Publicerad: 2024-01-17
Energimyndigheten förlänger forsknings- och innovationsprogrammet Termo med minst fem år. Myndigheten satsar 160 miljoner kronor på att finansiera forskning om hur värme- och kylasektorn kan snabba på omställningen till ett robust och hållbart energisystem. Två nya områden i programmet är försörjningstrygghet och värmeproduktion från kärnkraft.
– Teknik som möjliggör användningen av fossilfri energi är ett växande område som blir allt viktigare, där tillvaratagande värme från både ny och befintlig kärnkraft skulle kunna vara aktuellt. Detta ligger även i linje med regeringens långsiktiga målsättningar för energisystemets utveckling och Termoprogrammets strävan att öka andelen återvunnen och fossilfri energi för uppvärmning och kylning, säger Peter Engdahl, avdelningschef forskning, innovation och affärsutveckling på Energimyndigheten.
Forsknings- och innovationsprogrammet Termo förlängs med fem år och ska pågå till 2028, med möjlighet till ytterligare förlängning. Det beslutade Energimyndigheten i december. Totalt kommer programmet omsätta 160 miljoner kronor.
Termo har pågått sedan 2018 och har hittills haft en budget på 260 miljoner kronor. När Energimyndigheten nu förlänger programmet tillkommer nya forskningsområden som kan beviljas stöd. Ett är kärnvärme och överskottsvärme från kärnkraft, ett annat är försörjningstrygghet.
– Ett framtida energisystem behöver vara resilient och robust så att samhället kan fungera oavsett rådande omvärldssituation. Systemet för produktion, överföring och användning av energi ska kunna stå emot och återhämta sig från negativ påverkan såsom avbrott, störningar eller angrepp. I den här etappen av Termoprogrammet kommer vi ha ett större fokus på forskning och innovation som syftar till att djupare förstå – och proaktivt hantera – risker, och dels förstå hur värme- och kylasystemet kan bidra, säger Åsa Forsum, enhetschef hållbara resurser och system på Energimyndigheten.
Den första utlysningen sker nu under januari, med tänkt projektstart till hösten. Därefter planeras minst en ny utlysning per år. Sedan starten 2018 har Termo finansierat ett 90-tal forskningsprojekt.
– Värme- och kylasektorn kan både öka resurseffektiviteten i energisystemet som helhet och stödja elsystemet i takt med att andelen el från vind och sol ökar. Ett utökat samspel mellan sektorer och olika aktörer är nödvändigt för att i större utsträckning tillvarata överskottsvärme och utveckla ett mer flexibelt energisystem. Termo ska bidra till den utvecklingen, säger Björn Larsson, forskningshandläggare på Energimyndigheten.
Forsknings- och innovationsprogrammet Termo ska bidra till att utveckla kunskap, kompetens och innovationer inom området värme och kyla för att accelerera energiomställningen och möjliggöra ett kostnadseffektivt, robust och hållbart energisystem.
Programmet startade 2018 och har under de första fem åren finansierat ett 90-tal forskningsprojekt med en total budget på cirka 260 miljoner kronor.
Den nya programperioden är på fem år, 2024–2028, med möjlighet till förlängning. Budgeten är på 160 miljoner kronor. Den första utlysningen sker i januari för projektstart under hösten 2024 och därefter planeras minst en ny utlysning per år.
Nya forskningsområden i Termo
Befintliga forskningsområden som ges ökat fokus
Kärnkraft handlar om att klyva atomer och ta tillvara den energi som då frigörs. Traditionellt används energin för att värma vatten till ånga, som sedan får en turbin att rotera, vilken i sin tur driver en generator som omvandlar den mekaniska energin till elektrisk energi. Av energin i ångan används cirka en tredjedel – resten blir ofta värmeförluster som kyls bort i närliggande vattendrag.
Värmen kan också användas direkt i olika processer i industrin som kräver värme eller i system som inte kräver höga temperaturer, exempelvis fjärrvärmenät. Det senare görs i bland annat Ryssland, Östeuropa och Schweiz. I Sverige levererade kärnvärmeverket i Ågesta i södra Stockholm värme till Farsta under perioden 1964–1974.
Avslutad
Projektet ska demonstrera och utvärdera en ny typ av energilager baserat på ett nanobelagt salt i en fiberväv. En prototyp för värmelagring ska tas fram hos Ahlstrom-Munksjö Paper med en värmeeffekt på 6 kW och en lagringskapacitet på 20 kWh.
Pågående
The project will accelerate the heating and cooling transition by facilitating the development of Geothermal 5th Generation District Heating and Cooling, Geo5GDHC, systems with climate-neutral shallow geothermal energy resources. It will also assist in the integration of heating and cooling in local and regional energy systems.
Pågående
Projektet ska accelerera omställningen till smarta energisystem och energieffektiv teknik för lågtemperaturvärme och högtemperaturkyla, LTV/HTK-system. Med hjälp av maskininlärning ska projektet utveckla reglersystem som löpande förbättrar sig självt.
Pågående
Det internationella projektet Recoin ska utveckla ett system för att effektivt lagra värme och kyla i grupper av borrhål. Tillsammans med partners från Tyskland och Schweiz ska KTH och Bengt Dahlgren Stockholm Geo ta fram ett system för prediktiv styrning.
Avslutad
Projektet utför en transdisciplinärt studie i samband med implementering av en ny fjärrvärmeteknik (4GDH) till ett bostadsområde, för att studera teknikacceptans av bygg- och installationsbranschen samt identifierar vilka hinder som uppstår vid införande av ny teknik.
Avslutad
Målet med projektet har varit att utarbeta system för säsongslagring av överskottsvärme producerad vid KVV Filborna i Helsingborg.
Avslutad
Syftet med projektet är att ta fram en generell inmatningscentral för att ansluta decentraliserade värmekällor till fjärrvärmenätet och öka förutsättningarna för små industrier att anslutas till fjärrvärmenäten. Inom projektet designas en prefabricerad-central för decentraliserad inmatning, som efter inkoppling följs upp och utvärderas.
Avslutad
Projektet projekt fokuserar på energianvändning och energieffektiva lösningar för ett typiskt skol/campusområde i den besökta regionen i Kina. Som referensfall användes värme- och varmvattensystemet i ett studenthem på ett campusområde beläget i staden Guiyang.
Avslutad
Projektet ska visa ett helt digitaliserat fjärrvärmenät som ger nya möjligheter till effektivisering och tjänster, som t.ex. ökad verkningsgrad och minskade utsläpp i produktion, minskade förluster i distribution, samt ökad leveranskvalitet och kundnöjdhet vid energianvändning.
Avslutad
I detta projekt undersöks de affärsmässiga, särskilt rättsliga, förutsättningarna för att introducera och driva balanserade termiska nät, BTN. Det övergripande målet med projektet är att analysera och skapa förståelse för hur affärsmässiga risker påverkar marknaden vid energiaffärer som BTN.
En investering i energieffektivisering på 15 miljarder kronor kan spara elkonsumenterna närmare 100 miljarder kronor per år, genom minskad och flyttad elförbrukning. Flexibel drift av vattenburna värmepumpar kan tillgängliggöra mer än 10 procent av Sveriges maximala effektbehov en kall vinterdag. Den uppskattningen gör Björn Berg, vd på Ngenic.
85 procent mindre fel för ett beräkna det dimensionerande effektbehovet i ett fjärrvärmenät, det uppger Johan Kensby på Utilifeed att de kan uppnå. Med deras metod vill de hjälpa energiföretag att fatta klokare investeringsbeslut.
I år fyller uppvärmningsbranschens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft fem år. De lägst hängande frukterna är genomförda inom värmebranschen, det som återstår är både svårt och dyrt. Det säger Kjerstin Ludvig från Profu som på nästa Termowebbinarium presenterar de största utmaningarna för branschen att bli fossilfri.
Tekniska Verken i Linköping och företaget Hydroc har testat att skapa sprickor i berggrunden för att skapa ett värmelager till fjärrvärmenätet. Pilotprojektet har gått enligt plan, nästa steg är att utöka spricksystemet och höja temperaturerna. Om allt funkar kan lagret vara i full drift om två år.
Digitaliseringen öppnar för nya affärsmodeller och energidelning. Utmaningarna ligger i regelverk som hindrar effektivt utnyttjande av data från värmepumpar. Det anser Davide Rolando från KTH, som presenterar ett Termoprojekt om internet of things på nästa Termowebbinarium den 5 december.
Med maskininlärning har Qian Wang och hans kollegor på KTH skapat en modell för att prognosticera efterfrågan av värme i bostadsområden. Men han vill se mer samarbete mellan forskare och fjärrvärmebolag för att kunna förstå hur nya affärsmodeller kan integreras i branschen.
Energimyndigheten siktar på att förlänga Termoprogrammet med minst fyra år, beslut kommer sannolikt före årsskiftet. Det framkom under Termodagen den 19 oktober. Hitta alla presentationer från dagen här.
Fjolårets höga elpriser gav skjuts åt potentialen i energieffektivisering, men nya affärsmodeller behövs för att snabba på fastighetssektorns energiomställning. Det var två slutsatser från Termodagens panelsamtal ”Från forskning till marknaden” den 19 oktober.
Spillvärme från industrier i Kiruna och Boden fick stort utrymme när Termodagen arrangerades den 19 oktober. För Boden är en utmaning att invånarantalet behöver öka med 25 procent, från Kiruna lyftes frågan hur man kan få olika organisationer att samarbeta snarare än tekniska utmaningar.
Ta del av resultat från projekt som utvecklar luftvärmepumpstekniken genom att minska frostuppbyggnaden och utnyttja 3D-utskrift för att skapa innovativa värmeväxlare.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Vid detta tillfälle får du ta del av två projekt om färdplan för fossilfri uppvärmning och en ny generation av underjordiskt värmelager.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och el flexibilitet som en del av framtidens energisystem.
Ett webbinarium om hur IEA:s program inom fjärrvärme och fjärrkyla, IEA-DHC, främjar innovation och utveckling i Sverige och världen.
Flera av Termoprogrammets projekt anknyter till teknologier som främjar sektorkoppling och flexibilitet i systemet – till exempel värmepumpar. Det belystes under det här webbinariet.
