Publicerad: 2023-03-16

Så når du ut med forskning i media

Förenkla, kom med rekommendationer – och inspireras av Hans Rosling. Det är tre knep som hjälper forskare att få media att rapportera om deras forskning. Energiforsks kommunikationsansvarige Daniel Hirsch, före detta journalist och pr-konsult, ger sina bästa tips om hur forskare kan nå ut till en bredare krets.

Forskarvärlden har goda möjligheter att få utrymme i media, eftersom journalister ofta uppfattar forskare som opartiska och utan kommersiella motiv. Men medier behöver hjälp att snabbt förstå samhällsnyttan med resultaten. Den som hjälper journalister att göra ett bra jobb ökar chanserna till publicitet.

Ett klassiskt och effektivt sätt att nå ut är att skriva ett pressmeddelande. Här är åtta tips för hur forskare kan skriva effektivare pressmeddelanden om forskningsresultat.

1. Sammanfatta resultatet. Skriv en konkret och slagkraftig rubrik i presens som får plats på en rad. Följ upp med en neutral ingress på högst fyra rader. Ingressen ska helst ge svar på frågorna: vem, vad, när och eventuellt var. Våga förenkla och undvik facktermer, gemene man behöver kunna förstå.

2. Kommentera resultatet. Följ upp med ett citat från dig som forskare. Här kommenterar du resultatet, drar slutsatser och tycker till. I citat kan du vara subjektiv, men det är en fördel om forskare grundar sina åsikter på väl beprövad forskning.

3. Utveckla nyheten. Fyll på med brödtext där du utvecklar nyheten. Här kan du ge mer information om forskningsresultatet och dess betydelse. Brödtext ska – precis som ingressen – vara neutral och fri från tyckanden och omdömen, så att en tidning kan kopiera in den i en artikel utan att det framstår som att journalisten tycker något.

4. Lämna rekommendation till beslutsfattare. I nästa citat, lämna gärna en rekommendation om hur beslutsfattare borde agera, baserat på forskningsresultatet. Som forskare har du expertkunskap som media lyssnar på – och som beslutsfattare inom politik, myndigheter och näringsliv borde ta till sig av.

5. Avsluta med bakgrunden. Lägg information om bakgrund, utgångspunkter, antaganden, eventuell metodbeskrivning med mera sist. Journalister vill ha det viktigaste först och redaktionell text kortas i allmänhet bakifrån.

6. Lägg in kontaktuppgifter. Ha med namn, titel, mobilnummer och mejladress till kontaktpersoner och talespersoner.

7. Illustrera gärna. Om du har möjlighet, komplettera texten med illustrationer eller bilder som förklarar din forskning. Visuell kommunikation gör ofta forskningsresultat begripliga för fler. Inspireras av läkaren Hans Rosling och hans stiftelse Gapminder, som varit mycket framgångsrik med att nå ut med fakta om vetenskap.

8. Ring och erbjud exklusivitet. Välj ut en redaktion du tycker är relevant för nyheten och ring upp. Presentera nyheten och erbjud att skicka över pressmeddelandet. Var noga med att säga att de får nyheten exklusivt innan den publiceras eller skickas till fler redaktioner. Medier blir mer intresserade om de vet att de är först med en nyhet

Bonustips 1 – vinkla smart

Det finns flera knep som kan öka nyhetsvärdet. Ofta handlar det om hur du vinklar, det vill säga vad du lyfter fram i rubrik och ingress. Genom att vinkla smart och på olika sätt ökar du chansen för publicitet av samma grundmaterial.

Följ närhetsprincipen. Människor vill ta del av nyheter som ligger dem geografiskt, kulturellt eller ämnesmässigt nära. Fundera på om du kan vinkla nyheten efter olika geografiska bevakningsområden eller olika branscher.

Här är exempel från i grunden samma pressmeddelande men med anpassade vinklingar:
Tidningen Energi: Futureheat visar vägen för ny fjärrvärmeforskning
Östersunds-Posten: Jämtkraft med när miljoner satsas på forskning inom fjärrvärme
Vestmanlands Läns Tidning: Här ska energi lagras – ny forskning om fjärrvärme

Gör rankningar. Ta fram rankningar och gör listor i olika kategorier. Media älskar jämförelser – ”hela listan” är ett populärt uttryck – och rankade aktörer bidrar ofta själva till spridningen.

Här är ett exempel från IVL:
SVT: Så pass rustade är Sveriges kommuner för klimatförändringarna

Utnyttja det dagsaktuella. Försök knyta an till något som är dagsaktuellt där din forskning kan bidra med kunskap. Du kan även inventera temadagar och skicka ditt pressmeddelande i anslutning till det. Det kan vara allt från Världsdiabetesdagen eller Kanelbullens dag till Riksdagens öppnande eller Vasaloppet.

Här är ett exempel från Hjärt-Lungfonden:
Runners World: Vasaloppsåkare är friskare än övriga befolkningen

Bonustips 2 – skriv en debattartikel

Ett alternativ till ett pressmeddelande är en debattartikel. Många redaktioner är slimmade och reportrarnas tid är dyrbar. Debattartiklar har ofta högt läsvärde och innebär en liten arbetsinsats från redaktionen, vilket kan öka chansen till publicitet. Dessutom brukar debattartiklar i stor utsträckning publiceras som de är, utan att en redaktör gör större förändringar i dem.

I en debattartikel kan ett forskningsresultat användas som nyhetskrok, men fokus ligger på vad skribenten driver för fråga: vem ska göra vad för att minska ett samhällsproblem? Genom att komma med tydliga, forskningsbaserade rekommendationer till utpekade beslutsfattare kan forskare delta i debatten och bidra till en positiv samhällsutveckling.

Här är ett exempel från Chalmers och Energiforsk:
Dagens Nyheter: Hantera båda kriserna genom mer elproduktion

Om tipsen

Tipsen är framtagna av Daniel Hirsch, kommunikationsansvarig på Energiforsk. Han ansvarar även för kommunikationen av forskningsprogrammen Termo Innovation och Mistra Electrification. Tidigare har han jobbat sex år som pr-konsult och 18 år som journalist.

Har du ett forskningsresultat inom ramen för Termo som du vill kommunicera? Ring eller mejla Daniel Hirsch så kan han hjälpa dig.
daniel.hirsch@energiforsk.se
0708-96 90 09

Relaterade projekt

Se alla projekt

Avslutad

Utveckling av kombinerat energilager-värmeväxlare för PCM med luft som värmebärare

Projektet ska studera hur man kan utveckla ett kombinerat energilagervärmeväxlare med luft som värmebärare. Detta projekt är första steget i utvecklingen av ett innovativt PCM-baserat kylabatteri som kan användas för klimatsmart kyla i t ex frikyla, nattkyla för stora kondensorer, samt komfort i fordon vid avstannad motor och fler. Ny kunskap ger förståelse för de bidragande mekanismer som är inblandade i de kombinerade värmeöverförings- och fasändringsprocesserna i en PCM-värmeväxlare, och nyttjas till att ta fram en första prototyp som utvärderas i laborationsmiljö.

Avslutad

EkoPack

EkoPack-projektet har visat på möjligheterna att kraftigt reducera köldmediemängden i kyl- och värmepumpssystem och samtidigt upprätthålla energieffektiviteten. Därmed öppnas möjligheten att använda naturliga köldmedier i fler applikationer som tidigare har varit begränsade utifrån riskbedömningar i gällande säkerhetsstandarder.

Avslutad

3D-printing av värmeväxlare

Genom att tillverka värmeväxlare i 3D-printing kan man släppa de flesta restriktionerna relaterade till tillverkningen och tillåtas att tänka helt fritt. Det innebär helt nya möjligheter och initierar nya tankar om hur en värmeväxlare bör utformas. Vi kommer att utforma nya geometrier och optimera dem med hjälp av datorsimuleringar.

Pågående

Energiexport från livsmedelsbutiker

I projektet kommer minst fyra fallstudier att studeras och bedömas med fokus på butikskyla, värmeåtervinning och komfortkyla. Erfarenheterna från projektet förväntas leda till flera verkliga fall av samverkan mellan fastighetsägare och livsmedelsbutiker.

Pågående

Fånga lågtempererad spillvärme

Projektet fokuserar på en innovativ lösning och ligger på en låg mognadsgrad på TRL-skalan (TRL 1-3). Dessa resultat skall fungera som en enklare proof-of-concept och kommer att presenteras vid konferenser och utställningar.

Områden

Övrigt

Pågående

Genomförande av färdplan för fossilfri uppvärmning

Uppvärmningssektorn ska vara fossilbränslefri år 2030 och år 2045 ska sektorn vara en kolsänka som hjälper till att minska de totala svenska växthusgasutsläppen. Innovationsklustret Utvecklingsplattform Uppvärmning – fokus färdplansgenomförande (kallat Färdplan värme) syftar till erfarenhetsutbyte, inspiration och samordning av sådant som pågår med koppling till de åtaganden och uppmaningar som färdplanen inrymmer.

Pågående

Lågtemperaturvärmedrivna kraftcykler

I projektet, som genomförs tillsammans med en industriell referensgrupp, kommer ett antal fallstudier att genomföras kopplade till i första hand stålindustrin och pappersindustrin. Vidare planeras designstudier för att identifiera lämpliga komponenter, samt optimering av utformningen och val av komponenter, inklusive arbetsmedium.

Områden

Övrigt

Relaterade Nyheter

Se alla nyheter

22
dec

Helhetsperspektiv och samverkan är Termos styrkor

Termo är ett starkt program som bidrar med ett helhetsperspektiv inom området för värme och kyla. Kompetens har byggts upp för alla som har varit involverade i projektverksamheten, främst genom att doktorander involverats i projekten. Men bland annat resultat- och kunskapsspridningen kan förbättras, visar en utvärdering av Termo.

01
nov

Forskning och innovation inom värme har stor roll att spela för framtidens energisystem

Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och utformningen av framtidens energisystem. Dessutom blir värmepumpssektorn i Europa allt viktigare i och med EU:s omställning mot ett grönare elsystem och bort från gas. Det var två slutsatser som framkom när ”Termodagen – samspel i energisystemet" arrangerades i Stockholm i början av oktober 2022.

23
jun
Gävle

Fjärrkyla är framtiden för våra allt varmare bostäder

Klimatförändringarna med ökade temperaturer ökar behovet av att kyla ner byggnader som människor bor och vistas i. Dessutom ska alla nya byggnader vara Nära Noll Energi-byggnader, välisolerade och med liten förmåga att släppa ut värmen. Projektet Komfortkyla i framtida stadsdelar tittar på vilken metod för kylning som är bäst för framtidens byggnader.

11
maj

Ny rapport ger det senaste inom värmepumpsteknik

Värmepumpar är en av nyckellösningarna för att nå klimatmålet globalt. IEA HPT är ett internationellt forskningssamarbete kring värmepumpsteknik där Sverige deltar tillsammans med 16 andra länder för att utveckla nya lösningar. Inom samarbetet har en årsrapport tagits fram som ger en överblick över höjdpunkter under 2021 och pågående aktiviteter inom samarbetet.