Avslutad

Lantbrukseffekten

Jordbrukens värme- och kylanläggningar har möjlighet att leverera överskottsel genom reglerbar elproduktion och därmed vara med och lösa de regionala och lokala effektbrister som flera tillväxtregioner upplever. Målet är att analysera den tekniska och ekonomiska potentialen för lantbrukssektorn i Skåne att bidra som flexibilitetsresurs och stötta elnätet.

Sverige står inför ett skifte med ökad elektrifiering av transporter, industri och andra verksamheter. Mer sol- och vindel innebär en mer ojämn elproduktion, eftersom de kräver vissa förutsättningar för att fungera optimalt. Det innebär att produktionen kan variera och det behöver lösas genom att elen används smartare. Det skapar nya förutsättningar för nya aktörer och marknader. Potentialen för lantbruket att verka på en flexibel elmarknad är sannolikt stor.

Det är redan nu möjligt att betrakta all den småskaliga flexibiliteten som finns i elsystemet som en stor oanvänd resurs, men i dagsläget är volymgränserna för höga för att mindre anbudsgivare ska kunna delta.

Effektmål

De långsiktiga nyttorna i projektet är nya energiaffärer inom lantbruket. Förhoppningsvis leder studien till att vissa investeringar kan göras på gårdsnivå och att en eller två pilotanläggningar kan byggas. Samtidigt behöver en dialog föras med rätt aktörer på el-området så att den marknad för dessa anläggningar och deras produktionskapacitet kan nyttjas. På sikt kan detta stödja det överliggande elnätet i Skåne och minska behovet av stora infrastruktursatsningar på elnätet. Tidigare studier visar att smart styrning av elanvändning och genom aggregatorer kan behovet av effekt på regional eller lokal nivå minska med uppemot 10 procent.
Klimat- och energistrategin för Skåne, med tillhörande klimatmål för Skåne, anger hur Skåne ska bidra till de svenska miljökvalitetsmålen Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan samt God bebyggd miljö. Projektet bidrar till den måluppfyllelsen, såväl som till uppfyllandet av flera av de globala hållbarhetsmålen bland annat inom mål 13: Bekämpa klimatförändringarna, mål 11: Hållbara städer och samhällen, samt mål 7: Hållbar energi för alla.

Vad ska göras i förstudien och av vem?

Jordbrukens värme- och kylanläggningar har möjlighet att leverera överskottsel genom reglerbar elproduktion och därmed vara med och lösa de regionala och lokala effektbrister som flera tillväxtregioner upplever. Målet är att analysera den tekniska och ekonomiska potentialen för lantbrukssektorn i Skåne att bidra som flexibilitetsresurs och stötta elnätet.

Sannolikt finns en stor potential inom lantbruket att verka på en sådan flexibel elmarknad. Det är redan nu möjligt att betrakta all den småskaliga flexibiliteten som finns i elsystemet som en stor oanvänd resurs, men i dagsläget är volymgränserna för höga för att mindre anbudsgivare ska kunna delta. Genom aggregatorer, som binder samman flera små elproducenter eller el-aktörer finns det däremot möjlighet för att mindre aktörer att verka på denna marknad. Det finns gott om småskaliga resurser i elsystemet i form av oanvänd kundflexibilitet och produktion i förbrukningsledet.

Sammanfattning

Lantbrukseffekten drivs av Länsstyrelsen Skåne, RISE, HIR Skåne, Skånes kommuner och konsultfirman Seniorit. Det övergripande målet är att undersöka hur lantbrukets resurser i form av kyl- och värmeanläggningar kan användas för att stötta det överliggande elnätet och på så sätt bidra till att det totala effektuttaget minskar under kritiska perioder, samtidigt som det öppnar upp för nya energiaffärer inom lantbrukssektorn. Projektet finansieras av Energimyndigheten och pågår 1 december 2020 – 30 november 2022.

Sammanfattning

Projektnamn

Lantbrukseffekten

Organisation

Länsstyrelsen Skåne
Deltagande aktörer: Energikontoret Skåne, RISE, Hushållningssällskapet

Projektledare

Peter Odhner

Energimyndighetens projektnummer

51499-1

 

Relaterade projekt

Se alla projekt

Avslutad

Utveckling av kombinerat energilager-värmeväxlare för PCM med luft som värmebärare

Projektet ska studera hur man kan utveckla ett kombinerat energilagervärmeväxlare med luft som värmebärare. Detta projekt är första steget i utvecklingen av ett innovativt PCM-baserat kylabatteri som kan användas för klimatsmart kyla i t ex frikyla, nattkyla för stora kondensorer, samt komfort i fordon vid avstannad motor och fler. Ny kunskap ger förståelse för de bidragande mekanismer som är inblandade i de kombinerade värmeöverförings- och fasändringsprocesserna i en PCM-värmeväxlare, och nyttjas till att ta fram en första prototyp som utvärderas i laborationsmiljö.

Avslutad

Bostäder som flexibilitetsresurs

Projektet ”Bostäder för flexibilitet” ska utreda de tekniska, sociala och marknadsmässiga utmaningar det innebär att använda bostäder som en flexibilitetsresurs för att lösa lokala och regionala kapacitetsutmaningar.

Avslutad

EkoPack

EkoPack-projektet har visat på möjligheterna att kraftigt reducera köldmediemängden i kyl- och värmepumpssystem och samtidigt upprätthålla energieffektiviteten. Därmed öppnas möjligheten att använda naturliga köldmedier i fler applikationer som tidigare har varit begränsade utifrån riskbedömningar i gällande säkerhetsstandarder.

Relaterade Nyheter

Se alla nyheter

Relaterade Event

Se alla event

Termodagen 2023 – värme och kylas roll i energiomställningen

Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.

row boat

Webinar: När världen behöver kylas

Med stigande temperaturer och allt mer frekventa värmeböljor kommer efterfrågan av kyla till våra inomhusmiljöer bli allt större. År 2020 tillverkades till exempel cirka 110 miljoner luftkonditioneringar i världen och prognosen är 150 miljoner år 2027.