Pågående

Nya köldmedier för miljövänliga värmepumpsystem

Projektet ska bygga vidare på den kunskap som finns om nya syntetiska köldmedier och köldmedieblandningar och deras termiska egenskaper. Arbetet går ut på att hitta ersättningsmedier för anläggningar som använder HFC köldmedier.

Projektet ska bygga vidare på den kunskap som finns om nya syntetiska köldmedier och köldmedieblandningar och deras termiska egenskaper. Arbetet går ut på att hitta ersättningsmedier för anläggningar som använder HFC köldmedier. Det handlar också om att välja köldmedium och komponenter till nya anläggningar.

Ett syfte är också att sprida kunskap till den svenska kyl- och värmepumpbranschen på ett korrekt, lättförståeligt och neutralt sätt. Kunskapen är viktig för att branschen ska kunna välja köldmedium och bygga nya anläggningar. Ny kunskap behövs också för att bedöma möjligheter och konsekvenser av att konvertera befintliga anläggningar till nya medier.

Kyl och värmepumpsbranschen står inför en ny konverteringsvåg och alla inblandade både tillverkare, försäljare och kunder behöver informeras om förutsättningar, nya forskningsrön och praktiska erfarenheter med nya låg växthuseffektsköldmedier.

Utbudet av komponenter som passar nya köldmedier för olika applikationer från små värmepumpar till stora industrianläggningar är begränsat. Det krävs därför en omfattande kunskapsuppbyggnad kring användningen olika typer av kompressorer, expansionsventiler, oljor och värmeväxlare för att branschen ska kunna göra rätt val av köldmedium.

Ett stort antal alternativa köldmedier finns tillgängliga på marknaden. Det ställer höga krav på tillverkare, systemutvecklare och användare av komponenter och kyl- och värmepumpsanläggningar att känna till alternativen. Det handlar om kunskap om termodynamiska egenskaper för olika köldmedier och deras beteende vid olika driftfall, men också om säkerhet och miljöeffekter.

I korthet

Fokus ligger på nya köldmedier för miljövänliga kyl- och värmepumpsystem vid utfasning av fluorkolväten som köldmedier med hänsyn på identifiering av nya medier med bra köldfaktor, svagt brännbarhet och låg toxicitet. Köldmedieblandningar kan användas för att öka flexibiliteten vid val mellan köldfaktor, volymetrisk köldalstring, brännbarhetegenskaper och växthuseffekter. Utöver deras prestanda, toxicitet och växthuseffekter, kommer projektet att undersöka andra potentiella miljöeffekter på kort och långsikt samt energieffektivitetsaspekterna hos dessa alternativa medier. Nya köldmediers termodynamiska egenskaper, anläggningens energiprestanda och säkerhetsaspekter kommer att kartläggas.

Sammanfattning

Projektnamn

Nya köldmedier för miljövänliga värmepumpsystem

Organisation

Kungliga Tekniska Högskolan
Deltagande aktörer: Ahlsell Sverige AB, Danfoss AB (Thermia AB), Kyl & Värmepumpföretagen, Kylbranschens Samarbetsstiftelse (KYS), Nibe AB; Svensk Energi & Kylanalys AB

Projektledare

Rahmat Khodabandeh
Morteza Ghanbarpourgeravi

Energimyndighetens projektnummer

40343-2

Relaterade projekt

Se alla projekt

Pågående

Propac Control

Projektet Propac Control adresserar utmaningarna med system för luftkonditionering med mycket liten köldmediemängd i förhållandet till köldmedieflödet. En felfördelning av köldmedium riskerar att skada komponenterna, försätta systemet i ett svängningstillstånd och minska verkningsgraden. Projektet ska utveckla och utvärdera strategier för kontrollsystem som hanterar dessa problem.

Avslutad

EkoPack

EkoPack-projektet har visat på möjligheterna att kraftigt reducera köldmediemängden i kyl- och värmepumpssystem och samtidigt upprätthålla energieffektiviteten. Därmed öppnas möjligheten att använda naturliga köldmedier i fler applikationer som tidigare har varit begränsade utifrån riskbedömningar i gällande säkerhetsstandarder.

Pågående

Digitalization and IoT technologies for Heat Pump Systems

In the project, KTH and RISE are actively contributing to the periodic workshops are organized and coordinated by the Annex 56, where representatives of companies and institutions from Sweden, Austria, France, Germany, Denmark, Norway and Switzerland collaborate to provide guidance, data and knowledge about heat pumping technologies with respect to IoT applications.

Pågående

Fånga lågtempererad spillvärme

Projektet fokuserar på en innovativ lösning och ligger på en låg mognadsgrad på TRL-skalan (TRL 1-3). Dessa resultat skall fungera som en enklare proof-of-concept och kommer att presenteras vid konferenser och utställningar.

Områden

Övrigt

Pågående

Flexibilitet genom värmepumpar i termiska nät

Projektet ska utvärdera möjligheter och potential för att använda värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät. Målet är att öka flexibiliteten i energisystemet till exempel genom att leverera efterfrågeflexibilitet till elnätet. Tekniska så väl som ekonomiska och användarmässiga aspekter kommer beaktas inom projektet.

Avslutad

Framtidens köldbärare

I det här projektet söker vi nya förbättrade lösningar för framtidens köldbärare som ger en hög energieffektivitet för systemen de används i, och en liten miljöpåverkan. Projektet är en fortsättning på tidigare forskning som resulterat i referenslitteratur om köldbärare som nu används internationellt.

Relaterade Nyheter

Se alla nyheter

11
maj

Ny rapport ger det senaste inom värmepumpsteknik

Värmepumpar är en av nyckellösningarna för att nå klimatmålet globalt. IEA HPT är ett internationellt forskningssamarbete kring värmepumpsteknik där Sverige deltar tillsammans med 16 andra länder för att utveckla nya lösningar. Inom samarbetet har en årsrapport tagits fram som ger en överblick över höjdpunkter under 2021 och pågående aktiviteter inom samarbetet.

06
maj

Kan flexibla värmepumpar minska flaskhalsar i elnätet?

När andelen el från förnybara källor ökar leder det till att tillgången på el varierar alltmer. Den varierande tillgången kombinerat med nytillkomna flaskhalsar i näten ökar behovet av flexibilitet i energisystemet. Med hjälp av värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät kan flexibiliteten i elnätet öka.