Avslutad

Fjärrkyla versus lokala lösningar för komfortkyla

Projektet studerar hur förväntat kylbehov kommer att utvecklas hos nya och framtida stadsdelar bestående av Nära Noll Energi-Byggnader (NNEB) då den termiska prestandan hos klimatskärmen kommer att förbättras.

Projektet studerar hur förväntat kylbehov kommer att utvecklas hos nya och framtida stadsdelar bestående av Nära Noll Energi-Byggnader (NNEB) då den termiska prestandan hos klimatskärmen kommer att förbättras.

Projektresultat kommer att ge jämförelser och värderingar av olika komfortkyla-lösningar med avseende på resurseffektivitet och miljövänlighet beroende på systemlösning (lokala lösningar, decentraliserad eller centraliserad fjärrkyla) med syfte att bedöma lönsamheten ur fastighetsägar- och energileverantörsperspektiv.

Följande mål ska uppnås i projektet:

  1. Redovisa minst ett kvantifierbart nyckeltal, som beskriver behovet av komfortkyla som behövs i nya byggnader i jämförelse med befintliga byggnader
  2. Redovisa analys och kvantifiering av primärenergifaktorer och växthusgasutsläpp för elproduktion under sommarhalvåret, på basis av hur energiproduktionen är idag och hur den skattas se ut år 2030.
  3. Jämföra och värdera resurseffektivast och miljövänligast (minst växthusgasutsläpp) komfortkyla samt bedöma lönsammaste lösningen ur fastighetsägar- och energileverantörperspektiv för en ny och befintlig stadsdel, beroende på anläggning:
    3.1 lokala lösningar (eldrivna kylmaskiner och sorptiv kyla med fjärrvärme) eller
    3.2 decentraliserad eller centraliserad fjärrkyla med varierande grad frikyla (eldrivna kylmaskiner och absorptions värmepumpar).

Sammanfattning

Projektnamn

Fjärrkyla versus lokala lösningar för komfortkyla

Organisation

Högskolan i Gävle

Projektledare

Jan Akander

Energimyndighetens projektnummer

48296-1

Avslutades

31 augusti 2022

Relaterade projekt

Se alla projekt

Pågående

Ranagårds lågtemperaturnät utvärderas i praktiken

I ett nytt bostadsområde implementerades ny fjärrvärmeteknik och systemlösning (4GDH). Bygget studerades av forskare vid Högskolan i Halmstad – som nu följer upp lågtemperaturnätet i ett nytt projekt. ”Vi ska analysera hur nätet rent praktiskt fungerar, tidigare har vi ju bara simulerat, och i slutet kommer vi presentera systemets egenskaper”, säger Helge Averfalk, universitetslektor i energiteknik.

Avslutad

Standardiserad inmatningscentral för decentrala värmekällor i fjärrvärmesystem

Syftet med projektet är att ta fram en generell inmatningscentral för att ansluta decentraliserade värmekällor till fjärrvärmenätet och öka förutsättningarna för små industrier att anslutas till fjärrvärmenäten. Inom projektet designas en prefabricerad-central för decentraliserad inmatning, som efter inkoppling följs upp och utvärderas.

Avslutad

Flexibilitet genom värmepumpar i termiska nät

Projektet ska utvärdera möjligheter och potential för att använda värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät. Målet är att öka flexibiliteten i energisystemet till exempel genom att leverera efterfrågeflexibilitet till elnätet. Tekniska så väl som ekonomiska och användarmässiga aspekter kommer beaktas inom projektet.

Avslutad

Samverkan om framtida värme

Här undersöks hur olika sätt att värma ny bebyggelse påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål. Forskningen tittar också på hur det som är kostnadseffektiv uppvärmning i ett brett systemperspektiv beror på omvärldsfaktorer som elprisets utveckling och vad samverkan mellan olika aktörer betyder för att nå de bästa lösningarna.

Avslutad

Smart Aktiv Box, SAB

Fjärrvärmenätets funktion och status behöver kontrolleras kontinuerligt för att fortsätta leverera avbrottsfri och funktionsduglig fjärrvärme lång tid framöver. Att veta status på ledningarna innebär att byte av dessa sker i rätt tid, det vill säga när livslängden är uppnådd. 

Avslutad

Värmemarknad Sverige

Det övergripande målet med Värmemarknad Sverige är att öka kunskapen om hur den svenska marknaden för värme och kyla kan fortsätta att möjliggöra en hållbar och resurseffektiv utveckling av hela energisystemet. Den pågående etappen tar bland annat utgångspunkt i att uppvärmningssektorn ska vara fossilfri år 2030 och en kolsänka 2045.  

Relaterade Event

Se alla event