Publicerad: 2023-03-16
Förenkla, kom med rekommendationer – och inspireras av Hans Rosling. Det är tre knep som hjälper forskare att få media att rapportera om deras forskning. Energiforsks kommunikationsansvarige Daniel Hirsch, före detta journalist och pr-konsult, ger sina bästa tips om hur forskare kan nå ut till en bredare krets.
Forskarvärlden har goda möjligheter att få utrymme i media, eftersom journalister ofta uppfattar forskare som opartiska och utan kommersiella motiv. Men medier behöver hjälp att snabbt förstå samhällsnyttan med resultaten. Den som hjälper journalister att göra ett bra jobb ökar chanserna till publicitet.
Ett klassiskt och effektivt sätt att nå ut är att skriva ett pressmeddelande. Här är åtta tips för hur forskare kan skriva effektivare pressmeddelanden om forskningsresultat.
1. Sammanfatta resultatet. Skriv en konkret och slagkraftig rubrik i presens som får plats på en rad. Följ upp med en neutral ingress på högst fyra rader. Ingressen ska helst ge svar på frågorna: vem, vad, när och eventuellt var. Våga förenkla och undvik facktermer, gemene man behöver kunna förstå.
2. Kommentera resultatet. Följ upp med ett citat från dig som forskare. Här kommenterar du resultatet, drar slutsatser och tycker till. I citat kan du vara subjektiv, men det är en fördel om forskare grundar sina åsikter på väl beprövad forskning.
3. Utveckla nyheten. Fyll på med brödtext där du utvecklar nyheten. Här kan du ge mer information om forskningsresultatet och dess betydelse. Brödtext ska – precis som ingressen – vara neutral och fri från tyckanden och omdömen, så att en tidning kan kopiera in den i en artikel utan att det framstår som att journalisten tycker något.
4. Lämna rekommendation till beslutsfattare. I nästa citat, lämna gärna en rekommendation om hur beslutsfattare borde agera, baserat på forskningsresultatet. Som forskare har du expertkunskap som media lyssnar på – och som beslutsfattare inom politik, myndigheter och näringsliv borde ta till sig av.
5. Avsluta med bakgrunden. Lägg information om bakgrund, utgångspunkter, antaganden, eventuell metodbeskrivning med mera sist. Journalister vill ha det viktigaste först och redaktionell text kortas i allmänhet bakifrån.
6. Lägg in kontaktuppgifter. Ha med namn, titel, mobilnummer och mejladress till kontaktpersoner och talespersoner.
7. Illustrera gärna. Om du har möjlighet, komplettera texten med illustrationer eller bilder som förklarar din forskning. Visuell kommunikation gör ofta forskningsresultat begripliga för fler. Inspireras av läkaren Hans Rosling och hans stiftelse Gapminder, som varit mycket framgångsrik med att nå ut med fakta om vetenskap.
8. Ring och erbjud exklusivitet. Välj ut en redaktion du tycker är relevant för nyheten och ring upp. Presentera nyheten och erbjud att skicka över pressmeddelandet. Var noga med att säga att de får nyheten exklusivt innan den publiceras eller skickas till fler redaktioner. Medier blir mer intresserade om de vet att de är först med en nyhet
Det finns flera knep som kan öka nyhetsvärdet. Ofta handlar det om hur du vinklar, det vill säga vad du lyfter fram i rubrik och ingress. Genom att vinkla smart och på olika sätt ökar du chansen för publicitet av samma grundmaterial.
Följ närhetsprincipen. Människor vill ta del av nyheter som ligger dem geografiskt, kulturellt eller ämnesmässigt nära. Fundera på om du kan vinkla nyheten efter olika geografiska bevakningsområden eller olika branscher.
Här är exempel från i grunden samma pressmeddelande men med anpassade vinklingar:
Tidningen Energi: Futureheat visar vägen för ny fjärrvärmeforskning
Östersunds-Posten: Jämtkraft med när miljoner satsas på forskning inom fjärrvärme
Vestmanlands Läns Tidning: Här ska energi lagras – ny forskning om fjärrvärme
Gör rankningar. Ta fram rankningar och gör listor i olika kategorier. Media älskar jämförelser – ”hela listan” är ett populärt uttryck – och rankade aktörer bidrar ofta själva till spridningen.
Här är ett exempel från IVL:
SVT: Så pass rustade är Sveriges kommuner för klimatförändringarna
Utnyttja det dagsaktuella. Försök knyta an till något som är dagsaktuellt där din forskning kan bidra med kunskap. Du kan även inventera temadagar och skicka ditt pressmeddelande i anslutning till det. Det kan vara allt från Världsdiabetesdagen eller Kanelbullens dag till Riksdagens öppnande eller Vasaloppet.
Här är ett exempel från Hjärt-Lungfonden:
Runners World: Vasaloppsåkare är friskare än övriga befolkningen
Ett alternativ till ett pressmeddelande är en debattartikel. Många redaktioner är slimmade och reportrarnas tid är dyrbar. Debattartiklar har ofta högt läsvärde och innebär en liten arbetsinsats från redaktionen, vilket kan öka chansen till publicitet. Dessutom brukar debattartiklar i stor utsträckning publiceras som de är, utan att en redaktör gör större förändringar i dem.
I en debattartikel kan ett forskningsresultat användas som nyhetskrok, men fokus ligger på vad skribenten driver för fråga: vem ska göra vad för att minska ett samhällsproblem? Genom att komma med tydliga, forskningsbaserade rekommendationer till utpekade beslutsfattare kan forskare delta i debatten och bidra till en positiv samhällsutveckling.
Här är ett exempel från Chalmers och Energiforsk:
Dagens Nyheter: Hantera båda kriserna genom mer elproduktion
Tipsen är framtagna av Daniel Hirsch, kommunikationsansvarig på Energiforsk. Han ansvarar även för kommunikationen av forskningsprogrammen Termo Innovation och Mistra Electrification. Tidigare har han jobbat sex år som pr-konsult och 18 år som journalist.
Har du ett forskningsresultat inom ramen för Termo som du vill kommunicera? Ring eller mejla Daniel Hirsch så kan han hjälpa dig.
daniel.hirsch@energiforsk.se
0708-96 90 09
Avslutad
Projektet projekt fokuserar på energianvändning och energieffektiva lösningar för ett typiskt skol/campusområde i den besökta regionen i Kina. Som referensfall användes värme- och varmvattensystemet i ett studenthem på ett campusområde beläget i staden Guiyang.
Avslutad
I detta projekt undersöks de affärsmässiga, särskilt rättsliga, förutsättningarna för att introducera och driva balanserade termiska nät, BTN. Det övergripande målet med projektet är att analysera och skapa förståelse för hur affärsmässiga risker påverkar marknaden vid energiaffärer som BTN.
Avslutad
Projektet ska studera hur man kan utveckla ett kombinerat energilagervärmeväxlare med luft som värmebärare. Detta projekt är första steget i utvecklingen av ett innovativt PCM-baserat kylabatteri som kan användas för klimatsmart kyla i t ex frikyla, nattkyla för stora kondensorer, samt komfort i fordon vid avstannad motor och fler. Ny kunskap ger förståelse för de bidragande mekanismer som är inblandade i de kombinerade värmeöverförings- och fasändringsprocesserna i en PCM-värmeväxlare, och nyttjas till att ta fram en första prototyp som utvärderas i laborationsmiljö.
Pågående
Projektet ska undersöka hur optimeringen av köldbärarflödet i bergvärmeanläggningar kan leda till energibesparingar och öka prestandan med 10–40 procent. Det görs genom modellering, studier av statistiska parametrar samt validering genom experiment i KTH:s Live-in Lab ihop med data från befintliga anläggningar.
Avslutad
EkoPack-projektet har visat på möjligheterna att kraftigt reducera köldmediemängden i kyl- och värmepumpssystem och samtidigt upprätthålla energieffektiviteten. Därmed öppnas möjligheten att använda naturliga köldmedier i fler applikationer som tidigare har varit begränsade utifrån riskbedömningar i gällande säkerhetsstandarder.
Pågående
Genom att tillverka värmeväxlare i 3D-printing kan man släppa de flesta restriktionerna relaterade till tillverkningen och tillåtas att tänka helt fritt. Det innebär helt nya möjligheter och initierar nya tankar om hur en värmeväxlare bör utformas. Vi kommer att utforma nya geometrier och optimera dem med hjälp av datorsimuleringar.
Pågående
I projektet kommer minst fyra fallstudier att studeras och bedömas med fokus på butikskyla, värmeåtervinning och komfortkyla. Erfarenheterna från projektet förväntas leda till flera verkliga fall av samverkan mellan fastighetsägare och livsmedelsbutiker.
Avslutad
Projektet fokuserar på en innovativ lösning och ligger på en låg mognadsgrad på TRL-skalan (TRL 1-3). Dessa resultat skall fungera som en enklare proof-of-concept och kommer att presenteras vid konferenser och utställningar.
Avslutad
Uppvärmningssektorn ska vara fossilbränslefri år 2030 och år 2045 ska sektorn vara en kolsänka som hjälper till att minska de totala svenska växthusgasutsläppen. Innovationsklustret Utvecklingsplattform Uppvärmning – fokus färdplansgenomförande (kallat Färdplan värme) syftar till erfarenhetsutbyte, inspiration och samordning av sådant som pågår med koppling till de åtaganden och uppmaningar som färdplanen inrymmer.
Avslutad
I projektet, som genomförs tillsammans med en industriell referensgrupp, kommer ett antal fallstudier att genomföras kopplade till i första hand stålindustrin och pappersindustrin. Vidare planeras designstudier för att identifiera lämpliga komponenter, samt optimering av utformningen och val av komponenter, inklusive arbetsmedium.
Energimyndigheten förlänger forsknings- och innovationsprogrammet Termo med minst fem år. Myndigheten satsar 160 miljoner kronor på att finansiera forskning om hur värme- och kylasektorn kan snabba på omställningen till ett robust och hållbart energisystem. Två nya områden i programmet är försörjningstrygghet och värmeproduktion från kärnkraft.
Energimyndigheten siktar på att förlänga Termoprogrammet med minst fyra år, beslut kommer sannolikt före årsskiftet. Det framkom under Termodagen den 19 oktober. Hitta alla presentationer från dagen här.
Fjolårets höga elpriser gav skjuts åt potentialen i energieffektivisering, men nya affärsmodeller behövs för att snabba på fastighetssektorns energiomställning. Det var två slutsatser från Termodagens panelsamtal ”Från forskning till marknaden” den 19 oktober.
Den 19 oktober arrangeras heldagskonferensen Termodagen på Citykonferensen Ingenjörshuset i Stockholm, i regi av Energimyndighetens forskningsprogram Termo. Bland talarna finns professor Björn Palm från KTH, Monica Axell från Rise och Nathalie Fransson från IVL.
Kraftigt ökad elproduktion från havsbaserade vindparker öppnar för nya industrietableringar på Gotland, och därmed mer spillvärme. Men hur kan spillvärmen tas tillvara och hur kan öns omställning även bli socialt hållbar, det är några saker som Sofia Klugman från IVL undersöker.
Värmepumpar skulle kunna bidra med efterfrågeflexibilitet till elnätet. Ett sätt kan vara med hjälp av en styrning via värmepumpstillverkarnas molnlösningar som kopplar ihop aggregatorer med enskilda värmepumpar. Men det finns flera utmaningar kvar att lösa, enligt Markus Lindahl från Rise, som leder studien Storskalig laststyrning av värmepumpar i elnätet.
Hur kan vi få in mer förnybart i fjärrvärmesystemen? Det undersöker professor Urban Persson inom ett av IEA:s internationella samarbetsprojekt. Han upplever att utvecklingen i Europa hittills har gått för långsamt, men ser nu tecken på att tempot ökar.
Termo är ett starkt program som bidrar med ett helhetsperspektiv inom området för värme och kyla. Kompetens har byggts upp för alla som har varit involverade i projektverksamheten, främst genom att doktorander involverats i projekten. Men bland annat resultat- och kunskapsspridningen kan förbättras, visar en utvärdering av Termo.
2022 var året då energi dominerade den offentliga debatten som aldrig förr. Utvärdering av Termoprogrammet visar att samverkan bidrar till kompetensuppbyggnad, så mer samverkan blir ett mål för programmet under 2023.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
