Avslutad

Bostäder som flexibilitetsresurs

Projektet ”Bostäder för flexibilitet” ska utreda de tekniska, sociala och marknadsmässiga utmaningar det innebär att använda bostäder som en flexibilitetsresurs för att lösa lokala och regionala kapacitetsutmaningar.

Kraftig befolkningstillväxt i många städer blir alltmer utmanande för det svenska elnätet, inte minst tillsammans med introduktionen av elfordon, ny elintensiv industri, solceller och vindkraft. Utmaningen gäller både stamnätet lokala nät. Elnätet behöver rustas upp och flaskhalsar byggas bort. Men att bygga bort flaskhalsar är dyrt och tidskrävande.

Nästan 71 procent av småhusen i Sverige värms i dag helt eller delvis med el, i de flesta fall med hjälp av en värmepump men även med direktverkande el. Det innebär att elförbrukningen är starkt kopplat till utetemperaturen, varför kalla vinterdagar ofta är mest belastade. Under dessa dagar kan kapaciteten stundvis bli kritisk för elnäten.

Småhus har en ganska stor inbyggd värmetröghet vilket, i teorin, innebär att behovet av effekt för uppvärmning skulle kunna anpassas under ett dygn och därmed motverka de mest kritiska timmarna. Att realisera denna potential innebär naturligtvis flertalet utmaningar. Dels tekniska, men även sociala och marknadsmässiga utmaningar.

Projektet ”Bostäder för flexibilitet” har som syfte att belysa dessa utmaningar där resultaten förväntas ligga till grund för aktörer att kunna gå vidare och implementera lösningar för att styra uppvärmning i småhus och därmed kunna undvika lokala och regionala kapacitetsproblem.

Projektet ”Bostäder för flexibilitet” har som mål att:

  • Genomföra och utvärdera styrning av värmelaster i ett antal småhus
  • Undersöka intresse och incitament för småhusägare att tillhandahålla flexibilitet
  • Uppskatta samlagringseffekten och nyttan för nätägaren i ett gemensamt lågspänningsområde
  • Undersöka, jämföra och utvärdera möjliga affärsupplägg för flexibilitet på befintliga flexibilitetsmarknader

Nyckelintressenter för projektet är nätägare, värmepumpsindustrin, beslutsfattare, aggregatorer och forskare. Övriga intressenter är bostadsägare, småhustillverkare, installatörer och konsulter inom energi, produkt- och tjänsteutvecklare och akademin.

Lantbrukseffekten drivs av Länsstyrelsen Skåne, RISE – Research Institutes of Sweden

Projektet finansieras av Energimyndigheten och väntas pågå mellan den 1 december 2020 och den 30 juni 2023.

Sammanfattning

Projektnamn

Bostäder som flexibilitetsresurs

Organisation

RISE Research Institutes of Sweden
Ev andra involverade aktörer: Embriq Sweden AB, Nibe AB, Mitsubishi Electric Europe B.V., Tekniska verken i Linköping AB, Trä- & Möbelföretagen, Svenska Kyl & Värmepumpföreningen

Projektledare

Morgan Willis

Energimyndighetens projektnummer

51531-1

Relaterade projekt

Se alla projekt

Avslutad

Utveckling av kombinerat energilager-värmeväxlare för PCM med luft som värmebärare

Projektet ska studera hur man kan utveckla ett kombinerat energilagervärmeväxlare med luft som värmebärare. Detta projekt är första steget i utvecklingen av ett innovativt PCM-baserat kylabatteri som kan användas för klimatsmart kyla i t ex frikyla, nattkyla för stora kondensorer, samt komfort i fordon vid avstannad motor och fler. Ny kunskap ger förståelse för de bidragande mekanismer som är inblandade i de kombinerade värmeöverförings- och fasändringsprocesserna i en PCM-värmeväxlare, och nyttjas till att ta fram en första prototyp som utvärderas i laborationsmiljö.

Elledningar över åker

Pågående

Lantbrukseffekten

Det övergripande målet för projektet Lantbrukseffekten är att undersöka hur lantbrukets resurser i form av kyl- och värmeanläggningar kan användas för att stötta det överliggande elnätet och på så sätt bidra till att det totala effektuttaget minskar under kritiska perioder, samtidigt som det öppnar upp för nya energiaffärer inom lantbrukssektorn.

Relaterade Nyheter

Se alla nyheter

Relaterade Event

Se alla event

Termodagen 2023 – värme och kylas roll i energiomställningen

Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.

row boat

Webinar: När världen behöver kylas

Med stigande temperaturer och allt mer frekventa värmeböljor kommer efterfrågan av kyla till våra inomhusmiljöer bli allt större. År 2020 tillverkades till exempel cirka 110 miljoner luftkonditioneringar i världen och prognosen är 150 miljoner år 2027.