Publicerad: 2022-11-01

Forskning och innovation inom värme har stor roll att spela för framtidens energisystem

Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och utformningen av framtidens energisystem. Dessutom blir värmepumpssektorn i Europa allt viktigare i och med EU:s omställning mot ett grönare elsystem och bort från gas. Det var två slutsatser som framkom när ”Termodagen – samspel i energisystemet" arrangerades i Stockholm i början av oktober 2022.

Ett 80-tal personer deltog när heldagskonferensen Termodagen arrangerades på Radisson Blu Royal Viking i Stockholm den 20 oktober. Resultat från nio olika projekt inom Termoprogrammet presenterades, där alla på olika sätt kan bidra till att utveckla lösningar för hur värme och kyla kan utforma framtidens energisystem.

Innan projektpresentationerna gav Åsa Forsum, enhetschef för hållbar bioenergi på Energimyndigheten, en bild av vilken roll forskningen spelar för framtidens energisystem.

– Just nu är det av naturliga skäl väldigt stort fokus på energifrågan i samhället, både i politiken och privatekonomiskt. Värme- och kylalösningar kan, i samspel med andra delar av energisystemet, bidra med flexibilitet. Här finns en outnyttjad potential, sa Åsa Forsum.

Hon nämnde flera projekt inom Termoprogrammet som är intressanta, bland annat projekt om hur man kan dela på värme inom flera byggnader och djupgeotermi.

– Värme och kyla kommer vara en central bit för att lösa klimatutmaningen, sa Åsa Forsum.

Även Kristina Lygnerud, verksam vid IVL och professor i energivetenskaper med inriktning mot fjärrvärme och fjärrkyla på Lunds Tekniska Högskola, nämnde politikens betydelse för framtidens energisystem och vilken roll forskningen kan ha för att påverka.

– Som forskare kan man framföra synpunkter till politiker, det har jag gjort, sa Kristina Lygnerud.

Hon levererade även en spaning för framtidens fjärrvärme:

– Jag tror att det kommer bli viktigt använda de värmekällor som finns lokalt, som sol, geotermi och restvärme. Vi kommer även behöva kombinera de värmekällor som finns, så att systemet blir stabilt, resilient, flexibelt och kostnadseffektivt, sa Kristina Lygnerud.

En tredje talare var Martin Forsén, Manager International Affairs på Nibe och ordförande för European Heatpump Association. Han berättade om den kraftiga försäljningsökning av värmepumpar som syns nu, inte minst sedan Rysslands invasion av Ukraina fått EU att snabbt vilja minska gasberoendet.

– Europas värmesektor håller nu på att elektrifieras, men utvecklingen har tagit 20 år. Nu har teknikområdet för värmepumpar nått fullt erkännande från samhället och vi behöver inte längre bevisa vad tekniken kan bidra med. Och det syns på försäljningssiffrorna, sa Martin Forsén.

I takt med att elproduktionen blir allt grönare, och allt mindre beroende av fossila bränslen, ser han utvecklingen som enbart positiv.

– En utmaning är att erbjuda flexibilitet, för att undvika perioder med hög effektbelastning. Det är en funktion som är starkt efterfrågad just nu, sa Martin Forsén.

Presentationer från Termodagen 2022

 

Inledning 

Flexibilitet i energisystemet genom sektorskoppling

Cirkulära flöden för ett resurseffektivt energisystem

Termiska lösningar för klimatneutrala städer

Övriga Projektpresentationer

Termo innovations klustern

 

Relaterade projekt

Se alla projekt

Avslutad

Utveckling av kombinerat energilager-värmeväxlare för PCM med luft som värmebärare

Projektet ska studera hur man kan utveckla ett kombinerat energilagervärmeväxlare med luft som värmebärare. Detta projekt är första steget i utvecklingen av ett innovativt PCM-baserat kylabatteri som kan användas för klimatsmart kyla i t ex frikyla, nattkyla för stora kondensorer, samt komfort i fordon vid avstannad motor och fler. Ny kunskap ger förståelse för de bidragande mekanismer som är inblandade i de kombinerade värmeöverförings- och fasändringsprocesserna i en PCM-värmeväxlare, och nyttjas till att ta fram en första prototyp som utvärderas i laborationsmiljö.

Pågående

Soldriven fjärrvärme med groplager för svenska förhållanden

Storskalig solvärme för fjärrvärme har ökat snabbt och tekniken har kommersialiserats i Danmark. Mycket talar för att en ökad konkurrens om biomassan leder till högre bioenergipriser och bättre lönsamhet för solvärme även i Sverige. Projektet genomför teknoekonomiska fallstudier på tre olika fjärrvärmenät med (koncentrerande) solfångare och groplager som även används med värmepumpar vid tider av lågt elpris.

Pågående

Propac Control

Projektet Propac Control adresserar utmaningarna med system för luftkonditionering med mycket liten köldmediemängd i förhållandet till köldmedieflödet. En felfördelning av köldmedium riskerar att skada komponenterna, försätta systemet i ett svängningstillstånd och minska verkningsgraden. Projektet ska utveckla och utvärdera strategier för kontrollsystem som hanterar dessa problem.

Avslutad

EkoPack

EkoPack-projektet har visat på möjligheterna att kraftigt reducera köldmediemängden i kyl- och värmepumpssystem och samtidigt upprätthålla energieffektiviteten. Därmed öppnas möjligheten att använda naturliga köldmedier i fler applikationer som tidigare har varit begränsade utifrån riskbedömningar i gällande säkerhetsstandarder.

Elledningar över åker

Pågående

Lantbrukseffekten

Det övergripande målet för projektet Lantbrukseffekten är att undersöka hur lantbrukets resurser i form av kyl- och värmeanläggningar kan användas för att stötta det överliggande elnätet och på så sätt bidra till att det totala effektuttaget minskar under kritiska perioder, samtidigt som det öppnar upp för nya energiaffärer inom lantbrukssektorn.

Avslutad

3D-printing av värmeväxlare

Genom att tillverka värmeväxlare i 3D-printing kan man släppa de flesta restriktionerna relaterade till tillverkningen och tillåtas att tänka helt fritt. Det innebär helt nya möjligheter och initierar nya tankar om hur en värmeväxlare bör utformas. Vi kommer att utforma nya geometrier och optimera dem med hjälp av datorsimuleringar.

Relaterade Nyheter

Se alla nyheter

22
dec

Helhetsperspektiv och samverkan är Termos styrkor

Termo är ett starkt program som bidrar med ett helhetsperspektiv inom området för värme och kyla. Kompetens har byggts upp för alla som har varit involverade i projektverksamheten, främst genom att doktorander involverats i projekten. Men bland annat resultat- och kunskapsspridningen kan förbättras, visar en utvärdering av Termo.

23
jun
Gävle

Fjärrkyla är framtiden för våra allt varmare bostäder

Klimatförändringarna med ökade temperaturer ökar behovet av att kyla ner byggnader som människor bor och vistas i. Dessutom ska alla nya byggnader vara Nära Noll Energi-byggnader, välisolerade och med liten förmåga att släppa ut värmen. Projektet Komfortkyla i framtida stadsdelar tittar på vilken metod för kylning som är bäst för framtidens byggnader.

21
jun

Brinnande intresse för brännbara köldmedier

År 2020 tillverkades cirka 110 miljoner luftkonditioneringar och prognosen är 150 miljoner år 2027. Idag används i huvudsak icke naturliga, syntetiska köldmedier med hög växthuseffekt som måste ersättas. Projektet PROPAC har tagit fram en demonstration för en teknik i luftkonditioneringar av split typ som använder ett naturligt och miljövänligt, men brandfarligt köldmedium.

11
maj

Ny rapport ger det senaste inom värmepumpsteknik

Värmepumpar är en av nyckellösningarna för att nå klimatmålet globalt. IEA HPT är ett internationellt forskningssamarbete kring värmepumpsteknik där Sverige deltar tillsammans med 16 andra länder för att utveckla nya lösningar. Inom samarbetet har en årsrapport tagits fram som ger en överblick över höjdpunkter under 2021 och pågående aktiviteter inom samarbetet.

29
apr

Fjärrvärmen skapar robusta system och bidrar till klimatmålen

Projektet Gemensam eller individuell värme – vilket är bäst, undersöker hur olika sätt att värma ny bebyggelse påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål och belyser det faktum att fjärrvärmen, trots sin lite underskuffade roll i debatten, fortsatt har en viktig roll att fylla för att skapa robusta energisystem och minska belastningen i nätet.

25
apr
Hedenverket

Så skapas en lönsam vätgasaffär

Vätgas är en energibärare som spås få en viktig roll i framtidens hållbara energisystem. Med el från förnybar energi kan grön vätgas tillverkas av vatten. Genom att koppla vätgasproduktionen till fjärrvärmeanläggningar kan man skapa synergieffekter som ökar lönsamheten. Det menar projektledarna för projektet HyCoGen som tittar på vilka systemvinster som kan göras.

Relaterade Event

Se alla event

row boat

Webinar: När världen behöver kylas

Med stigande temperaturer och allt mer frekventa värmeböljor kommer efterfrågan av kyla till våra inomhusmiljöer bli allt större. År 2020 tillverkades till exempel cirka 110 miljoner luftkonditioneringar i världen och prognosen är 150 miljoner år 2027.