Göteborg Energi behöver förstärka sin energiproduktion och utvärderar djup geotermisk energi som en del i morgondagens fossilfria fjärrvärmesystem. Fjärrvärme kan potentiellt utvinnas på 5-7 km djup under Göteborg där naturliga sprickor i berget öppnas upp för att skapa en geologisk värmeväxlare
Här görs en provborrning till cirka 2 kilometers djup för att undersöka djupa sprickzoner och hur lämplig den lokala geologin är för en framtida djupgeotermisk anläggning. Målet med undersökningen är dels att bidra med beslutsunderlag, dels att ge ökad förståelse för geotermiska resurser i svenskt urberg och hur dessa kan utnyttjas med nya tekniker.
Göteborg Energi behöver förstärka sin energiproduktion och utvärderar djup geotermisk energi som en del i morgondagens fossilfria fjärrvärmesystem. Fjärrvärme kan potentiellt utvinnas på 5-7 km djup under Göteborg där naturliga sprickor i berget öppnas upp för att skapa en geologisk värmeväxlare. Dock har varje plats på jorden specifika geologiska förutsättningar som lämpar sig olika väl för utvinning av geotermisk energi. Denna provborrning kommer ge ytterligare information om Göteborgs berggrund lämpar sig för djupgeotermisk energiutvinning.
Utförandet består av två delar. Den första är borrning till önskat måldjup, vilket troligtvis utförs med så kallad kärnborrning. Den andra delen omfattar analys av borrkärna och borrhål. Analyserna kommer ge information om karaktäristiken på berget och dess sprickor samt temperaturgradienten. Resultatet kommer bidra till ökad förståelse om den lokala geologin men också vara en viktig pusselbit vad det gäller förståelsen för Sveriges geologi då det finns ett begränsat antal djupborrade hål i landet. Resultat och slutrapport från projektet väntas i december 2022.
Göteborg Energi behöver förstärka sin produktion och utvärderar djup geotermisk energi som en del i morgondagens fossilfria fjärrvärmesystem. Fjärrvärme kan potentiellt utvinnas på 5-7 km djup under Göteborg i ett så kallat Enhanced Geothermal System, EGS där naturliga sprickor i berget öppnas upp för att skapa en geologisk värmeväxlare. Dock har varje plats på jorden specifika geologiska förutsättningar som lämpar sig olika väl för utvinning av geotermisk energi. En investering i djup geotermi innebär i dagsläget en stor risk då mycket lite är känt om urbergets egenskaper på stora djup. Denna ansökan avser en provborrning till ca 2 km djup med syfte att undersöka möjlighet att utnyttja djupa sprickzoner och värmeproducerande graniter för en EGS anläggning. Målet med undersökningen är att bidra med beslutsunderlag för en investering i en pilotanläggning och att ge ökad förståelse för geotermiska resurser i svenskt urberg och hur dessa kan utnyttjas med nya tekniker.
Provborrning för kunskapsinsamling inför framtida energiutvinning genom djupgeotermi.
Göteborg Energi
Deltagande aktörer: Göteborgs universitet, Sveriges geologiska undersökning. Luleå tekniska universitet, Lunds tekniska högskola
Alexandra Angelbratt
51485-1
Avslutad
Projektet ska sänka kostnaden för geoenergisystem med en metod för borrhål med lägre systemkostnader och minskad dieselförbrukning. Tekniken har utvecklats inom gruvnäringen och ska nu tillämpas för geoenergisystem.
Pågående
The project will accelerate the heating and cooling transition by facilitating the development of Geothermal 5th Generation District Heating and Cooling, Geo5GDHC, systems with climate-neutral shallow geothermal energy resources. It will also assist in the integration of heating and cooling in local and regional energy systems.
Avslutad
Målet med projektet har varit att utarbeta system för säsongslagring av överskottsvärme producerad vid KVV Filborna i Helsingborg.
Pågående
Syftet med GeoCoHorT är att påskynda övergången till 4:e generationens fjärrvärme och kylning (4GDHC), genom att utvärdera, optimera och demonstrera integrationen av ytlig geotermisk värmeutvinning med andra förnybara källor och smarta byggnader.
Avslutad
Projektet avser att utveckla en metodik för att bedöma hur markens egenskaper och möjlighet till energiuttag påverkas av närliggande bergvärmepumpar. Framtagen metodik avses tillgängliggöras i ett öppet verktyg för berörda aktörer.
Pågående
Projektet ska undersöka hur optimeringen av köldbärarflödet i bergvärmeanläggningar kan leda till energibesparingar och öka prestandan med 10–40 procent. Det görs genom modellering, studier av statistiska parametrar samt validering genom experiment i KTH:s Live-in Lab ihop med data från befintliga anläggningar.
Pågående
Termiska nätverk tillsammans med säsongslagring ger en lovande lösning för att integrera spillvärme och förnybara energikällor i energisystemet. Projektet fokuserar på modellering av termisk energilagring i borrhål och de utmaningar som följer av deras integration med termiska nätverk.
Pågående
Halkbekämpning av vägar och annan transportinfrastruktur baserad på geoenergi är ett förnybart sätt att ersätta kemisk, elektrisk och mekanisk halkbekämpning. Projektet ingår i det drygt treåriga internationella samverkansprojektet IEA ECES Annex 38 (Task 38).
Avslutad
Genom att kombinera lågtempererade restenergier med växthus finns det goda förutsättningar för hållbar och konkurrenskraftig växthusodling i Sverige. Här föreslås och utvärderas ett nytt koncept där restvärme i form av varmvatten tillsammans med CO2-gödsling och effektiv växtbelysning samspelar för energieffektivisering och ökad odlingskapacitet.
Avslutad
Att göra långtidsuppföljningar av prestanda av för större geoenergianläggningar har ett stort värde för fastighetsägare och leverantörer. Därför ska ett flertal större svenska geoenergianläggningars prestanda mätas och analyseras för flera systemgränser, från markslinga till värmepump och distributionssystem.
Energimyndigheten siktar på att förlänga Termoprogrammet med minst fyra år, beslut kommer sannolikt före årsskiftet. Det framkom under Termodagen den 19 oktober. Hitta alla presentationer från dagen här.
Den 19 oktober arrangeras heldagskonferensen Termodagen på Citykonferensen Ingenjörshuset i Stockholm, i regi av Energimyndighetens forskningsprogram Termo. Bland talarna finns professor Björn Palm från KTH, Monica Axell från Rise och Nathalie Fransson från IVL.
Hur kan geoenergi på ett hållbart och lönsamt sätt användas för halkbekämpning, det tittar Signhild Gehlin från Svenskt Geoenergicentrum på. Tekniken kan användas till allt från vägar och järnvägsväxlar till fotbollsplaner eller golfbanor.
Hur kan vi få in mer förnybart i fjärrvärmesystemen? Det undersöker professor Urban Persson inom ett av IEA:s internationella samarbetsprojekt. Han upplever att utvecklingen i Europa hittills har gått för långsamt, men ser nu tecken på att tempot ökar.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
