Avslutad
Metodutveckling av högtemperaturlagring i sedimentär berggrund
Målet med projektet har varit att utarbeta system för säsongslagring av överskottsvärme producerad vid KVV Filborna i Helsingborg.
Lantbrukseffekten
Jordbrukens värme- och kylanläggningar har möjlighet att leverera överskottsel genom reglerbar elproduktion och därmed vara med och lösa de regionala och lokala effektbrister som flera tillväxtregioner upplever. Målet är att analysera den tekniska och ekonomiska potentialen för lantbrukssektorn i Skåne att bidra som flexibilitetsresurs och stötta elnätet.
Sverige står inför ett skifte med ökad elektrifiering av transporter, industri och andra verksamheter. Mer sol- och vindel innebär en mer ojämn elproduktion, eftersom de kräver vissa förutsättningar för att fungera optimalt. Det innebär att produktionen kan variera och det behöver lösas genom att elen används smartare. Det skapar nya förutsättningar för nya aktörer och marknader. Potentialen för lantbruket att verka på en flexibel elmarknad är sannolikt stor.
Det är redan nu möjligt att betrakta all den småskaliga flexibiliteten som finns i elsystemet som en stor oanvänd resurs, men i dagsläget är volymgränserna för höga för att mindre anbudsgivare ska kunna delta.
Effektmål
De långsiktiga nyttorna i projektet är nya energiaffärer inom lantbruket. Förhoppningsvis leder studien till att vissa investeringar kan göras på gårdsnivå och att en eller två pilotanläggningar kan byggas. Samtidigt behöver en dialog föras med rätt aktörer på el-området så att den marknad för dessa anläggningar och deras produktionskapacitet kan nyttjas. På sikt kan detta stödja det överliggande elnätet i Skåne och minska behovet av stora infrastruktursatsningar på elnätet. Tidigare studier visar att smart styrning av elanvändning och genom aggregatorer kan behovet av effekt på regional eller lokal nivå minska med uppemot 10 procent.
Klimat- och energistrategin för Skåne, med tillhörande klimatmål för Skåne, anger hur Skåne ska bidra till de svenska miljökvalitetsmålen Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan samt God bebyggd miljö. Projektet bidrar till den måluppfyllelsen, såväl som till uppfyllandet av flera av de globala hållbarhetsmålen bland annat inom mål 13: Bekämpa klimatförändringarna, mål 11: Hållbara städer och samhällen, samt mål 7: Hållbar energi för alla.
Vad ska göras i förstudien och av vem?
Jordbrukens värme- och kylanläggningar har möjlighet att leverera överskottsel genom reglerbar elproduktion och därmed vara med och lösa de regionala och lokala effektbrister som flera tillväxtregioner upplever. Målet är att analysera den tekniska och ekonomiska potentialen för lantbrukssektorn i Skåne att bidra som flexibilitetsresurs och stötta elnätet.
Sannolikt finns en stor potential inom lantbruket att verka på en sådan flexibel elmarknad. Det är redan nu möjligt att betrakta all den småskaliga flexibiliteten som finns i elsystemet som en stor oanvänd resurs, men i dagsläget är volymgränserna för höga för att mindre anbudsgivare ska kunna delta. Genom aggregatorer, som binder samman flera små elproducenter eller el-aktörer finns det däremot möjlighet för att mindre aktörer att verka på denna marknad. Det finns gott om småskaliga resurser i elsystemet i form av oanvänd kundflexibilitet och produktion i förbrukningsledet.
Sammanfattning
Lantbrukseffekten drivs av Länsstyrelsen Skåne, RISE, HIR Skåne, Skånes kommuner och konsultfirman Seniorit. Det övergripande målet är att undersöka hur lantbrukets resurser i form av kyl- och värmeanläggningar kan användas för att stötta det överliggande elnätet och på så sätt bidra till att det totala effektuttaget minskar under kritiska perioder, samtidigt som det öppnar upp för nya energiaffärer inom lantbrukssektorn. Projektet finansieras av Energimyndigheten och pågår 1 december 2020 – 30 november 2022.
Sammanfattning
Projektnamn
Lantbrukseffekten
Organisation
Länsstyrelsen Skåne
Deltagande aktörer: Energikontoret Skåne, RISE, Hushållningssällskapet
Projektledare
Peter Odhner
Energimyndighetens projektnummer
51499-1
Relaterade projekt
Avslutad
Effektiva system för värme, varmvatten och kyla för campusområden i Kina
Projektet projekt fokuserar på energianvändning och energieffektiva lösningar för ett typiskt skol/campusområde i den besökta regionen i Kina. Som referensfall användes värme- och varmvattensystemet i ett studenthem på ett campusområde beläget i staden Guiyang.
Avslutad
Balanserade termiska nät, nydanande småskalig energidelning – rättsliga och ekonomiska förutsättningar
I detta projekt undersöks de affärsmässiga, särskilt rättsliga, förutsättningarna för att introducera och driva balanserade termiska nät, BTN. Det övergripande målet med projektet är att analysera och skapa förståelse för hur affärsmässiga risker påverkar marknaden vid energiaffärer som BTN.
Avslutad
Utveckling av kombinerat energilager-värmeväxlare för PCM med luft som värmebärare
Projektet ska studera hur man kan utveckla ett kombinerat energilagervärmeväxlare med luft som värmebärare. Detta projekt är första steget i utvecklingen av ett innovativt PCM-baserat kylabatteri som kan användas för klimatsmart kyla i t ex frikyla, nattkyla för stora kondensorer, samt komfort i fordon vid avstannad motor och fler. Ny kunskap ger förståelse för de bidragande mekanismer som är inblandade i de kombinerade värmeöverförings- och fasändringsprocesserna i en PCM-värmeväxlare, och nyttjas till att ta fram en första prototyp som utvärderas i laborationsmiljö.
Pågående
Optimalt flöde i bergvärmepumpar kan öka prestandan upp till 40 procent
Projektet ska undersöka hur optimeringen av köldbärarflödet i bergvärmeanläggningar kan leda till energibesparingar och öka prestandan med 10–40 procent. Det görs genom modellering, studier av statistiska parametrar samt validering genom experiment i KTH:s Live-in Lab ihop med data från befintliga anläggningar.
Pågående
Bostäder som flexibilitetsresurs
Projektet ”Bostäder för flexibilitet” ska utreda de tekniska, sociala och marknadsmässiga utmaningar det innebär att använda bostäder som en flexibilitetsresurs för att lösa lokala och regionala kapacitetsutmaningar.
Avslutad
EkoPack
EkoPack-projektet har visat på möjligheterna att kraftigt reducera köldmediemängden i kyl- och värmepumpssystem och samtidigt upprätthålla energieffektiviteten. Därmed öppnas möjligheten att använda naturliga köldmedier i fler applikationer som tidigare har varit begränsade utifrån riskbedömningar i gällande säkerhetsstandarder.
Avslutad
3D-printing av värmeväxlare
Genom att tillverka värmeväxlare i 3D-printing kan man släppa de flesta restriktionerna relaterade till tillverkningen och tillåtas att tänka helt fritt. Det innebär helt nya möjligheter och initierar nya tankar om hur en värmeväxlare bör utformas. Vi kommer att utforma nya geometrier och optimera dem med hjälp av datorsimuleringar.
Avslutad
Comfort and Climate Box
I projektet samarbetade forskningsinstitutet RISE med KTH och Högskolan i Dalarna och två värmepumpstillverkare. Vi tog fram nya konceptlösningar med fokus på styrningen av kombinationen värmepump och energilager.
Pågående
Energiexport från livsmedelsbutiker
I projektet kommer minst fyra fallstudier att studeras och bedömas med fokus på butikskyla, värmeåtervinning och komfortkyla. Erfarenheterna från projektet förväntas leda till flera verkliga fall av samverkan mellan fastighetsägare och livsmedelsbutiker.
Relaterade Nyheter
Termodagen 2023 – värme och kylas roll i energiomställningen
Den 19 oktober arrangeras heldagskonferensen Termodagen på Citykonferensen Ingenjörshuset i Stockholm, i regi av Energimyndighetens forskningsprogram Termo. Bland talarna finns professor Björn Palm från KTH, Monica Axell från Rise och Nathalie Fransson från IVL.
Effektiv värmeväxlare med fasändringsmaterial redo att testas
En 3D-printad värmeväxlare i aluminium fylld med fasändringsmaterial, det har professor Viktoria Martin och kollegor från KTH provat fram i labbmiljö. Resultatet är en prototyp med både hög energitäthet och hög effekt. Nästa steg är att göra en installation på försök i ett riktigt ventilationssystem.
Saltlager kan balansera vindkraften och spara bioenergi
Värmelager med smält salt har en potential att halvera spilld el från vindkraft och samtidigt spara 20 procent av bränslet i kraftvärmeverk. Det visar ett Termoprojekt som presenteras på nästa Termowebbinarium den 8 juni.
Geoenergi för halkbekämpning – från vägar till fotbollsplaner
Hur kan geoenergi på ett hållbart och lönsamt sätt användas för halkbekämpning, det tittar Signhild Gehlin från Svenskt Geoenergicentrum på. Tekniken kan användas till allt från vägar och järnvägsväxlar till fotbollsplaner eller golfbanor.
Bostäders flexibilitet – i teorin och i verkligheten
Hur stora är möjligheterna för flexibilitet i bostäder och hur ser husägare på att förändra sin komfort? Det undersöker Morgan Willis från Rise i projektet Bostäder för flexibilitet.
Gotland ska ta vara på spillvärme från ny industri och vindkraft
Kraftigt ökad elproduktion från havsbaserade vindparker öppnar för nya industrietableringar på Gotland, och därmed mer spillvärme. Men hur kan spillvärmen tas tillvara och hur kan öns omställning även bli socialt hållbar, det är några saker som Sofia Klugman från IVL undersöker.
Värmepumpar kan stabilisera elnätet via molnlösningar
Värmepumpar skulle kunna bidra med efterfrågeflexibilitet till elnätet. Ett sätt kan vara med hjälp av en styrning via värmepumpstillverkarnas molnlösningar som kopplar ihop aggregatorer med enskilda värmepumpar. Men det finns flera utmaningar kvar att lösa, enligt Markus Lindahl från Rise, som leder studien Storskalig laststyrning av värmepumpar i elnätet.
Så når du ut med forskning i media
Förenkla, kom med rekommendationer – och inspireras av Hans Rosling. Det är tre knep som hjälper forskare att få media att rapportera om deras forskning. Energiforsks kommunikationsansvarige Daniel Hirsch, före detta journalist och pr-konsult, ger sina bästa tips om hur forskare kan nå ut till en bredare krets.
”Fjärrvärme är en nödvändighet för smarta energisystem”
Hur kan vi få in mer förnybart i fjärrvärmesystemen? Det undersöker professor Urban Persson inom ett av IEA:s internationella samarbetsprojekt. Han upplever att utvecklingen i Europa hittills har gått för långsamt, men ser nu tecken på att tempot ökar.
Värmelagring en allt viktigare systemtjänst i framtiden
Hur många storskaliga groplager för solvärme kan vi ha i Sverige? Det undersöker professor Christopher Bales. Han tror att debatten om hur skogen ska användas öppnar möjligheter för mer solvärme i fjärrvärmesystemet.
Relaterade Event
Termodagen 2023 – värme och kylas roll i energiomställningen
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Workshop om Energimyndighetens strategi kring finansiering av forskning inom området värme och kyla
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Så kan energilagring bidra till mer förnybar energi
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
Värme, el och flexibilitet i framtiden
Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och el flexibilitet som en del av framtidens energisystem.
Termodagen 2022 – Samspel i energisystemet
Webinar: När världen behöver kylas
Med stigande temperaturer och allt mer frekventa värmeböljor kommer efterfrågan av kyla till våra inomhusmiljöer bli allt större. År 2020 tillverkades till exempel cirka 110 miljoner luftkonditioneringar i världen och prognosen är 150 miljoner år 2027.