Pågående

Komfortkyla i framtida stadsdelar

I växande storstäder bildas nya stadsdelar med det som kallas Nära Noll Energi-Byggnader, NNEB som i framtiden förväntas få ett ökat behov av komfortkyla. Målet är att utreda vilken form av kyla som är mest resurseffektiv, klimatvänlig och kostnadseffektiv inför framtiden. Är det lokal- eller fjärrkyla?

I växande storstäder bildas nya stadsdelar med det som kallas Nära Noll Energi-Byggnader, NNEB som i framtiden förväntas få ett ökat behov av komfortkyla. Målet är att utreda vilken form av kyla som är mest resurseffektiv, klimatvänlig och kostnadseffektiv inför framtiden. Är det lokal- eller fjärrkyla?

Komfortkyla kan genereras lokalt i en byggnad med en kylmaskin som drivs av el eller genom fjärrvärmedriven sorptiv kyla. Ett alternativ är att byggnaden försörjas med fjärrkyla, decentraliserat eller centraliserat).

Fjärrkyla levereras ofta med en stor andel frikyla, det vill säga kyla som finns i naturen och till exempel kommer från en sjö. Den kylan kompletteras under den varma sommarperioden med en eldriven kylmaskin eller en fjärrvärmedriven adsorptionsvärmepump.

Projektet jämför resursanvändning, det vill säga primärenergi, klimateffekter i form av växthusgasutsläpp och livscykelkostnader. Målet är att föreslå vilket eller vilka alternativ som är mest resilienta det vill säga motståndskraftiga och adaptiva mot framtida värmeböljor. Projektet är ett samarbete inom IEA EBC Annex 80 Resilient cooling.

Resultat och slutrapport väntas i juni 2022. Resultaten kommer att ge samhällsplanerare, energileverantörer och fastighetsägare en ökad kunskap om komfortkyla i stadsdelar genom ett helhetsperspektiv.

Projektet undersöker behovet av komfortkyla i framtida stadsdelar och på vilket sätt som behovet kan tillgodoses. Komfortkylan kan genereras lokalt i byggnaderna eller tillföras byggnader med fjärrkyla. Jämförelser sker utifrån resursanvändning (primärenergi), klimateffekter (växthusgasutsläpp) och livscykelkostnader. Målet är också att visa vilka alternativ som är mest resilienta.

Sammanfattning

Projektnamn

Fjärrkyla vs. lokala lösningar för komfortkyla

Organisation

Högskolan i Gävle
Deltagande aktörer: Gävle Energi AB

Projektledare

Jan Akander

Energimyndighetens projektnummer

48296-1

Relaterade projekt

Se alla projekt

Avslutad

Ranagård med ny 4GDH-teknik

Projektet utför en transdisciplinärt studie i samband med implementering av en ny fjärrvärmeteknik (4GDH) till ett bostadsområde, för att studera teknikacceptans av bygg- och installationsbranschen samt identifierar vilka hinder som uppstår vid införande av ny teknik.

Områden

Fjärrvärme

Pågående

Hur belastningar påverkar livslängden på fjärrvärmerör

Projektet ska i detalj undersöka långsiktiga effekter av cykliska mekaniska belastningar på nedbrytningshastigheten hos fjärrvärmerör, och även utveckla en ny modell för beräkning av förväntad livslängd som tar hänsyn till kombinerade effekter av hög temperatur och repetitiva axiella belastningar.

Områden

Fjärrvärme

Pågående

Soldriven fjärrvärme med groplager för svenska förhållanden

Storskalig solvärme för fjärrvärme har ökat snabbt och tekniken har kommersialiserats i Danmark. Mycket talar för att en ökad konkurrens om biomassan leder till högre bioenergipriser och bättre lönsamhet för solvärme även i Sverige. Projektet genomför teknoekonomiska fallstudier på tre olika fjärrvärmenät med (koncentrerande) solfångare och groplager som även används med värmepumpar vid tider av lågt elpris.

Pågående

Propac Control

Projektet Propac Control adresserar utmaningarna med system för luftkonditionering med mycket liten köldmediemängd i förhållandet till köldmedieflödet. En felfördelning av köldmedium riskerar att skada komponenterna, försätta systemet i ett svängningstillstånd och minska verkningsgraden. Projektet ska utveckla och utvärdera strategier för kontrollsystem som hanterar dessa problem.

Relaterade Nyheter

Se alla nyheter

21
jun

Brinnande intresse för brännbara köldmedier

År 2020 tillverkades cirka 110 miljoner luftkonditioneringar och prognosen är 150 miljoner år 2027. Idag används i huvudsak icke naturliga, syntetiska köldmedier med hög växthuseffekt som måste ersättas. Projektet PROPAC har tagit fram en demonstration för en teknik i luftkonditioneringar av split typ som använder ett naturligt och miljövänligt, men brandfarligt köldmedium.

06
maj

Kan flexibla värmepumpar minska flaskhalsar i elnätet?

När andelen el från förnybara källor ökar leder det till att tillgången på el varierar alltmer. Den varierande tillgången kombinerat med nytillkomna flaskhalsar i näten ökar behovet av flexibilitet i energisystemet. Med hjälp av värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät kan flexibiliteten i elnätet öka.

29
apr

Fjärrvärmen skapar robusta system och bidrar till klimatmålen

Projektet Gemensam eller individuell värme – vilket är bäst, undersöker hur olika sätt att värma ny bebyggelse påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål och belyser det faktum att fjärrvärmen, trots sin lite underskuffade roll i debatten, fortsatt har en viktig roll att fylla för att skapa robusta energisystem och minska belastningen i nätet.

25
apr
Hedenverket

Så skapas en lönsam vätgasaffär

Vätgas är en energibärare som spås få en viktig roll i framtidens hållbara energisystem. Med el från förnybar energi kan grön vätgas tillverkas av vatten. Genom att koppla vätgasproduktionen till fjärrvärmeanläggningar kan man skapa synergieffekter som ökar lönsamheten. Det menar projektledarna för projektet HyCoGen som tittar på vilka systemvinster som kan göras.

Relaterade Event

Se alla event

Illustration av fjärrvärme

Webinar: Fjärrvärmens roll i framtidens energisystem

Hur kan fjärrvärmesystem bli mer effektiva och flexibla genom sektorkopplingar till olika tekniker så som vätgas, värmepumpar och kylmaskiner? Och vad är egentligen bäst för nya bostadsområden – anslutning till fjärrvärmenätet eller individuella värmelösningar?

Områden

Fjärrvärme