Fjärrvärmenätets funktion och status behöver kontrolleras kontinuerligt för att fortsätta leverera avbrottsfri och funktionsduglig fjärrvärme lång tid framöver. Att veta status på ledningarna innebär att byte av dessa sker i rätt tid, det vill säga när livslängden är uppnådd.
På en allt tuffare värmemarknad krävs det nya tankesätt och nya förhållningssätt för att fortsätta vara konkurrenskraftiga.
Nätens funktion och status behöver kontrolleras kontinuerligt för att fortsätta leverera avbrottsfri och funktionsduglig fjärrvärme lång tid framöver. Att mäta nätets status i full drift under mark är ett måste för att kunna för att kunna byta rätt ledning i rätt tid och därmed minska störningarna och de ekonomiska konsekvenserna som det innebär med ledningsbyte.
Smart Aktiv Box har utvecklats i ett samarbete mellan Öresundskraft och Arne
Jensen AB. Målet med produkten har varit att kunna digitalisera och bygga det smarta nätet.
Smart Active Box mäter olika parametrar i fjärrvärmenätet och dess omgivning såsom temperaturer, fuktighet och vattennivå.
Det som gör SAB unik i jämförelse med annan liknande utrustning är:
Båda dessa metoder är världsunika.
Strömförsörjningen utan batteri (kraftenhet) görs genom att ta skillnaden mellan rörets yttemperatur och omgivningens lufttemperatur. Denna energiskillnad omvandlas till ström. I kombination med solceller kan strömförsörjningen ökas ytterligare. En tredje sak som utförs är kontinuerlig mätning av vattennivån i kammaren. Pumpning utförs då vid rätt tillfälle. Detta innebär att kammarna blir torrare och har bättre klimat.
All data samlas i en databas och överförs till ett grafiskt gränssnitt. Det grafiska gränssnittet kommer att utvecklas till ett beslutsstödsystem där en fortsatt utveckling sker och annan mätdata ska samlas och behandlas. En databas för Big Data och ett grafiskt gränssnitt innebär att kommunikation mellan användare och SAB sker utan att behöva göra fältbesök.
Det finns för närvarande 530 SAB installerade i Helsingborgs fjärrvärmenät (figur 1). Dessa har utvärderats med bra resultat under en period av 1,5 år.
Fjärrvärmenätets funktion och status behöver kontrolleras kontinuerligt för att fortsätta leverera avbrottsfri och funktionsduglig fjärrvärme lång tid framöver. Att veta status på ledningarna innebär att byte av dessa sker i rätt tid, d.v.s. när livslängden är uppnådd.
Smart Aktiv Box (SAB) har utvecklats i ett samarbete mellan Öresundskraft och Arne
Jensen AB. Målet med produkten har varit att kunna digitalisera och bygga det smarta nätet.
Smart Active Box mäter olika parametrar i fjärrvärmenätet och dess omgivning såsom temperaturer, fuktighet och vattennivå men framför allt delta-tjockleksmetoden.
Delta-tjockleksmetoden ger medelvärdet av stålets hållfasthet på sträckan mellan två SAB:ar. Vilket är en kvalitetsbedömning som är världsunik.
Nivåmätning av inkommande regnvatten i fjärrvärmekammare (betongrum under marken) mäts kontinuerligt. Detta innebär att kamrarna hålls torra och får bättre klimat då pumpning av vattnet sker kontinuerligt.
SAB behöver inte batterier eftersom ström tas genom värmen i nätet. Strömförsörjningen utan batteri görs genom att ta skillnaden mellan rörets yttemperatur och omgivningens lufttemperatur. Denna energiskillnad omvandlas till spänning.
En databas för Big Data och ett grafiskt gränssnitt innebär att kommunikation mellan användare och SAB sker utan att behöva göra fältbesök. Den kontinuerliga övervakningen gör att beslut och åtgärder utförs på ett tidigt stadium som medför en aktiv kontroll av nätets status är möjlig.
Det finns för närvarande 530 SAB installerade i Helsingborgs fjärrvärmenät (figur 1). Dessa har utvärderats med gott resultat under en period av 1,5 år.
Smart Aktiv Box-SAB-Smart fjärrvärmenät
Öresundskraft AB
Deltagande aktörer: Arne Jensen AB, Raditex AB. Enelex AB
Magnus Ohlsson
45941-1
Avslutad
Projektet utför en transdisciplinärt studie i samband med implementering av en ny fjärrvärmeteknik (4GDH) till ett bostadsområde, för att studera teknikacceptans av bygg- och installationsbranschen samt identifierar vilka hinder som uppstår vid införande av ny teknik.
Avslutad
Målet med projektet har varit att utarbeta system för säsongslagring av överskottsvärme producerad vid KVV Filborna i Helsingborg.
Avslutad
Syftet med projektet är att ta fram en generell inmatningscentral för att ansluta decentraliserade värmekällor till fjärrvärmenätet och öka förutsättningarna för små industrier att anslutas till fjärrvärmenäten. Inom projektet designas en prefabricerad-central för decentraliserad inmatning, som efter inkoppling följs upp och utvärderas.
Avslutad
Projektet ska visa ett helt digitaliserat fjärrvärmenät som ger nya möjligheter till effektivisering och tjänster, som t.ex. ökad verkningsgrad och minskade utsläpp i produktion, minskade förluster i distribution, samt ökad leveranskvalitet och kundnöjdhet vid energianvändning.
Avslutad
I detta projekt undersöks de affärsmässiga, särskilt rättsliga, förutsättningarna för att introducera och driva balanserade termiska nät, BTN. Det övergripande målet med projektet är att analysera och skapa förståelse för hur affärsmässiga risker påverkar marknaden vid energiaffärer som BTN.
Pågående
Syftet med GeoCoHorT är att påskynda övergången till 4:e generationens fjärrvärme och kylning (4GDHC), genom att utvärdera, optimera och demonstrera integrationen av ytlig geotermisk värmeutvinning med andra förnybara källor och smarta byggnader.
Pågående
Projektet syftar till att undersöka ett samspel mellan värme, kyla och elanvändning i ett bostadsområde med en hög andel solcellsproducerad el och ett lågtempererat fjärrvärmesystem.
Pågående
Projektet ska i detalj undersöka långsiktiga effekter av cykliska mekaniska belastningar på nedbrytningshastigheten hos fjärrvärmerör, och även utveckla en ny modell för beräkning av förväntad livslängd som tar hänsyn till kombinerade effekter av hög temperatur och repetitiva axiella belastningar.
Pågående
Storskalig solvärme för fjärrvärme har ökat snabbt och tekniken har kommersialiserats i Danmark. Mycket talar för att en ökad konkurrens om biomassan leder till högre bioenergipriser och bättre lönsamhet för solvärme även i Sverige. Projektet genomför teknoekonomiska fallstudier på tre olika fjärrvärmenät med (koncentrerande) solfångare och groplager som även används med värmepumpar vid tider av lågt elpris.
Pågående
Projektet ska analysera hur nya köldmedier med låg global uppvärmningspotential, GWP, påverkas i värmepumps- och kylanläggningar. Det handlar om potentiell sönderdelning samt hur de hanteras vid livslängdens slut. Syftet är att nå bättre användning, återvinning, återanvändning och miljösäker kassering.
Värmelager med smält salt har en potential att halvera spilld el från vindkraft och samtidigt spara 20 procent av bränslet i kraftvärmeverk. Det visar ett Termoprojekt som presenteras på nästa Termowebbinarium den 8 juni.
Hur kan geoenergi på ett hållbart och lönsamt sätt användas för halkbekämpning, det tittar Signhild Gehlin från Svenskt Geoenergicentrum på. Tekniken kan användas till allt från vägar och järnvägsväxlar till fotbollsplaner eller golfbanor.
Kraftigt ökad elproduktion från havsbaserade vindparker öppnar för nya industrietableringar på Gotland, och därmed mer spillvärme. Men hur kan spillvärmen tas tillvara och hur kan öns omställning även bli socialt hållbar, det är några saker som Sofia Klugman från IVL undersöker.
Hur kan vi få in mer förnybart i fjärrvärmesystemen? Det undersöker professor Urban Persson inom ett av IEA:s internationella samarbetsprojekt. Han upplever att utvecklingen i Europa hittills har gått för långsamt, men ser nu tecken på att tempot ökar.
Fjärrvärmens affärsmodell som vi känner den i dag kommer att förändras. I framtiden blir det viktigt att samarbeta med sina mest engagerade kunder för att utveckla sitt erbjudande till alla kunder, tror Kristina Lygnerud från IVL.
Hur många storskaliga groplager för solvärme kan vi ha i Sverige? Det undersöker professor Christopher Bales. Han tror att debatten om hur skogen ska användas öppnar möjligheter för mer solvärme i fjärrvärmesystemet.
Sökhunden Jeckov har haft cirka 25 sökuppdrag för olika fjärrvärmebolag. Med sin nos hittar schäfern snabbt läckor med en träffsäkerhet på 0–14 meter.
När andelen el från förnybara källor ökar leder det till att tillgången på el varierar alltmer. Den varierande tillgången kombinerat med nytillkomna flaskhalsar i näten ökar behovet av flexibilitet i energisystemet. Med hjälp av värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät kan flexibiliteten i elnätet öka.
Projektet Gemensam eller individuell värme – vilket är bäst, undersöker hur olika sätt att värma ny bebyggelse påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål och belyser det faktum att fjärrvärmen, trots sin lite underskuffade roll i debatten, fortsatt har en viktig roll att fylla för att skapa robusta energisystem och minska belastningen i nätet.
Vätgas är en energibärare som spås få en viktig roll i framtidens hållbara energisystem. Med el från förnybar energi kan grön vätgas tillverkas av vatten. Genom att koppla vätgasproduktionen till fjärrvärmeanläggningar kan man skapa synergieffekter som ökar lönsamheten. Det menar projektledarna för projektet HyCoGen som tittar på vilka systemvinster som kan göras.
Ett webbinarium som presenterar hur olika teknik för energilagring kan bättre utnyttja förnybara energikällor
Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och el flexibilitet som en del av framtidens energisystem.
Ett webbinarium om hur IEA:s program inom fjärrvärme och fjärrkyla, IEA-DHC, främjar innovation och utveckling i Sverige och världen.
Flera av Termoprogrammets projekt anknyter till teknologier som främjar sektorkoppling och flexibilitet i systemet – till exempel värmepumpar. Det belystes under det här webbinariet.
Hur kan fjärrvärmesystem bli mer effektiva och flexibla genom sektorkopplingar till olika tekniker så som vätgas, värmepumpar och kylmaskiner? Och vad är egentligen bäst för nya bostadsområden – anslutning till fjärrvärmenätet eller individuella värmelösningar?
