Publicerad: 2024-01-17

Värme från kärnkraft nytt område i forskningsprogrammet Termo

Energimyndigheten förlänger forsknings- och innovationsprogrammet Termo med minst fem år. Myndigheten satsar 160 miljoner kronor på att finansiera forskning om hur värme- och kylasektorn kan snabba på omställningen till ett robust och hållbart energisystem. Två nya områden i programmet är försörjningstrygghet och värmeproduktion från kärnkraft.

– Teknik som möjliggör användningen av fossilfri energi är ett växande område som blir allt viktigare, där tillvaratagande värme från både ny och befintlig kärnkraft skulle kunna vara aktuellt. Detta ligger även i linje med regeringens långsiktiga målsättningar för energisystemets utveckling och Termoprogrammets strävan att öka andelen återvunnen och fossilfri energi för uppvärmning och kylning, säger Peter Engdahl, avdelningschef forskning, innovation och affärsutveckling på Energimyndigheten.

Forsknings- och innovationsprogrammet Termo förlängs med fem år och ska pågå till 2028, med möjlighet till ytterligare förlängning. Det beslutade Energimyndigheten i december. Totalt kommer programmet omsätta 160 miljoner kronor.

Termo har pågått sedan 2018 och har hittills haft en budget på 260 miljoner kronor. När Energimyndigheten nu förlänger programmet tillkommer nya forskningsområden som kan beviljas stöd. Ett är kärnvärme och överskottsvärme från kärnkraft, ett annat är försörjningstrygghet.

– Ett framtida energisystem behöver vara resilient och robust så att samhället kan fungera oavsett rådande omvärldssituation. Systemet för produktion, överföring och användning av energi ska kunna stå emot och återhämta sig från negativ påverkan såsom avbrott, störningar eller angrepp. I den här etappen av Termoprogrammet kommer vi ha ett större fokus på forskning och innovation som syftar till att djupare förstå – och proaktivt hantera – risker, och dels förstå hur värme- och kylasystemet kan bidra, säger Åsa Forsum, enhetschef hållbara resurser och system på Energimyndigheten.

Den första utlysningen sker nu under januari, med tänkt projektstart till hösten. Därefter planeras minst en ny utlysning per år. Sedan starten 2018 har Termo finansierat ett 90-tal forskningsprojekt.

– Värme- och kylasektorn kan både öka resurseffektiviteten i energisystemet som helhet och stödja elsystemet i takt med att andelen el från vind och sol ökar. Ett utökat samspel mellan sektorer och olika aktörer är nödvändigt för att i större utsträckning tillvarata överskottsvärme och utveckla ett mer flexibelt energisystem. Termo ska bidra till den utvecklingen, säger Björn Larsson, forskningshandläggare på Energimyndigheten.

Fakta Termo

Forsknings- och innovationsprogrammet Termo ska bidra till att utveckla kunskap, kompetens och innovationer inom området värme och kyla för att accelerera energiomställningen och möjliggöra ett kostnadseffektivt, robust och hållbart energisystem.

Programmet startade 2018 och har under de första fem åren finansierat ett 90-tal forskningsprojekt med en total budget på cirka 260 miljoner kronor.

Den nya programperioden är på fem år, 2024–2028, med möjlighet till förlängning. Budgeten är på 160 miljoner kronor. Den första utlysningen sker i januari för projektstart under hösten 2024 och därefter planeras minst en ny utlysning per år.

Nya forskningsområden i Termo

  • Kärnvärme och överskottsvärme från kärnkraft
  • Försörjningstrygghet
  • Cirkularitet av material som del av resurseffektivitet

Befintliga forskningsområden som ges ökat fokus

  • Flexibilitet
  • Överskottsvärme
  • Affärsmodeller
  • Sektorskopplingar, framför allt mot elnätet

Fakta värmeproduktion från kärnkraft

Kärnkraft handlar om att klyva atomer och ta tillvara den energi som då frigörs. Traditionellt används energin för att värma vatten till ånga, som sedan får en turbin att rotera, vilken i sin tur driver en generator som omvandlar den mekaniska energin till elektrisk energi. Av energin i ångan används cirka en tredjedel – resten blir ofta värmeförluster som kyls bort i närliggande vattendrag.

Värmen kan också användas direkt i olika processer i industrin som kräver värme eller i system som inte kräver höga temperaturer, exempelvis fjärrvärmenät. Det senare görs i bland annat Ryssland, Östeuropa och Schweiz. I Sverige levererade kärnvärmeverket i Ågesta i södra Stockholm värme till Farsta under perioden 1964–1974.

Relaterade projekt

Se alla projekt

Avslutad

Ranagård med ny 4GDH-teknik

Projektet utför en transdisciplinärt studie i samband med implementering av en ny fjärrvärmeteknik (4GDH) till ett bostadsområde, för att studera teknikacceptans av bygg- och installationsbranschen samt identifierar vilka hinder som uppstår vid införande av ny teknik.

Områden

Fjärrvärme

Relaterade Nyheter

Se alla nyheter

Relaterade Event

Se alla event

Termodagen 2023 – värme och kylas roll i energiomställningen

Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.

row boat

Webinar: När världen behöver kylas

Med stigande temperaturer och allt mer frekventa värmeböljor kommer efterfrågan av kyla till våra inomhusmiljöer bli allt större. År 2020 tillverkades till exempel cirka 110 miljoner luftkonditioneringar i världen och prognosen är 150 miljoner år 2027.