Publicerad: 2024-01-23
Tekniska Verken i Linköping och företaget Hydroc har testat att skapa sprickor i berggrunden för att skapa ett värmelager till fjärrvärmenätet. Pilotprojektet har gått enligt plan, nästa steg är att utöka spricksystemet och höja temperaturerna. Om allt funkar kan lagret vara i full drift om två år.
– Vi ser en jättepotential i detta, framför allt i Sverige och Finland som har gott om lämplig berggrund. Andra alternativ skulle kunna vara borrhålslager och gropvärmelager, men vi bedömer att de är dyrare. Vår teknik kan även innebära ett genombrott för att lagra solvärme, säger Jan Bergland, vd för Hydroc.
Projektet Ny generation underjordiskt värmelager kommer att presenteras på Termowebbinariet den 21 februari. Det går ut på att skapa ett kostnadseffektivt lager för överskottsvärme eller billig värme. Tekniken är att skapa sprickor i berggrunden, värma upp grundvattnet när det finns överskottsvärme och låta det värma berget genom att cirkulera det i sprickorna. Sedan hämtas värmen tillbaka när behov finns, för att på så sätt kunna lagra värme från sommar till vinter.
Pilotprojektet genomförs i stadsdelen Vallastaden i Linköping, som har ett lågtemperaturnät för fjärrvärme. Målet är att kunna värma ett hundratal lägenheter i Vallastaden 90 dagar per år. Det berg som använts hittills ligger inom en diameter på 30 meter på 50–100 meters djup.
– Vi har nu testat att värma grundvattnet till 45 grader under en månad, laddat ut under två veckor då vi fick ut 40-gradigt vatten. Utifrån det kalibrerade vi och Hydroc våra beräkningsmodeller, det har varit en ganska stor del av arbetet, säger Henrik Lindståhl, forskningsingenjör för termisk energi på Tekniska Verken.
Slutsatsen hittills är att det behövs mer effekt, vilket skapas genom att utöka spricksystemet och möjliggöra ett ökat flöde i systemet. Därefter ska de senast i juni i år testa att öka temperaturen på grundvattnet.
– Vi ska upp till 90 grader. Planen är att då att få tillbaka mellan 65 och 80 grader. Målet är en effekt på 0,5–1 MW och få ut 0,5–1 GWh värme, säger Jan Bergland.
Han bedömer att ett lager får kosta upp till cirka 2 miljoner kronor per GWh för att det ska vara lönsamt – ju större lager desto bättre möjlighet till lönsamhet.
Tekniska Verken levererar i dag cirka 1 500 GWh värme per år, men ser ett behov av ett värmelager på 100 GWh. Värmeproduktion baseras på avfallsförbränning, som också ger el.
– Men ibland måste vi prioritera värme, då får vi dra ner på elproduktionen. Dessutom, när elpriserna var som högst hösten 2022 levererade vår kraftvärme ingen el alls för det fanns ingen avsättning för värmen. I bägge de fallen hade ett värmelager hjälpt oss att leverera mer el och sänkt elpriserna, säger Henrik Lindståhl.
Vilka är de största utmaningarna med tekniken?
– Sprickskapandet, vi behöver visa att vi kan få upp effekten mer. Vi var som mest uppe på 70 kW effekt, men behöver komma upp till 500 kW. Går allt som det ska kan vi i höst börja ladda berget med värme för att vintern ett år senare leverera till hushållen i Vallastaden, säger Jan Bergland.
Vill du höra mer om projektet Ny generation underjordiskt värmelager?
Anmäl dig till webbinariet Så kan värmesektorn bidra till fossilfrihet den 21 februari.
Avslutad
Projektet ska demonstrera och utvärdera en ny typ av energilager baserat på ett nanobelagt salt i en fiberväv. En prototyp för värmelagring ska tas fram hos Ahlstrom-Munksjö Paper med en värmeeffekt på 6 kW och en lagringskapacitet på 20 kWh.
Pågående
The project will accelerate the heating and cooling transition by facilitating the development of Geothermal 5th Generation District Heating and Cooling, Geo5GDHC, systems with climate-neutral shallow geothermal energy resources. It will also assist in the integration of heating and cooling in local and regional energy systems.
Pågående
Projektet ska accelerera omställningen till smarta energisystem och energieffektiv teknik för lågtemperaturvärme och högtemperaturkyla, LTV/HTK-system. Med hjälp av maskininlärning ska projektet utveckla reglersystem som löpande förbättrar sig självt.
Pågående
Det internationella projektet Recoin ska utveckla ett system för att effektivt lagra värme och kyla i grupper av borrhål. Tillsammans med partners från Tyskland och Schweiz ska KTH och Bengt Dahlgren Stockholm Geo ta fram ett system för prediktiv styrning.
Avslutad
Projektet utför en transdisciplinärt studie i samband med implementering av en ny fjärrvärmeteknik (4GDH) till ett bostadsområde, för att studera teknikacceptans av bygg- och installationsbranschen samt identifierar vilka hinder som uppstår vid införande av ny teknik.
Avslutad
Målet med projektet har varit att utarbeta system för säsongslagring av överskottsvärme producerad vid KVV Filborna i Helsingborg.
Avslutad
Syftet med projektet är att ta fram en generell inmatningscentral för att ansluta decentraliserade värmekällor till fjärrvärmenätet och öka förutsättningarna för små industrier att anslutas till fjärrvärmenäten. Inom projektet designas en prefabricerad-central för decentraliserad inmatning, som efter inkoppling följs upp och utvärderas.
Avslutad
Projektet projekt fokuserar på energianvändning och energieffektiva lösningar för ett typiskt skol/campusområde i den besökta regionen i Kina. Som referensfall användes värme- och varmvattensystemet i ett studenthem på ett campusområde beläget i staden Guiyang.
Avslutad
Projektet ska visa ett helt digitaliserat fjärrvärmenät som ger nya möjligheter till effektivisering och tjänster, som t.ex. ökad verkningsgrad och minskade utsläpp i produktion, minskade förluster i distribution, samt ökad leveranskvalitet och kundnöjdhet vid energianvändning.
Avslutad
I detta projekt undersöks de affärsmässiga, särskilt rättsliga, förutsättningarna för att introducera och driva balanserade termiska nät, BTN. Det övergripande målet med projektet är att analysera och skapa förståelse för hur affärsmässiga risker påverkar marknaden vid energiaffärer som BTN.
En investering i energieffektivisering på 15 miljarder kronor kan spara elkonsumenterna närmare 100 miljarder kronor per år, genom minskad och flyttad elförbrukning. Flexibel drift av vattenburna värmepumpar kan tillgängliggöra mer än 10 procent av Sveriges maximala effektbehov en kall vinterdag. Den uppskattningen gör Björn Berg, vd på Ngenic.
85 procent mindre fel för ett beräkna det dimensionerande effektbehovet i ett fjärrvärmenät, det uppger Johan Kensby på Utilifeed att de kan uppnå. Med deras metod vill de hjälpa energiföretag att fatta klokare investeringsbeslut.
I år fyller uppvärmningsbranschens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft fem år. De lägst hängande frukterna är genomförda inom värmebranschen, det som återstår är både svårt och dyrt. Det säger Kjerstin Ludvig från Profu som på nästa Termowebbinarium presenterar de största utmaningarna för branschen att bli fossilfri.
Energimyndigheten förlänger forsknings- och innovationsprogrammet Termo med minst fem år. Myndigheten satsar 160 miljoner kronor på att finansiera forskning om hur värme- och kylasektorn kan snabba på omställningen till ett robust och hållbart energisystem. Två nya områden i programmet är försörjningstrygghet och värmeproduktion från kärnkraft.
Digitaliseringen öppnar för nya affärsmodeller och energidelning. Utmaningarna ligger i regelverk som hindrar effektivt utnyttjande av data från värmepumpar. Det anser Davide Rolando från KTH, som presenterar ett Termoprojekt om internet of things på nästa Termowebbinarium den 5 december.
Med maskininlärning har Qian Wang och hans kollegor på KTH skapat en modell för att prognosticera efterfrågan av värme i bostadsområden. Men han vill se mer samarbete mellan forskare och fjärrvärmebolag för att kunna förstå hur nya affärsmodeller kan integreras i branschen.
Energimyndigheten siktar på att förlänga Termoprogrammet med minst fyra år, beslut kommer sannolikt före årsskiftet. Det framkom under Termodagen den 19 oktober. Hitta alla presentationer från dagen här.
Fjolårets höga elpriser gav skjuts åt potentialen i energieffektivisering, men nya affärsmodeller behövs för att snabba på fastighetssektorns energiomställning. Det var två slutsatser från Termodagens panelsamtal ”Från forskning till marknaden” den 19 oktober.
Spillvärme från industrier i Kiruna och Boden fick stort utrymme när Termodagen arrangerades den 19 oktober. För Boden är en utmaning att invånarantalet behöver öka med 25 procent, från Kiruna lyftes frågan hur man kan få olika organisationer att samarbeta snarare än tekniska utmaningar.
Ta del av resultat från projekt som utvecklar luftvärmepumpstekniken genom att minska frostuppbyggnaden och utnyttja 3D-utskrift för att skapa innovativa värmeväxlare.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Vid detta tillfälle får du ta del av två projekt om färdplan för fossilfri uppvärmning och en ny generation av underjordiskt värmelager.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och el flexibilitet som en del av framtidens energisystem.
Ett webbinarium om hur IEA:s program inom fjärrvärme och fjärrkyla, IEA-DHC, främjar innovation och utveckling i Sverige och världen.
Flera av Termoprogrammets projekt anknyter till teknologier som främjar sektorkoppling och flexibilitet i systemet – till exempel värmepumpar. Det belystes under det här webbinariet.
