Publicerad: 2022-02-22
Projektet Flexibelt energisystem genom aktörsamverkan studerar hur samverkan mellan värmesektorn, elsektorn och industrin kan skapa ett mer flexibelt energisystem, som skulle kunna bidra till minskad klimatpåverkan. Nu närmar sig projektet slutspurten.
Ett av Sveriges klimatmål är att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2045, det vill säga en minskning med 85 procent jämfört med år 1990. Dessutom ska elproduktionen vara helt förnybar. Men de förnybara energikällorna erbjuder inte en lika stabil energitillförsel som vi är vana vid från de fossila källorna. För att kunna skapa en mer stabil eltillgång krävs samarbeten mellan aktörer i olika sektorer och det är vad projektet Flexibelt energisystem genom aktörssamverkan, som avslutas sommaren 2022, har tittat på.
Projektet innehåller två delar. Den ena delen handlar om att simulera Sveriges energisystem och titta på hur energisystemet kan vara mer flexibelt.
– Det handlar om att bygga en modell av Sveriges energisystem och analysera hur energibolag och industrier kan vara flexibla i sina processer och på så sätt möjliggöra en ökad andel el från vind och sol och ett större utnyttjande av överskottsvärme, säger Danica Djuric Ilic, som är ansvarig för den delen av projektet vid Linköpings universitet.
Danica Djuric Ilic och hennes kollega Igor Cruz har använt en simuleringsmodell kallad EnergyPLAN, som är utvecklat för just detta syfte. I nuläget håller de på att analysera resultaten.
– Den andra delen är en intervjustudie där vi intervjuat representanter från industrier och energiföretag för att se om och hur de kan vara flexibla i sin elanvändning och val av energibärare och vad som krävs för att de ska kunna vara det, säger Maria Johansson, ansvarig för den delen av projektet.
Båda delar genomförs parallellt. Intervjustudien är avklarad och ska presenteras på European Council for an energy efficient economy´s konferens i juni. Resultaten visar att potentialen i dagsläget inte är fullt så stor som de hade hoppats på, då det finns många hinder.
– Energiskatterna gör att det inte är lönsamt för energibolag att producera värme i elpannor, vilket hindrar maximalt utnyttjande av vindkraft under perioder med hög kapacitet och lågt elbehov i andra sektorer. Många av industriföretagen som intervjuades har en kontinuerlig produktion, utan mellanlager, där det är viktigt att leverera produkter till kund i tid. Detta minskar möjligheterna att styra processerna och förskjuta produktionen i tid. Det finns problem med att vara flexibel och det måste finnas ekonomiska incitament för att kunna vara det. Elpriserna har hittills inte varit avgörande och styrt för dessa aktörer, så det måste finnas andra incitament eller ersättningar som stimulerar till flexiblare produktion, säger Maria Johansson.
Något som kan utgöra ett incitament för aktörssamverkan framöver är nätkapacitetsbristen. Det kan handla om att säkerställa sig om att kapacitet i elnätet finns vid framtida produktionsökningar. Respondenter lyfte smarta system med koordinerad styrning av aktörers elanvändning som en förutsättning för ett flexibelt energisystem.
Danica Djuric Ilic har också tittat på olika framtidsscenarier med bland annat vätgas och där är potentialen för aktörsamverkan större. Dessutom visar preliminära resultat att värmesektorn har större potential att bidra med flexibilitet än industrin.
Sammanfattningsvis så menar Maria och Danica att det finns en teknisk potential för aktörsamverkan men att det behövs ekonomiska incitament för att potentialen ska kunna realiseras. Det behövs mer forskning på området för att komma vidare.
Avslutad
Projektet Propac Control adresserar utmaningarna med system för luftkonditionering med mycket liten köldmediemängd i förhållandet till köldmedieflödet. En felfördelning av köldmedium riskerar att skada komponenterna, försätta systemet i ett svängningstillstånd och minska verkningsgraden. Projektet ska utveckla och utvärdera strategier för kontrollsystem som hanterar dessa problem.
Pågående
Det övergripande målet för projektet Lantbrukseffekten är att undersöka hur lantbrukets resurser i form av kyl- och värmeanläggningar kan användas för att stötta det överliggande elnätet och på så sätt bidra till att det totala effektuttaget minskar under kritiska perioder, samtidigt som det öppnar upp för nya energiaffärer inom lantbrukssektorn.
Avslutad
Den mest energieffektiva livsmedelsbutiken som är möjlig att bygga idag är väldefinierad genom omfattande teoretiska studier och några av dess nyckelfunktioner har utvärderats individuellt i fältmätningar. Men systemet som helhet med alla designfunktioner, övervakningar och kontroll har inte byggts ännu.
Avslutad
Idag är det svårt och orimligt att varje energiföretag på var sitt håll ska utveckla och validera dataanalytiska metoder för att optimera värmedistribution. Genom att utveckla samarbetet inom branschen, data science-expertis och forskning kan fler och bättre modeller tas fram.
Pågående
Projektet är ett delprojekt för den svenska delen i annexet “Economics of Energy Storage – EcoEneSto” inom IEA TCP Energy Storage. Målet är att ta fram modell för utvärdering av den tekniska prestandan tillsammans med ekonomisk genomförbarhet i dem integrerade energilagrings tillämpningarna, som uppvärmning, kylning, integrering av förnybar energi, med fokus på att förbättra systemeffektiviteten.
Avslutad
I projektet samarbetade forskningsinstitutet RISE med KTH och Högskolan i Dalarna och två värmepumpstillverkare. Vi tog fram nya konceptlösningar med fokus på styrningen av kombinationen värmepump och energilager.
Pågående
I projektet kommer minst fyra fallstudier att studeras och bedömas med fokus på butikskyla, värmeåtervinning och komfortkyla. Erfarenheterna från projektet förväntas leda till flera verkliga fall av samverkan mellan fastighetsägare och livsmedelsbutiker.
Avslutad
Projektet studerar hur samverkan mellan fjärrvärme-, el- och industrisektorn kan utgöra en flexibel plattform och bidra till ett resurseffektivt energisystem med en ökad användning av industriell överskottsvärme och en ökad andel sol- och vindkraft.
Avslutad
Här undersöks hur olika sätt att värma ny bebyggelse påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål. Forskningen tittar också på hur det som är kostnadseffektiv uppvärmning i ett brett systemperspektiv beror på omvärldsfaktorer som elprisets utveckling och vad samverkan mellan olika aktörer betyder för att nå de bästa lösningarna.
Avslutad
Vätgasens möjligheter som framtida energibärare hindras av stora förluster i omvandlingsprocessen. Med sektorkoppling till fjärrvärmeanläggningar kan förlusterna i stället bli badkarets varmvatten och en lönsam affär för regionala energibolag.
Termoprogrammets nya etapp 2 gick som en röd tråd genom konferensen Värme- och kyladagen som arrangerades i Stockholm den 13 november. Den öppnades av Energimyndigheten, som påminde om värme och kylas viktiga roll i energiomställningen. Omkring 120 personer var på plats, klart fler än Termoprogrammets tidigare konferenser.
Energimyndigheten vill påskynda omställningen till ett hållbart och robust energisystem. Myndigheten har utlyst 45 miljoner kronor för etablering av innovationskluster.
Hur kan social hållbarhet påverka fjärrvärmens affärsmodeller? Det är en av frågeställningarna i ett av flera internationella projekt som IEA-DHC startat. "I framtiden levererar man andra värden än uppvärmning. Företagen blir någon form av samhällsaktörer", säger projektledaren Kristina Lygnerud, adjungerad professor Energivetenskaper vid LTH.
I år fyller uppvärmningsbranschens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft fem år. De lägst hängande frukterna är genomförda inom värmebranschen, det som återstår är både svårt och dyrt. Det säger Kjerstin Ludvig från Profu som på nästa Termowebbinarium presenterar de största utmaningarna för branschen att bli fossilfri.
Energimyndigheten siktar på att förlänga Termoprogrammet med minst fyra år, beslut kommer sannolikt före årsskiftet. Det framkom under Termodagen den 19 oktober. Hitta alla presentationer från dagen här.
Fjolårets höga elpriser gav skjuts åt potentialen i energieffektivisering, men nya affärsmodeller behövs för att snabba på fastighetssektorns energiomställning. Det var två slutsatser från Termodagens panelsamtal ”Från forskning till marknaden” den 19 oktober.
Spillvärme från industrier i Kiruna och Boden fick stort utrymme när Termodagen arrangerades den 19 oktober. För Boden är en utmaning att invånarantalet behöver öka med 25 procent, från Kiruna lyftes frågan hur man kan få olika organisationer att samarbeta snarare än tekniska utmaningar.
Den 19 oktober arrangeras heldagskonferensen Termodagen på Citykonferensen Ingenjörshuset i Stockholm, i regi av Energimyndighetens forskningsprogram Termo. Bland talarna finns professor Björn Palm från KTH, Monica Axell från Rise och Nathalie Fransson från IVL.
Kraftigt ökad elproduktion från havsbaserade vindparker öppnar för nya industrietableringar på Gotland, och därmed mer spillvärme. Men hur kan spillvärmen tas tillvara och hur kan öns omställning även bli socialt hållbar, det är några saker som Sofia Klugman från IVL undersöker.
Värmepumpar skulle kunna bidra med efterfrågeflexibilitet till elnätet. Ett sätt kan vara med hjälp av en styrning via värmepumpstillverkarnas molnlösningar som kopplar ihop aggregatorer med enskilda värmepumpar. Men det finns flera utmaningar kvar att lösa, enligt Markus Lindahl från Rise, som leder studien Storskalig laststyrning av värmepumpar i elnätet.
Den 13 november arrangerar forskningsprogrammet Termo en heldagskonferens om värme och kylas roll i energiomställningen i Stockholm. Under dagen kommer resultat från forskningsprojekt både inom och utom Termo att presenteras, liksom nya projekt från Termos programförlängning varvat med externa talare. Anmälan är nu stängd.
Ta del av resultat från projekt som utvecklar luftvärmepumpstekniken genom att minska frostuppbyggnaden och utnyttja 3D-utskrift för att skapa innovativa värmeväxlare.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Vid detta tillfälle får du ta del av två projekt om färdplan för fossilfri uppvärmning och en ny generation av underjordiskt värmelager.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och flexibilitet som en del av framtidens energisystem.
Ett webbinarium om hur IEA:s program inom fjärrvärme och fjärrkyla, IEA-DHC, främjar innovation och utveckling i Sverige och världen.
