I växande storstäder bildas nya stadsdelar med det som kallas Nära Noll Energi-Byggnader, NNEB som i framtiden förväntas få ett ökat behov av komfortkyla. Målet är att utreda vilken form av kyla som är mest resurseffektiv, klimatvänlig och kostnadseffektiv inför framtiden. Är det lokal- eller fjärrkyla?
I växande storstäder bildas nya stadsdelar med det som kallas Nära Noll Energi-Byggnader, NNEB som i framtiden förväntas få ett ökat behov av komfortkyla. Målet är att utreda vilken form av kyla som är mest resurseffektiv, klimatvänlig och kostnadseffektiv inför framtiden. Är det lokal- eller fjärrkyla?
Komfortkyla kan genereras lokalt i en byggnad med en kylmaskin som drivs av el eller genom fjärrvärmedriven sorptiv kyla. Ett alternativ är att byggnaden försörjas med fjärrkyla, decentraliserat eller centraliserat).
Fjärrkyla levereras ofta med en stor andel frikyla, det vill säga kyla som finns i naturen och till exempel kommer från en sjö. Den kylan kompletteras under den varma sommarperioden med en eldriven kylmaskin eller en fjärrvärmedriven adsorptionsvärmepump.
Projektet jämför resursanvändning, det vill säga primärenergi, klimateffekter i form av växthusgasutsläpp och livscykelkostnader. Målet är att föreslå vilket eller vilka alternativ som är mest resilienta det vill säga motståndskraftiga och adaptiva mot framtida värmeböljor. Projektet är ett samarbete inom IEA EBC Annex 80 Resilient cooling.
Resultat och slutrapport väntas i juni 2022. Resultaten kommer att ge samhällsplanerare, energileverantörer och fastighetsägare en ökad kunskap om komfortkyla i stadsdelar genom ett helhetsperspektiv.
Projektet undersöker behovet av komfortkyla i framtida stadsdelar och på vilket sätt som behovet kan tillgodoses. Komfortkylan kan genereras lokalt i byggnaderna eller tillföras byggnader med fjärrkyla. Jämförelser sker utifrån resursanvändning (primärenergi), klimateffekter (växthusgasutsläpp) och livscykelkostnader. Målet är också att visa vilka alternativ som är mest resilienta.
Fjärrkyla vs. lokala lösningar för komfortkyla
Högskolan i Gävle
Deltagande aktörer: Gävle Energi AB
Jan Akander
48296-1
Avslutad
Projektet Propac Control adresserar utmaningarna med system för luftkonditionering med mycket liten köldmediemängd i förhållandet till köldmedieflödet. En felfördelning av köldmedium riskerar att skada komponenterna, försätta systemet i ett svängningstillstånd och minska verkningsgraden. Projektet ska utveckla och utvärdera strategier för kontrollsystem som hanterar dessa problem.
Pågående
I projektet kommer minst fyra fallstudier att studeras och bedömas med fokus på butikskyla, värmeåtervinning och komfortkyla. Erfarenheterna från projektet förväntas leda till flera verkliga fall av samverkan mellan fastighetsägare och livsmedelsbutiker.
Avslutad
Projektet ska utvärdera möjligheter och potential för att använda värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät. Målet är att öka flexibiliteten i energisystemet till exempel genom att leverera efterfrågeflexibilitet till elnätet. Tekniska så väl som ekonomiska och användarmässiga aspekter kommer beaktas inom projektet.
År 2020 tillverkades cirka 110 miljoner luftkonditioneringar och prognosen är 150 miljoner år 2027. Idag används i huvudsak icke naturliga, syntetiska köldmedier med hög växthuseffekt som måste ersättas. Projektet PROPAC har tagit fram en demonstration för en teknik i luftkonditioneringar av split typ som använder ett naturligt och miljövänligt, men brandfarligt köldmedium.
