Ett av Sveriges klimatmål är att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2045, det vill säga en minskning med 85 procent jämfört med år 1990. Dessutom ska elproduktionen vara helt förnybar. Men de förnybara energikällorna erbjuder inte en lika stabil energitillförsel som vi är vana vid från de fossila källorna. För att kunna skapa en mer stabil eltillgång krävs samarbeten mellan aktörer i olika sektorer och det är vad projektet Flexibelt energisystem genom aktörssamverkan, som avslutas sommaren 2022, har tittat på.
Projektet innehåller två delar. Den ena delen handlar om att simulera Sveriges energisystem och titta på hur energisystemet kan vara mer flexibelt.
– Det handlar om att bygga en modell av Sveriges energisystem och analysera hur energibolag och industrier kan vara flexibla i sina processer och på så sätt möjliggöra en ökad andel el från vind och sol och ett större utnyttjande av överskottsvärme, säger Danica Djuric Ilic, som är ansvarig för den delen av projektet vid Linköpings universitet.
Danica Djuric Ilic och hennes kollega Igor Cruz har använt en simuleringsmodell kallad EnergyPLAN, som är utvecklat för just detta syfte. I nuläget håller de på att analysera resultaten.
– Den andra delen är en intervjustudie där vi intervjuat representanter från industrier och energiföretag för att se om och hur de kan vara flexibla i sin elanvändning och val av energibärare och vad som krävs för att de ska kunna vara det, säger Maria Johansson, ansvarig för den delen av projektet.
Båda delar genomförs parallellt. Intervjustudien är avklarad och ska presenteras på European Council for an energy efficient economy´s konferens i juni. Resultaten visar att potentialen i dagsläget inte är fullt så stor som de hade hoppats på, då det finns många hinder.
– Energiskatterna gör att det inte är lönsamt för energibolag att producera värme i elpannor, vilket hindrar maximalt utnyttjande av vindkraft under perioder med hög kapacitet och lågt elbehov i andra sektorer. Många av industriföretagen som intervjuades har en kontinuerlig produktion, utan mellanlager, där det är viktigt att leverera produkter till kund i tid. Detta minskar möjligheterna att styra processerna och förskjuta produktionen i tid. Det finns problem med att vara flexibel och det måste finnas ekonomiska incitament för att kunna vara det. Elpriserna har hittills inte varit avgörande och styrt för dessa aktörer, så det måste finnas andra incitament eller ersättningar som stimulerar till flexiblare produktion, säger Maria Johansson.
Något som kan utgöra ett incitament för aktörssamverkan framöver är nätkapacitetsbristen. Det kan handla om att säkerställa sig om att kapacitet i elnätet finns vid framtida produktionsökningar. Respondenter lyfte smarta system med koordinerad styrning av aktörers elanvändning som en förutsättning för ett flexibelt energisystem.
Danica Djuric Ilic har också tittat på olika framtidsscenarier med bland annat vätgas och där är potentialen för aktörsamverkan större. Dessutom visar preliminära resultat att värmesektorn har större potential att bidra med flexibilitet än industrin.
Sammanfattningsvis så menar Maria och Danica att det finns en teknisk potential för aktörsamverkan men att det behövs ekonomiska incitament för att potentialen ska kunna realiseras. Det behövs mer forskning på området för att komma vidare.
Läs mer om projektet Flexibelt energisystem genom samverkan