Pågående

Bostäder som flexibilitetsresurs

Projektet ”Bostäder för flexibilitet” ska utreda de tekniska, sociala och marknadsmässiga utmaningar det innebär att använda bostäder som en flexibilitetsresurs för att lösa lokala och regionala kapacitetsutmaningar.

Kraftig befolkningstillväxt i många städer blir alltmer utmanande för det svenska elnätet, inte minst tillsammans med introduktionen av elfordon, ny elintensiv industri, solceller och vindkraft. Utmaningen gäller både stamnätet lokala nät. Elnätet behöver rustas upp och flaskhalsar byggas bort. Men att bygga bort flaskhalsar är dyrt och tidskrävande.

Nästan 71 procent av småhusen i Sverige värms i dag helt eller delvis med el, i de flesta fall med hjälp av en värmepump men även med direktverkande el. Det innebär att elförbrukningen är starkt kopplat till utetemperaturen, varför kalla vinterdagar ofta är mest belastade. Under dessa dagar kan kapaciteten stundvis bli kritisk för elnäten.

Småhus har en ganska stor inbyggd värmetröghet vilket, i teorin, innebär att behovet av effekt för uppvärmning skulle kunna anpassas under ett dygn och därmed motverka de mest kritiska timmarna. Att realisera denna potential innebär naturligtvis flertalet utmaningar. Dels tekniska, men även sociala och marknadsmässiga utmaningar.

Projektet ”Bostäder för flexibilitet” har som syfte att belysa dessa utmaningar där resultaten förväntas ligga till grund för aktörer att kunna gå vidare och implementera lösningar för att styra uppvärmning i småhus och därmed kunna undvika lokala och regionala kapacitetsproblem.

Projektet ”Bostäder för flexibilitet” har som mål att:

  • Genomföra och utvärdera styrning av värmelaster i ett antal småhus
  • Undersöka intresse och incitament för småhusägare att tillhandahålla flexibilitet
  • Uppskatta samlagringseffekten och nyttan för nätägaren i ett gemensamt lågspänningsområde
  • Undersöka, jämföra och utvärdera möjliga affärsupplägg för flexibilitet på befintliga flexibilitetsmarknader

Nyckelintressenter för projektet är nätägare, värmepumpsindustrin, beslutsfattare, aggregatorer och forskare. Övriga intressenter är bostadsägare, småhustillverkare, installatörer och konsulter inom energi, produkt- och tjänsteutvecklare och akademin.

Lantbrukseffekten drivs av Länsstyrelsen Skåne, RISE – Research Institutes of Sweden

Projektet finansieras av Energimyndigheten och väntas pågå mellan den 1 december 2020 och den 30 juni 2023.

Sammanfattning

Projektnamn

Bostäder som flexibilitetsresurs

Organisation

RISE Research Institutes of Sweden
Ev andra involverade aktörer: Embriq Sweden AB, Nibe AB, Mitsubishi Electric Europe B.V., Tekniska verken i Linköping AB, Trä- & Möbelföretagen, Svenska Kyl & Värmepumpföreningen

Projektledare

Morgan Willis

Energimyndighetens projektnummer

51531-1

Relaterade projekt

Se alla projekt

Avslutad

Utveckling av kombinerat energilager-värmeväxlare för PCM med luft som värmebärare

Projektet ska studera hur man kan utveckla ett kombinerat energilagervärmeväxlare med luft som värmebärare. Detta projekt är första steget i utvecklingen av ett innovativt PCM-baserat kylabatteri som kan användas för klimatsmart kyla i t ex frikyla, nattkyla för stora kondensorer, samt komfort i fordon vid avstannad motor och fler. Ny kunskap ger förståelse för de bidragande mekanismer som är inblandade i de kombinerade värmeöverförings- och fasändringsprocesserna i en PCM-värmeväxlare, och nyttjas till att ta fram en första prototyp som utvärderas i laborationsmiljö.

Elledningar över åker

Pågående

Lantbrukseffekten

Det övergripande målet för projektet Lantbrukseffekten är att undersöka hur lantbrukets resurser i form av kyl- och värmeanläggningar kan användas för att stötta det överliggande elnätet och på så sätt bidra till att det totala effektuttaget minskar under kritiska perioder, samtidigt som det öppnar upp för nya energiaffärer inom lantbrukssektorn.

Avslutad

Digitalization and IoT technologies for Heat Pump Systems

In the project, KTH and RISE are actively contributing to the periodic workshops are organized and coordinated by the Annex 56, where representatives of companies and institutions from Sweden, Austria, France, Germany, Denmark, Norway and Switzerland collaborate to provide guidance, data and knowledge about heat pumping technologies with respect to IoT applications.

Relaterade Nyheter

Se alla nyheter

21
jun

Brinnande intresse för brännbara köldmedier

År 2020 tillverkades cirka 110 miljoner luftkonditioneringar och prognosen är 150 miljoner år 2027. Idag används i huvudsak icke naturliga, syntetiska köldmedier med hög växthuseffekt som måste ersättas. Projektet PROPAC har tagit fram en demonstration för en teknik i luftkonditioneringar av split typ som använder ett naturligt och miljövänligt, men brandfarligt köldmedium.

21
jun
Termometer

Kallare värme och varmare kyla ger stora energi- och miljövinster

Genom att lagra lågtemperaturvärme och högtemperaturkyla kan man undvika att använda högvärdig energi för att värma och kyla byggnader. På så vis sparas viktiga resurser, användandet av förnybar energi kan öka och koldioxidutsläpp minskas. En forskargrupp på KTH tar nu, för Energimyndighetens Termoprogram, fram ett underlag och en beräkningsmodell för att designa optimerade termiska lager.

06
maj

Kan flexibla värmepumpar minska flaskhalsar i elnätet?

När andelen el från förnybara källor ökar leder det till att tillgången på el varierar alltmer. Den varierande tillgången kombinerat med nytillkomna flaskhalsar i näten ökar behovet av flexibilitet i energisystemet. Med hjälp av värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät kan flexibiliteten i elnätet öka.

02
mar

Stadsflytt i Kiruna ger skjuts åt spillvärme

Den pågående stadsomvandlingen i Kiruna kräver en utveckling av energisystemet och stadens mål är ett klimatneutralt energisystem till år 2025. Projektet Spillvärmesamarbete i Kiruna utreder hur Tekniska Verken i Kiruna kan bidra till stadens mål genom ökad spillvärmeåtervinning från LKAB.

Relaterade Event

Se alla event

row boat

Webinar: När världen behöver kylas

Med stigande temperaturer och allt mer frekventa värmeböljor kommer efterfrågan av kyla till våra inomhusmiljöer bli allt större. År 2020 tillverkades till exempel cirka 110 miljoner luftkonditioneringar i världen och prognosen är 150 miljoner år 2027.