Fjärrvärmenätets funktion och status behöver kontrolleras kontinuerligt för att fortsätta leverera avbrottsfri och funktionsduglig fjärrvärme lång tid framöver. Att veta status på ledningarna innebär att byte av dessa sker i rätt tid, det vill säga när livslängden är uppnådd.
På en allt tuffare värmemarknad krävs det nya tankesätt och nya förhållningssätt för att fortsätta vara konkurrenskraftiga.
Nätens funktion och status behöver kontrolleras kontinuerligt för att fortsätta leverera avbrottsfri och funktionsduglig fjärrvärme lång tid framöver. Att mäta nätets status i full drift under mark är ett måste för att kunna för att kunna byta rätt ledning i rätt tid och därmed minska störningarna och de ekonomiska konsekvenserna som det innebär med ledningsbyte.
Smart Aktiv Box har utvecklats i ett samarbete mellan Öresundskraft och Arne
Jensen AB. Målet med produkten har varit att kunna digitalisera och bygga det smarta nätet.
Smart Active Box mäter olika parametrar i fjärrvärmenätet och dess omgivning såsom temperaturer, fuktighet och vattennivå.
Det som gör SAB unik i jämförelse med annan liknande utrustning är:
Båda dessa metoder är världsunika.
Strömförsörjningen utan batteri (kraftenhet) görs genom att ta skillnaden mellan rörets yttemperatur och omgivningens lufttemperatur. Denna energiskillnad omvandlas till ström. I kombination med solceller kan strömförsörjningen ökas ytterligare. En tredje sak som utförs är kontinuerlig mätning av vattennivån i kammaren. Pumpning utförs då vid rätt tillfälle. Detta innebär att kammarna blir torrare och har bättre klimat.
All data samlas i en databas och överförs till ett grafiskt gränssnitt. Det grafiska gränssnittet kommer att utvecklas till ett beslutsstödsystem där en fortsatt utveckling sker och annan mätdata ska samlas och behandlas. En databas för Big Data och ett grafiskt gränssnitt innebär att kommunikation mellan användare och SAB sker utan att behöva göra fältbesök.
Det finns för närvarande 530 SAB installerade i Helsingborgs fjärrvärmenät (figur 1). Dessa har utvärderats med bra resultat under en period av 1,5 år.
Fjärrvärmenätets funktion och status behöver kontrolleras kontinuerligt för att fortsätta leverera avbrottsfri och funktionsduglig fjärrvärme lång tid framöver. Att veta status på ledningarna innebär att byte av dessa sker i rätt tid, d.v.s. när livslängden är uppnådd.
Smart Aktiv Box (SAB) har utvecklats i ett samarbete mellan Öresundskraft och Arne
Jensen AB. Målet med produkten har varit att kunna digitalisera och bygga det smarta nätet.
Smart Active Box mäter olika parametrar i fjärrvärmenätet och dess omgivning såsom temperaturer, fuktighet och vattennivå men framför allt delta-tjockleksmetoden.
Delta-tjockleksmetoden ger medelvärdet av stålets hållfasthet på sträckan mellan två SAB:ar. Vilket är en kvalitetsbedömning som är världsunik.
Nivåmätning av inkommande regnvatten i fjärrvärmekammare (betongrum under marken) mäts kontinuerligt. Detta innebär att kamrarna hålls torra och får bättre klimat då pumpning av vattnet sker kontinuerligt.
SAB behöver inte batterier eftersom ström tas genom värmen i nätet. Strömförsörjningen utan batteri görs genom att ta skillnaden mellan rörets yttemperatur och omgivningens lufttemperatur. Denna energiskillnad omvandlas till spänning.
En databas för Big Data och ett grafiskt gränssnitt innebär att kommunikation mellan användare och SAB sker utan att behöva göra fältbesök. Den kontinuerliga övervakningen gör att beslut och åtgärder utförs på ett tidigt stadium som medför en aktiv kontroll av nätets status är möjlig.
Det finns för närvarande 530 SAB installerade i Helsingborgs fjärrvärmenät (figur 1). Dessa har utvärderats med gott resultat under en period av 1,5 år.
Smart Aktiv Box-SAB-Smart fjärrvärmenät
Öresundskraft AB
Deltagande aktörer: Arne Jensen AB, Raditex AB. Enelex AB
Magnus Ohlsson
45941-1
Avslutad
Projektet utför en transdisciplinärt studie i samband med implementering av en ny fjärrvärmeteknik (4GDH) till ett bostadsområde, för att studera teknikacceptans av bygg- och installationsbranschen samt identifierar vilka hinder som uppstår vid införande av ny teknik.
Avslutad
Målet med projektet har varit att utarbeta system för säsongslagring av överskottsvärme producerad vid KVV Filborna i Helsingborg.
Avslutad
Syftet med projektet är att ta fram en generell inmatningscentral för att ansluta decentraliserade värmekällor till fjärrvärmenätet och öka förutsättningarna för små industrier att anslutas till fjärrvärmenäten. Inom projektet designas en prefabricerad-central för decentraliserad inmatning, som efter inkoppling följs upp och utvärderas.
Avslutad
Projektet ska visa ett helt digitaliserat fjärrvärmenät som ger nya möjligheter till effektivisering och tjänster, som t.ex. ökad verkningsgrad och minskade utsläpp i produktion, minskade förluster i distribution, samt ökad leveranskvalitet och kundnöjdhet vid energianvändning.
Avslutad
I detta projekt undersöks de affärsmässiga, särskilt rättsliga, förutsättningarna för att introducera och driva balanserade termiska nät, BTN. Det övergripande målet med projektet är att analysera och skapa förståelse för hur affärsmässiga risker påverkar marknaden vid energiaffärer som BTN.
Pågående
Syftet med GeoCoHorT är att påskynda övergången till 4:e generationens fjärrvärme och kylning (4GDHC), genom att utvärdera, optimera och demonstrera integrationen av ytlig geotermisk värmeutvinning med andra förnybara källor och smarta byggnader.
Pågående
Projektet syftar till att undersöka ett samspel mellan värme, kyla och elanvändning i ett bostadsområde med en hög andel solcellsproducerad el och ett lågtempererat fjärrvärmesystem.
Pågående
Projektet ska i detalj undersöka långsiktiga effekter av cykliska mekaniska belastningar på nedbrytningshastigheten hos fjärrvärmerör, och även utveckla en ny modell för beräkning av förväntad livslängd som tar hänsyn till kombinerade effekter av hög temperatur och repetitiva axiella belastningar.
Pågående
Storskalig solvärme för fjärrvärme har ökat snabbt och tekniken har kommersialiserats i Danmark. Mycket talar för att en ökad konkurrens om biomassan leder till högre bioenergipriser och bättre lönsamhet för solvärme även i Sverige. Projektet genomför teknoekonomiska fallstudier på tre olika fjärrvärmenät med (koncentrerande) solfångare och groplager som även används med värmepumpar vid tider av lågt elpris.
Pågående
Projektet ska analysera hur nya köldmedier med låg global uppvärmningspotential, GWP, påverkas i värmepumps- och kylanläggningar. Det handlar om potentiell sönderdelning samt hur de hanteras vid livslängdens slut. Syftet är att nå bättre användning, återvinning, återanvändning och miljösäker kassering.
Digitaliseringen öppnar för nya affärsmodeller och energidelning. Utmaningarna ligger i regelverk som hindrar effektivt utnyttjande av data från värmepumpar. Det anser Davide Rolando från KTH, som presenterar ett Termoprojekt om internet of things på nästa Termowebbinarium den 5 december.
Med maskininlärning har Qian Wang och hans kollegor på KTH skapat en modell för att prognosticera efterfrågan av värme i bostadsområden. Men han vill se mer samarbete mellan forskare och fjärrvärmebolag för att kunna förstå hur nya affärsmodeller kan integreras i branschen.
Energimyndigheten siktar på att förlänga Termoprogrammet med minst fyra år, beslut kommer sannolikt före årsskiftet. Det framkom under Termodagen den 19 oktober. Hitta alla presentationer från dagen här.
Fjolårets höga elpriser gav skjuts åt potentialen i energieffektivisering, men nya affärsmodeller behövs för att snabba på fastighetssektorns energiomställning. Det var två slutsatser från Termodagens panelsamtal ”Från forskning till marknaden” den 19 oktober.
Spillvärme från industrier i Kiruna och Boden fick stort utrymme när Termodagen arrangerades den 19 oktober. För Boden är en utmaning att invånarantalet behöver öka med 25 procent, från Kiruna lyftes frågan hur man kan få olika organisationer att samarbeta snarare än tekniska utmaningar.
Den 19 oktober arrangeras heldagskonferensen Termodagen på Citykonferensen Ingenjörshuset i Stockholm, i regi av Energimyndighetens forskningsprogram Termo. Bland talarna finns professor Björn Palm från KTH, Monica Axell från Rise och Nathalie Fransson från IVL.
Värmelager med smält salt har en potential att halvera spilld el från vindkraft och samtidigt spara 20 procent av bränslet i kraftvärmeverk. Det visar ett Termoprojekt som presenteras på nästa Termowebbinarium den 8 juni.
Hur kan geoenergi på ett hållbart och lönsamt sätt användas för halkbekämpning, det tittar Signhild Gehlin från Svenskt Geoenergicentrum på. Tekniken kan användas till allt från vägar och järnvägsväxlar till fotbollsplaner eller golfbanor.
Kraftigt ökad elproduktion från havsbaserade vindparker öppnar för nya industrietableringar på Gotland, och därmed mer spillvärme. Men hur kan spillvärmen tas tillvara och hur kan öns omställning även bli socialt hållbar, det är några saker som Sofia Klugman från IVL undersöker.
Hur kan vi få in mer förnybart i fjärrvärmesystemen? Det undersöker professor Urban Persson inom ett av IEA:s internationella samarbetsprojekt. Han upplever att utvecklingen i Europa hittills har gått för långsamt, men ser nu tecken på att tempot ökar.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och el flexibilitet som en del av framtidens energisystem.
Ett webbinarium om hur IEA:s program inom fjärrvärme och fjärrkyla, IEA-DHC, främjar innovation och utveckling i Sverige och världen.
Flera av Termoprogrammets projekt anknyter till teknologier som främjar sektorkoppling och flexibilitet i systemet – till exempel värmepumpar. Det belystes under det här webbinariet.
Hur kan fjärrvärmesystem bli mer effektiva och flexibla genom sektorkopplingar till olika tekniker så som vätgas, värmepumpar och kylmaskiner? Och vad är egentligen bäst för nya bostadsområden – anslutning till fjärrvärmenätet eller individuella värmelösningar?
