Pågående

Resurseffektiva fjärrvärme- och fjärrkylanät

Projektet består av tre delar som på olika sätt väsentligt kommer att bidra till att skapa mer resurseffektiva fjärrvärme- och fjärrkylanät. I den första delen utvecklas nya digitaliserade testmetoder för användning i fält, och som gör det möjligt att övervaka rör i drift och bedöma deras status.

I dagsläget används fjärrvärmesystem med hög temperatur vilka ofta benämns den tredje generationens ledningssystem. Systemen togs fram för uppvärmning när man framför allt eldade med fossila bränslen.

Dagens fjärrvärmeledningar för högtemperatur kommer att fortsätta att användas länge än, men troligen med lägre driftstemperaturer. Det beror på att man vill sänka temperaturerna för att öppna upp för använda energi från flera förnybara källor och spillvärme med lägre temperatur.

Men för att gamla ledningssystem ska kunna användas länge krävs ett planerat, effektivt och selektivt byte av uttjänta delar, exempelvis rör av samma typ eller rör gjorda av nya material. Därför behövs tillförlitliga metoder för att bedöma status och livslängd för ledningar. Det krävs också tillräcklig kunskap om de nya material som ska användas vid lägre drifttemperaturer i framtiden. Resultaten ska leda till ny kunskap om när ledningar behöver bytas ut och med vilka typer av nya material som kan ersättas de gamla, och hur det ska göras.

Projektet består av tre delar som på olika sätt väsentligt kommer att bidra till att skapa mer resurseffektiva fjärrvärme- och fjärrkylanät. I den första delen utvecklas nya digitaliserade testmetoder för användning i fält, och som gör det möjligt att övervaka rör i drift och bedöma deras status. I den andra delen utvecklas nya relevanta accelererade åldringstester specialanpassade för olika material för fjärrvärmesystem och nya beräkningsmodeller för livslängdsuppskattning. I den tredje delen utvärderas nya innovativa lösningar och alternativa resurseffektiva material för lågtemperaturs fjärrvärme. Då görs också en kartläggning av behovet av fjärrkylanät och vilka kriterier som ska tillämpas för fjärrkylarör.

Sammanfattning

Samhället strävar efter effektivare användning av råvaror och energi samt ersättning av fossilbaserade resurser med förnybara. Energieffektiva och hållbara fjärrkyla (FK)- och fjärrvärme (FV) system bidrar starkt till att uppnå dessa mål. Dagens högtemperatur-FV-system kommer att användas betydligt längre, men troligen med lägre driftstemperaturer, då det finns en strävan att sänka dessa för att öppna upp för nyttjande av energi från flera förnybara energikällor och spillvärme med lägre temperatur. Enorm reinvestering behöver göras om stora delar av dagens FV-system måste ersättas. Därför krävs planerat, effektivt och selektivt utbyte av uttjänta delar. För detta behövs tillförlitliga metoder för statusbedömning och livslängdsuppskattning av ledningarna. Sådana metoder utvecklas i projektet dels i form av fältmetoder för övervakning och statusbedömning av rör i drift och dels som laboratoriemetoder för accelererad åldring tillsammans med motsvarande beräkningsmodeller för livslängdsuppskattning.

Vid lägre driftstemperaturer hos FV-system och i FK-system ges möjlighet till användning av alternativa polymera material, som är mer miljövänliga och ekonomiskt fördelaktiga. I projektet utvecklas testmetoder och kravprofiler för dessa polymera material med avseende på viktiga egenskaper och livslängd.

Sammanfattning

Projektnamn

Resurseffektiva fjärrvärme- och fjärrkylanät – nya material, statusbedömning och livslängdsuppskattning.

Organisation

RISE
Deltagande aktörer: Flera Energibolag, rörtillverkare, materialtillverkare, Cederkrantz konsult & gård

Projektledare

Nazdaneh Yarahmadi

Energimyndighetens projektnummer

2019-003402

Relaterade projekt

Se alla projekt

Pågående

Bostäder som flexibilitetsresurs

Projektet ”Bostäder för flexibilitet” ska utreda de tekniska, sociala och marknadsmässiga utmaningar det innebär att använda bostäder som en flexibilitetsresurs för att lösa lokala och regionala kapacitetsutmaningar.

Elledningar över åker

Pågående

Lantbrukseffekten

Det övergripande målet för projektet Lantbrukseffekten är att undersöka hur lantbrukets resurser i form av kyl- och värmeanläggningar kan användas för att stötta det överliggande elnätet och på så sätt bidra till att det totala effektuttaget minskar under kritiska perioder, samtidigt som det öppnar upp för nya energiaffärer inom lantbrukssektorn.

Pågående

Spillvärmesamarbete i Kiruna

Den pågående stadsomvandlingen i Kiruna kräver en utveckling av energisystemet och stadens mål är ett klimatneutralt energisystem till år 2025. Projektet utreder hur Tekniska Verken i Kiruna kan bidra till stadens mål genom ökad spillvärmeåtervinning från LKAB.

Områden

Fjärrvärme

Avslutad

3D-printing av värmeväxlare

Genom att tillverka värmeväxlare i 3D-printing kan man släppa de flesta restriktionerna relaterade till tillverkningen och tillåtas att tänka helt fritt. Det innebär helt nya möjligheter och initierar nya tankar om hur en värmeväxlare bör utformas. Vi kommer att utforma nya geometrier och optimera dem med hjälp av datorsimuleringar.

Pågående

Digitalization and IoT technologies for Heat Pump Systems

In the project, KTH and RISE are actively contributing to the periodic workshops are organized and coordinated by the Annex 56, where representatives of companies and institutions from Sweden, Austria, France, Germany, Denmark, Norway and Switzerland collaborate to provide guidance, data and knowledge about heat pumping technologies with respect to IoT applications.

Pågående

Flexibelt energisystem genom samverkan

Projektet studerar hur samverkan mellan fjärrvärme-, el- och industrisektorn kan utgöra en flexibel plattform och bidra till ett resurseffektivt energisystem med en ökad användning av industriell överskottsvärme och en ökad andel sol- och vindkraft.

Pågående

Flexibilitet genom värmepumpar i termiska nät

Projektet ska utvärdera möjligheter och potential för att använda värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät. Målet är att öka flexibiliteten i energisystemet till exempel genom att leverera efterfrågeflexibilitet till elnätet. Tekniska så väl som ekonomiska och användarmässiga aspekter kommer beaktas inom projektet.

Avslutad

Gemensam eller individuell värme – vad är bäst?

Här undersöks hur olika sätt att värma ny bebyggelse påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål. Forskningen tittar också på hur det som är kostnadseffektiv uppvärmning i ett brett systemperspektiv beror på omvärldsfaktorer som elprisets utveckling och vad samverkan mellan olika aktörer betyder för att nå de bästa lösningarna.

Relaterade Nyheter

Se alla nyheter

23
jun
Gävle

Fjärrkyla är framtiden för våra allt varmare bostäder

Klimatförändringarna med ökade temperaturer ökar behovet av att kyla ner byggnader som människor bor och vistas i. Dessutom ska alla nya byggnader vara Nära Noll Energi-byggnader, välisolerade och med liten förmåga att släppa ut värmen. Projektet Komfortkyla i framtida stadsdelar tittar på vilken metod för kylning som är bäst för framtidens byggnader.

21
jun

Brinnande intresse för brännbara köldmedier

År 2020 tillverkades cirka 110 miljoner luftkonditioneringar och prognosen är 150 miljoner år 2027. Idag används i huvudsak icke naturliga, syntetiska köldmedier med hög växthuseffekt som måste ersättas. Projektet PROPAC har tagit fram en demonstration för en teknik i luftkonditioneringar av split typ som använder ett naturligt och miljövänligt, men brandfarligt köldmedium.

06
maj

Kan flexibla värmepumpar minska flaskhalsar i elnätet?

När andelen el från förnybara källor ökar leder det till att tillgången på el varierar alltmer. Den varierande tillgången kombinerat med nytillkomna flaskhalsar i näten ökar behovet av flexibilitet i energisystemet. Med hjälp av värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät kan flexibiliteten i elnätet öka.

29
apr

Fjärrvärmen skapar robusta system och bidrar till klimatmålen

Projektet Gemensam eller individuell värme – vilket är bäst, undersöker hur olika sätt att värma ny bebyggelse påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål och belyser det faktum att fjärrvärmen, trots sin lite underskuffade roll i debatten, fortsatt har en viktig roll att fylla för att skapa robusta energisystem och minska belastningen i nätet.

25
apr
Hedenverket

Så skapas en lönsam vätgasaffär

Vätgas är en energibärare som spås få en viktig roll i framtidens hållbara energisystem. Med el från förnybar energi kan grön vätgas tillverkas av vatten. Genom att koppla vätgasproduktionen till fjärrvärmeanläggningar kan man skapa synergieffekter som ökar lönsamheten. Det menar projektledarna för projektet HyCoGen som tittar på vilka systemvinster som kan göras.

Relaterade Event

Se alla event

row boat

Webinar: När världen behöver kylas

Med stigande temperaturer och allt mer frekventa värmeböljor kommer efterfrågan av kyla till våra inomhusmiljöer bli allt större. År 2020 tillverkades till exempel cirka 110 miljoner luftkonditioneringar i världen och prognosen är 150 miljoner år 2027. 

Illustration av fjärrvärme

Webinar: Fjärrvärmens roll i framtidens energisystem

Hur kan fjärrvärmesystem bli mer effektiva och flexibla genom sektorkopplingar till olika tekniker så som vätgas, värmepumpar och kylmaskiner? Och vad är egentligen bäst för nya bostadsområden – anslutning till fjärrvärmenätet eller individuella värmelösningar?

Områden

Fjärrvärme