Avslutad

Bostäder som flexibilitetsresurs

Projektet ”Bostäder för flexibilitet” ska utreda de tekniska, sociala och marknadsmässiga utmaningar det innebär att använda bostäder som en flexibilitetsresurs för att lösa lokala och regionala kapacitetsutmaningar.

Kraftig befolkningstillväxt i många städer blir alltmer utmanande för det svenska elnätet, inte minst tillsammans med introduktionen av elfordon, ny elintensiv industri, solceller och vindkraft. Utmaningen gäller både stamnätet lokala nät. Elnätet behöver rustas upp och flaskhalsar byggas bort. Men att bygga bort flaskhalsar är dyrt och tidskrävande.

Nästan 71 procent av småhusen i Sverige värms i dag helt eller delvis med el, i de flesta fall med hjälp av en värmepump men även med direktverkande el. Det innebär att elförbrukningen är starkt kopplat till utetemperaturen, varför kalla vinterdagar ofta är mest belastade. Under dessa dagar kan kapaciteten stundvis bli kritisk för elnäten.

Småhus har en ganska stor inbyggd värmetröghet vilket, i teorin, innebär att behovet av effekt för uppvärmning skulle kunna anpassas under ett dygn och därmed motverka de mest kritiska timmarna. Att realisera denna potential innebär naturligtvis flertalet utmaningar. Dels tekniska, men även sociala och marknadsmässiga utmaningar.

Projektet ”Bostäder för flexibilitet” har som syfte att belysa dessa utmaningar där resultaten förväntas ligga till grund för aktörer att kunna gå vidare och implementera lösningar för att styra uppvärmning i småhus och därmed kunna undvika lokala och regionala kapacitetsproblem.

Projektet ”Bostäder för flexibilitet” har som mål att:

Genomföra och utvärdera styrning av värmelaster i ett antal småhus
Undersöka intresse och incitament för småhusägare att tillhandahålla flexibilitet
Uppskatta samlagringseffekten och nyttan för nätägaren i ett gemensamt lågspänningsområde
Undersöka, jämföra och utvärdera möjliga affärsupplägg för flexibilitet på befintliga flexibilitetsmarknader
Nyckelintressenter för projektet är nätägare, värmepumpsindustrin, beslutsfattare, aggregatorer och forskare. Övriga intressenter är bostadsägare, småhustillverkare, installatörer och konsulter inom energi, produkt- och tjänsteutvecklare och akademin.

Lantbrukseffekten drivs av Länsstyrelsen Skåne, RISE – Research Institutes of Sweden

Projektet finansieras av Energimyndigheten och väntas pågå mellan den 1 december 2020 och den 30 juni 2023.

Sammanfattning

Projektnamn

Bostäder för flexibilitet

Organisation

RISE Research Institutes of Sweden
Ev andra involverade aktörer: Embriq Sweden AB, Nibe AB, Mitsubishi Electric Europe B.V., Tekniska verken i Linköping AB, Trä- & Möbelföretagen, Svenska Kyl & Värmepumpföreningen

Projektledare

Morgan Willis

Energimyndighetens projektnummer

51531-1

Slutrapport

BFF slutrapport

Relaterade projekt

Se alla projekt

Pågående

Ranagårds lågtemperaturnät utvärderas i praktiken

I ett nytt bostadsområde implementerades ny fjärrvärmeteknik och systemlösning (4GDH). Bygget studerades av forskare vid Högskolan i Halmstad – som nu följer upp lågtemperaturnätet i ett nytt projekt. ”Vi ska analysera hur nätet rent praktiskt fungerar, tidigare har vi ju bara simulerat, och i slutet kommer vi presentera systemets egenskaper”, säger Helge Averfalk, universitetslektor i energiteknik.

Avslutad

Standardiserad inmatningscentral för decentrala värmekällor i fjärrvärmesystem

Syftet med projektet är att ta fram en generell inmatningscentral för att ansluta decentraliserade värmekällor till fjärrvärmenätet och öka förutsättningarna för små industrier att anslutas till fjärrvärmenäten. Inom projektet designas en prefabricerad-central för decentraliserad inmatning, som efter inkoppling följs upp och utvärderas.

Elledningar över åker

Avslutad

Lantbrukseffekten

Det övergripande målet för projektet Lantbrukseffekten är att undersöka hur lantbrukets resurser i form av kyl- och värmeanläggningar kan användas för att stötta det överliggande elnätet och på så sätt bidra till att det totala effektuttaget minskar under kritiska perioder, samtidigt som det öppnar upp för nya energiaffärer inom lantbrukssektorn.

Avslutad

Flexibilitet genom värmepumpar i termiska nät

Projektet ska utvärdera möjligheter och potential för att använda värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät. Målet är att öka flexibiliteten i energisystemet till exempel genom att leverera efterfrågeflexibilitet till elnätet. Tekniska så väl som ekonomiska och användarmässiga aspekter kommer beaktas inom projektet.

Avslutad

Samverkan om framtida värme

Här undersöks hur olika sätt att värma ny bebyggelse påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål. Forskningen tittar också på hur det som är kostnadseffektiv uppvärmning i ett brett systemperspektiv beror på omvärldsfaktorer som elprisets utveckling och vad samverkan mellan olika aktörer betyder för att nå de bästa lösningarna.

Avslutad

Miljövänliga köldmedier

Projekt handlar om att utreda för- och nackdelar med köldmedier med låg växthuseffekt, både naturliga och syntetiska. En del av arbetet innebär att delta i ett internationellt samarbete inom ramen för IEA Heat pump technology, Annex 54, där erfarenheter av dessa köldmedier samlas in och systematiseras.

Avslutad

Smart Aktiv Box, SAB

Fjärrvärmenätets funktion och status behöver kontrolleras kontinuerligt för att fortsätta leverera avbrottsfri och funktionsduglig fjärrvärme lång tid framöver. Att veta status på ledningarna innebär att byte av dessa sker i rätt tid, det vill säga när livslängden är uppnådd. 

Avslutad

Värmemarknad Sverige

Det övergripande målet med Värmemarknad Sverige är att öka kunskapen om hur den svenska marknaden för värme och kyla kan fortsätta att möjliggöra en hållbar och resurseffektiv utveckling av hela energisystemet. Den pågående etappen tar bland annat utgångspunkt i att uppvärmningssektorn ska vara fossilfri år 2030 och en kolsänka 2045.  

Relaterade Nyheter

Se alla nyheter

17
dec

Gotland kan bli förebild för ett hållbart energisystem

Gotland har förutsättningar att nå ett fossilfritt energisystem till 2040. Spillvärme från industrin och nya tekniker kan bli en nyckel, men bara om risker hanteras och aktörer samarbetar, enligt en ny rapport som har analyserat fyra väldigt olika scenarier.

Områden

Övrigt
29
nov
Värmepump

Flyttad förbrukning kan spara pengar med framtidens värmepumpar

Termoprojektet “Comfort and climate box” undersökte möjligheterna för småhusägare med värmepumpar i kombination med solpaneler att spara pengar genom att flytta energiförbrukningen i tid. Resultatet: Med 2019 års elpriser var förutsättningarna för detta begränsade – men med dagens elpriser och variationer finns nu helt andra möjligheter.

21
jun

Brinnande intresse för brännbara köldmedier

År 2020 tillverkades cirka 110 miljoner luftkonditioneringar och prognosen är 150 miljoner år 2027. Idag används i huvudsak icke naturliga, syntetiska köldmedier med hög växthuseffekt som måste ersättas. Projektet PROPAC har tagit fram en demonstration för en teknik i luftkonditioneringar av split typ som använder ett naturligt och miljövänligt, men brandfarligt köldmedium.

Områden

Övrigt
06
maj

Kan flexibla värmepumpar minska flaskhalsar i elnätet?

När andelen el från förnybara källor ökar leder det till att tillgången på el varierar alltmer. Den varierande tillgången kombinerat med nytillkomna flaskhalsar i näten ökar behovet av flexibilitet i energisystemet. Med hjälp av värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät kan flexibiliteten i elnätet öka.

02
mar

Stadsflytt i Kiruna ger skjuts åt spillvärme

Den pågående stadsomvandlingen i Kiruna kräver en utveckling av energisystemet och stadens mål är ett klimatneutralt energisystem till år 2025. Projektet Spillvärmesamarbete i Kiruna utreder hur Tekniska Verken i Kiruna kan bidra till stadens mål genom ökad spillvärmeåtervinning från LKAB.

Områden

Övrigt

Relaterade Event

Se alla event