycket i något som inte fungerar kommersiellt. Jag försöker föra en affärsmodellsdiskussion samtidigt som den tekniska, men jag upplever att det oftast är mindre aktivitet på det området.
Ser du optimistiskt eller pessimistiskt på framtiden?
– Jag är både optimist och pessimist. Jag ser att vi har stora möjligheter att fatta rätt energibeslut just nu men pessimisten i mig undrar hur väl genomtänkta vissa beslut, som fattas snabbt, är.
Pågående
The project will accelerate the heating and cooling transition by facilitating the development of Geothermal 5th Generation District Heating and Cooling, Geo5GDHC, systems with climate-neutral shallow geothermal energy resources. It will also assist in the integration of heating and cooling in local and regional energy systems.
Pågående
Projektet ska accelerera omställningen till smarta energisystem och energieffektiv teknik för lågtemperaturvärme och högtemperaturkyla, LTV/HTK-system. Med hjälp av maskininlärning ska projektet utveckla reglersystem som löpande förbättrar sig självt.
Avslutad
Projektet utför en transdisciplinärt studie i samband med implementering av en ny fjärrvärmeteknik (4GDH) till ett bostadsområde, för att studera teknikacceptans av bygg- och installationsbranschen samt identifierar vilka hinder som uppstår vid införande av ny teknik.
Avslutad
Målet med projektet har varit att utarbeta system för säsongslagring av överskottsvärme producerad vid KVV Filborna i Helsingborg.
Avslutad
Syftet med projektet är att ta fram en generell inmatningscentral för att ansluta decentraliserade värmekällor till fjärrvärmenätet och öka förutsättningarna för små industrier att anslutas till fjärrvärmenäten. Inom projektet designas en prefabricerad-central för decentraliserad inmatning, som efter inkoppling följs upp och utvärderas.
Avslutad
Projektet ska visa ett helt digitaliserat fjärrvärmenät som ger nya möjligheter till effektivisering och tjänster, som t.ex. ökad verkningsgrad och minskade utsläpp i produktion, minskade förluster i distribution, samt ökad leveranskvalitet och kundnöjdhet vid energianvändning.
Avslutad
I detta projekt undersöks de affärsmässiga, särskilt rättsliga, förutsättningarna för att introducera och driva balanserade termiska nät, BTN. Det övergripande målet med projektet är att analysera och skapa förståelse för hur affärsmässiga risker påverkar marknaden vid energiaffärer som BTN.
Pågående
Syftet med GeoCoHorT är att påskynda övergången till 4:e generationens fjärrvärme och kylning (4GDHC), genom att utvärdera, optimera och demonstrera integrationen av ytlig geotermisk värmeutvinning med andra förnybara källor och smarta byggnader.
Pågående
Projektet syftar till att undersöka ett samspel mellan värme, kyla och elanvändning i ett bostadsområde med en hög andel solcellsproducerad el och ett lågtempererat fjärrvärmesystem.
Pågående
Projektet ska i detalj undersöka långsiktiga effekter av cykliska mekaniska belastningar på nedbrytningshastigheten hos fjärrvärmerör, och även utveckla en ny modell för beräkning av förväntad livslängd som tar hänsyn till kombinerade effekter av hög temperatur och repetitiva axiella belastningar.
85 procent mindre fel för ett beräkna det dimensionerande effektbehovet i ett fjärrvärmenät, det uppger Johan Kensby på Utilifeed att de kan uppnå. Med deras metod vill de hjälpa energiföretag att fatta klokare investeringsbeslut.
I år fyller uppvärmningsbranschens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft fem år. De lägst hängande frukterna är genomförda inom värmebranschen, det som återstår är både svårt och dyrt. Det säger Kjerstin Ludvig från Profu som på nästa Termowebbinarium presenterar de största utmaningarna för branschen att bli fossilfri.
Tekniska Verken i Linköping och företaget Hydroc har testat att skapa sprickor i berggrunden för att skapa ett värmelager till fjärrvärmenätet. Pilotprojektet har gått enligt plan, nästa steg är att utöka spricksystemet och höja temperaturerna. Om allt funkar kan lagret vara i full drift om två år.
Energimyndigheten förlänger forsknings- och innovationsprogrammet Termo med minst fem år. Myndigheten satsar 160 miljoner kronor på att finansiera forskning om hur värme- och kylasektorn kan snabba på omställningen till ett robust och hållbart energisystem. Två nya områden i programmet är försörjningstrygghet och värmeproduktion från kärnkraft.
Digitaliseringen öppnar för nya affärsmodeller och energidelning. Utmaningarna ligger i regelverk som hindrar effektivt utnyttjande av data från värmepumpar. Det anser Davide Rolando från KTH, som presenterar ett Termoprojekt om internet of things på nästa Termowebbinarium den 5 december.
Med maskininlärning har Qian Wang och hans kollegor på KTH skapat en modell för att prognosticera efterfrågan av värme i bostadsområden. Men han vill se mer samarbete mellan forskare och fjärrvärmebolag för att kunna förstå hur nya affärsmodeller kan integreras i branschen.
Energimyndigheten siktar på att förlänga Termoprogrammet med minst fyra år, beslut kommer sannolikt före årsskiftet. Det framkom under Termodagen den 19 oktober. Hitta alla presentationer från dagen här.
Fjolårets höga elpriser gav skjuts åt potentialen i energieffektivisering, men nya affärsmodeller behövs för att snabba på fastighetssektorns energiomställning. Det var två slutsatser från Termodagens panelsamtal ”Från forskning till marknaden” den 19 oktober.
Spillvärme från industrier i Kiruna och Boden fick stort utrymme när Termodagen arrangerades den 19 oktober. För Boden är en utmaning att invånarantalet behöver öka med 25 procent, från Kiruna lyftes frågan hur man kan få olika organisationer att samarbeta snarare än tekniska utmaningar.
Den 19 oktober arrangeras heldagskonferensen Termodagen på Citykonferensen Ingenjörshuset i Stockholm, i regi av Energimyndighetens forskningsprogram Termo. Bland talarna finns professor Björn Palm från KTH, Monica Axell från Rise och Nathalie Fransson från IVL.
Ta del av resultat från projekt som utvecklar luftvärmepumpstekniken genom att minska frostuppbyggnaden och utnyttja 3D-utskrift för att skapa innovativa värmeväxlare.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Vid detta tillfälle får du ta del av två projekt om färdplan för fossilfri uppvärmning och en ny generation av underjordiskt värmelager.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och el flexibilitet som en del av framtidens energisystem.
Ett webbinarium om hur IEA:s program inom fjärrvärme och fjärrkyla, IEA-DHC, främjar innovation och utveckling i Sverige och världen.
Flera av Termoprogrammets projekt anknyter till teknologier som främjar sektorkoppling och flexibilitet i systemet – till exempel värmepumpar. Det belystes under det här webbinariet.
