Projektet ska bygga vidare på den kunskap som finns om nya syntetiska köldmedier och köldmedieblandningar och deras termiska egenskaper. Arbetet går ut på att hitta ersättningsmedier för anläggningar som använder HFC köldmedier.
Projektet ska bygga vidare på den kunskap som finns om nya syntetiska köldmedier och köldmedieblandningar och deras termiska egenskaper. Arbetet går ut på att hitta ersättningsmedier för anläggningar som använder HFC köldmedier. Det handlar också om att välja köldmedium och komponenter till nya anläggningar.
Ett syfte är också att sprida kunskap till den svenska kyl- och värmepumpbranschen på ett korrekt, lättförståeligt och neutralt sätt. Kunskapen är viktig för att branschen ska kunna välja köldmedium och bygga nya anläggningar. Ny kunskap behövs också för att bedöma möjligheter och konsekvenser av att konvertera befintliga anläggningar till nya medier.
Kyl och värmepumpsbranschen står inför en ny konverteringsvåg och alla inblandade både tillverkare, försäljare och kunder behöver informeras om förutsättningar, nya forskningsrön och praktiska erfarenheter med nya låg växthuseffektsköldmedier.
Utbudet av komponenter som passar nya köldmedier för olika applikationer från små värmepumpar till stora industrianläggningar är begränsat. Det krävs därför en omfattande kunskapsuppbyggnad kring användningen olika typer av kompressorer, expansionsventiler, oljor och värmeväxlare för att branschen ska kunna göra rätt val av köldmedium.
Ett stort antal alternativa köldmedier finns tillgängliga på marknaden. Det ställer höga krav på tillverkare, systemutvecklare och användare av komponenter och kyl- och värmepumpsanläggningar att känna till alternativen. Det handlar om kunskap om termodynamiska egenskaper för olika köldmedier och deras beteende vid olika driftfall, men också om säkerhet och miljöeffekter.
Fokus ligger på nya köldmedier för miljövänliga kyl- och värmepumpsystem vid utfasning av fluorkolväten som köldmedier med hänsyn på identifiering av nya medier med bra köldfaktor, svagt brännbarhet och låg toxicitet. Köldmedieblandningar kan användas för att öka flexibiliteten vid val mellan köldfaktor, volymetrisk köldalstring, brännbarhetegenskaper och växthuseffekter. Utöver deras prestanda, toxicitet och växthuseffekter, kommer projektet att undersöka andra potentiella miljöeffekter på kort och långsikt samt energieffektivitetsaspekterna hos dessa alternativa medier. Nya köldmediers termodynamiska egenskaper, anläggningens energiprestanda och säkerhetsaspekter kommer att kartläggas.
Nya köldmedier för miljövänliga värmepumpsystem
Kungliga Tekniska Högskolan
Deltagande aktörer: Ahlsell Sverige AB, Danfoss AB (Thermia AB), Kyl & Värmepumpföretagen, Kylbranschens Samarbetsstiftelse (KYS), Nibe AB; Svensk Energi & Kylanalys AB
Rahmat Khodabandeh
Morteza Ghanbarpourgeravi
40343-2
Pågående
Projektet ska öka förståelsen för tvåfasströmning vid förångning och kondensation i platta kanalgeometrier, av liknande typ som som är vanliga i plattvärmeväxlare. Ett av de konkreta målen är att visa upp kanaler som kan öka värmefaktorn med minst 10 procent.
Avslutad
Projektet studerar hur förväntat kylbehov kommer att utvecklas hos nya och framtida stadsdelar bestående av Nära Noll Energi-Byggnader (NNEB) då den termiska prestandan hos klimatskärmen kommer att förbättras.
Avslutad
Projektet projekt fokuserar på energianvändning och energieffektiva lösningar för ett typiskt skol/campusområde i den besökta regionen i Kina. Som referensfall användes värme- och varmvattensystemet i ett studenthem på ett campusområde beläget i staden Guiyang.
Pågående
Projektets syfte är att utveckla och förbättra den kunskap som krävs för säker användning av brandfarliga köldmedier i kyl- och värmepumpsystem.
Avslutad
Projektet avser att experimentellt verifiera metoder med syfte att få hög systemeffektivitet hos CO2-baserade kyl- och värmepumpssystem då dessa system förväntas att öka de kommande åren som följd av implementering av F-gasförordningen.
Avslutad
Projektet avser att studera ett värmepumpssystem och effektivisera den ur både energi- och eleffektsynpunkt. Detta kommer att ske bl a genom att utveckla en ventilationsåtervinningsvärmeväxlare och utvärdera systemets funktionalitet och effektivitet experimentellt, samtidigt som teoretiska modeller för dess funktion utvecklas.
Pågående
Projektet ska undersöka hur optimeringen av köldbärarflödet i bergvärmeanläggningar kan leda till energibesparingar och öka prestandan med 10–40 procent. Det görs genom modellering, studier av statistiska parametrar samt validering genom experiment i KTH:s Live-in Lab ihop med data från befintliga anläggningar.
Pågående
Projektet syftar till att bygga internationell kunskap om resurseffektiv torkning med värmepumpsteknik. I projektet kommer man att samla in svenska fallstudier med fokus på industriell torkning, främst inom skog, massa/papper och jordbruk/livsmedel.
Pågående
Projektet tar fram värmepumpsteknik anpassad till nya temperaturintervaller, installationslösningar för enklare och flexiblare installation och övervakningssystem för effektiv drift av storskaliga system. Projektresultatet medför att takten för utfasning av gas i Europa kan öka.
Avslutad
Projektet avser sammanställning av kunskapsläget i Sverige rörande kylanläggningar och värmepumpar med köldmedium med låg växthuseffekt.
En investering i energieffektivisering på 15 miljarder kronor kan spara elkonsumenterna närmare 100 miljarder kronor per år, genom minskad och flyttad elförbrukning. Flexibel drift av vattenburna värmepumpar kan tillgängliggöra mer än 10 procent av Sveriges maximala effektbehov en kall vinterdag. Den uppskattningen gör Björn Berg, vd på Ngenic.
85 procent mindre fel för ett beräkna det dimensionerande effektbehovet i ett fjärrvärmenät, det uppger Johan Kensby på Utilifeed att de kan uppnå. Med deras metod vill de hjälpa energiföretag att fatta klokare investeringsbeslut.
I år fyller uppvärmningsbranschens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft fem år. De lägst hängande frukterna är genomförda inom värmebranschen, det som återstår är både svårt och dyrt. Det säger Kjerstin Ludvig från Profu som på nästa Termowebbinarium presenterar de största utmaningarna för branschen att bli fossilfri.
Digitaliseringen öppnar för nya affärsmodeller och energidelning. Utmaningarna ligger i regelverk som hindrar effektivt utnyttjande av data från värmepumpar. Det anser Davide Rolando från KTH, som presenterar ett Termoprojekt om internet of things på nästa Termowebbinarium den 5 december.
Med maskininlärning har Qian Wang och hans kollegor på KTH skapat en modell för att prognosticera efterfrågan av värme i bostadsområden. Men han vill se mer samarbete mellan forskare och fjärrvärmebolag för att kunna förstå hur nya affärsmodeller kan integreras i branschen.
Energimyndigheten siktar på att förlänga Termoprogrammet med minst fyra år, beslut kommer sannolikt före årsskiftet. Det framkom under Termodagen den 19 oktober. Hitta alla presentationer från dagen här.
Fjolårets höga elpriser gav skjuts åt potentialen i energieffektivisering, men nya affärsmodeller behövs för att snabba på fastighetssektorns energiomställning. Det var två slutsatser från Termodagens panelsamtal ”Från forskning till marknaden” den 19 oktober.
Den 19 oktober arrangeras heldagskonferensen Termodagen på Citykonferensen Ingenjörshuset i Stockholm, i regi av Energimyndighetens forskningsprogram Termo. Bland talarna finns professor Björn Palm från KTH, Monica Axell från Rise och Nathalie Fransson från IVL.
En 3D-printad värmeväxlare i aluminium fylld med fasändringsmaterial, det har professor Viktoria Martin och kollegor från KTH provat fram i labbmiljö. Resultatet är en prototyp med både hög energitäthet och hög effekt. Nästa steg är att göra en installation på försök i ett riktigt ventilationssystem.
Hur stora är möjligheterna för flexibilitet i bostäder och hur ser husägare på att förändra sin komfort? Det undersöker Morgan Willis från Rise i projektet Bostäder för flexibilitet.
Ta del av resultat från projekt som utvecklar luftvärmepumpstekniken genom att minska frostuppbyggnaden och utnyttja 3D-utskrift för att skapa innovativa värmeväxlare.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och el flexibilitet som en del av framtidens energisystem.
Flera av Termoprogrammets projekt anknyter till teknologier som främjar sektorkoppling och flexibilitet i systemet – till exempel värmepumpar. Det belystes under det här webbinariet.
