Jordbrukens värme- och kylanläggningar har möjlighet att leverera överskottsel genom reglerbar elproduktion och därmed vara med och lösa de regionala och lokala effektbrister som flera tillväxtregioner upplever. Målet är att analysera den tekniska och ekonomiska potentialen för lantbrukssektorn i Skåne att bidra som flexibilitetsresurs och stötta elnätet.
Sverige står inför ett skifte med ökad elektrifiering av transporter, industri och andra verksamheter. Mer sol- och vindel innebär en mer ojämn elproduktion, eftersom de kräver vissa förutsättningar för att fungera optimalt. Det innebär att produktionen kan variera och det behöver lösas genom att elen används smartare. Det skapar nya förutsättningar för nya aktörer och marknader. Potentialen för lantbruket att verka på en flexibel elmarknad är sannolikt stor.
Det är redan nu möjligt att betrakta all den småskaliga flexibiliteten som finns i elsystemet som en stor oanvänd resurs, men i dagsläget är volymgränserna för höga för att mindre anbudsgivare ska kunna delta.
De långsiktiga nyttorna i projektet är nya energiaffärer inom lantbruket. Förhoppningsvis leder studien till att vissa investeringar kan göras på gårdsnivå och att en eller två pilotanläggningar kan byggas. Samtidigt behöver en dialog föras med rätt aktörer på el-området så att den marknad för dessa anläggningar och deras produktionskapacitet kan nyttjas. På sikt kan detta stödja det överliggande elnätet i Skåne och minska behovet av stora infrastruktursatsningar på elnätet. Tidigare studier visar att smart styrning av elanvändning och genom aggregatorer kan behovet av effekt på regional eller lokal nivå minska med uppemot 10 procent.
Klimat- och energistrategin för Skåne, med tillhörande klimatmål för Skåne, anger hur Skåne ska bidra till de svenska miljökvalitetsmålen Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan samt God bebyggd miljö. Projektet bidrar till den måluppfyllelsen, såväl som till uppfyllandet av flera av de globala hållbarhetsmålen bland annat inom mål 13: Bekämpa klimatförändringarna, mål 11: Hållbara städer och samhällen, samt mål 7: Hållbar energi för alla.
Jordbrukens värme- och kylanläggningar har möjlighet att leverera överskottsel genom reglerbar elproduktion och därmed vara med och lösa de regionala och lokala effektbrister som flera tillväxtregioner upplever. Målet är att analysera den tekniska och ekonomiska potentialen för lantbrukssektorn i Skåne att bidra som flexibilitetsresurs och stötta elnätet.
Sannolikt finns en stor potential inom lantbruket att verka på en sådan flexibel elmarknad. Det är redan nu möjligt att betrakta all den småskaliga flexibiliteten som finns i elsystemet som en stor oanvänd resurs, men i dagsläget är volymgränserna för höga för att mindre anbudsgivare ska kunna delta. Genom aggregatorer, som binder samman flera små elproducenter eller el-aktörer finns det däremot möjlighet för att mindre aktörer att verka på denna marknad. Det finns gott om småskaliga resurser i elsystemet i form av oanvänd kundflexibilitet och produktion i förbrukningsledet.
Lantbrukseffekten drivs av Länsstyrelsen Skåne, RISE, HIR Skåne, Skånes kommuner och konsultfirman Seniorit. Det övergripande målet är att undersöka hur lantbrukets resurser i form av kyl- och värmeanläggningar kan användas för att stötta det överliggande elnätet och på så sätt bidra till att det totala effektuttaget minskar under kritiska perioder, samtidigt som det öppnar upp för nya energiaffärer inom lantbrukssektorn. Projektet finansieras av Energimyndigheten och pågår 1 december 2020 – 30 november 2022.
Lantbrukseffekten
Länsstyrelsen Skåne
Deltagande aktörer: Energikontoret Skåne, RISE, Hushållningssällskapet
Peter Odhner
51499-1
Pågående
Projektet ”Bostäder för flexibilitet” ska utreda de tekniska, sociala och marknadsmässiga utmaningar det innebär att använda bostäder som en flexibilitetsresurs för att lösa lokala och regionala kapacitetsutmaningar.
Avslutad
EkoPack-projektet har visat på möjligheterna att kraftigt reducera köldmediemängden i kyl- och värmepumpssystem och samtidigt upprätthålla energieffektiviteten. Därmed öppnas möjligheten att använda naturliga köldmedier i fler applikationer som tidigare har varit begränsade utifrån riskbedömningar i gällande säkerhetsstandarder.
Avslutad
Genom att tillverka värmeväxlare i 3D-printing kan man släppa de flesta restriktionerna relaterade till tillverkningen och tillåtas att tänka helt fritt. Det innebär helt nya möjligheter och initierar nya tankar om hur en värmeväxlare bör utformas. Vi kommer att utforma nya geometrier och optimera dem med hjälp av datorsimuleringar.
Avslutad
I projektet samarbetade forskningsinstitutet RISE med KTH och Högskolan i Dalarna och två värmepumpstillverkare. Vi tog fram nya konceptlösningar med fokus på styrningen av kombinationen värmepump och energilager.
Pågående
I projektet kommer minst fyra fallstudier att studeras och bedömas med fokus på butikskyla, värmeåtervinning och komfortkyla. Erfarenheterna från projektet förväntas leda till flera verkliga fall av samverkan mellan fastighetsägare och livsmedelsbutiker.
Pågående
Projektet fokuserar på en innovativ lösning och ligger på en låg mognadsgrad på TRL-skalan (TRL 1-3). Dessa resultat skall fungera som en enklare proof-of-concept och kommer att presenteras vid konferenser och utställningar.
Pågående
Uppvärmningssektorn ska vara fossilbränslefri år 2030 och år 2045 ska sektorn vara en kolsänka som hjälper till att minska de totala svenska växthusgasutsläppen. Innovationsklustret Utvecklingsplattform Uppvärmning – fokus färdplansgenomförande (kallat Färdplan värme) syftar till erfarenhetsutbyte, inspiration och samordning av sådant som pågår med koppling till de åtaganden och uppmaningar som färdplanen inrymmer.
Pågående
I projektet, som genomförs tillsammans med en industriell referensgrupp, kommer ett antal fallstudier att genomföras kopplade till i första hand stålindustrin och pappersindustrin. Vidare planeras designstudier för att identifiera lämpliga komponenter, samt optimering av utformningen och val av komponenter, inklusive arbetsmedium.
Pågående
Det här projektet ska utveckla energisystem för stadsdelar där värme och kyla kan utbytas lokalt, direkt eller indirekt genom en gemensam energilagring. Det betyder att den totala energianvändningen minskar.
Klimatförändringarna med ökade temperaturer ökar behovet av att kyla ner byggnader som människor bor och vistas i. Dessutom ska alla nya byggnader vara Nära Noll Energi-byggnader, välisolerade och med liten förmåga att släppa ut värmen. Projektet Komfortkyla i framtida stadsdelar tittar på vilken metod för kylning som är bäst för framtidens byggnader.
Genom att lagra lågtemperaturvärme och högtemperaturkyla kan man undvika att använda högvärdig energi för att värma och kyla byggnader. På så vis sparas viktiga resurser, användandet av förnybar energi kan öka och koldioxidutsläpp minskas. En forskargrupp på KTH tar nu, för Energimyndighetens Termoprogram, fram ett underlag och en beräkningsmodell för att designa optimerade termiska lager.
Värmepumpar är en av nyckellösningarna för att nå klimatmålet globalt. IEA HPT är ett internationellt forskningssamarbete kring värmepumpsteknik där Sverige deltar tillsammans med 16 andra länder för att utveckla nya lösningar. Inom samarbetet har en årsrapport tagits fram som ger en överblick över höjdpunkter under 2021 och pågående aktiviteter inom samarbetet.
Projektet Gemensam eller individuell värme – vilket är bäst, undersöker hur olika sätt att värma ny bebyggelse påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål och belyser det faktum att fjärrvärmen, trots sin lite underskuffade roll i debatten, fortsatt har en viktig roll att fylla för att skapa robusta energisystem och minska belastningen i nätet.
Nu kan du söka projektmedel från forsknings- och innovationsprogrammet Termo.
Pressmeddelande: Energiforsk och Celsius innovationskluster ska tillsammans, på uppdrag av Energimyndigheten, sköta den utåtriktade kommunikationen i forsknings- och innovationsprogrammet Termo – värme och kyla för framtidens energisystem, under minst två år.
Med stigande temperaturer och allt mer frekventa värmeböljor kommer efterfrågan av kyla till våra inomhusmiljöer bli allt större. År 2020 tillverkades till exempel cirka 110 miljoner luftkonditioneringar i världen och prognosen är 150 miljoner år 2027.
