Fjärrvärmenätets funktion och status behöver kontrolleras kontinuerligt för att fortsätta leverera avbrottsfri och funktionsduglig fjärrvärme lång tid framöver. Att veta status på ledningarna innebär att byte av dessa sker i rätt tid, det vill säga när livslängden är uppnådd.
På en allt tuffare värmemarknad krävs det nya tankesätt och nya förhållningssätt för att fortsätta vara konkurrenskraftiga.
Nätens funktion och status behöver kontrolleras kontinuerligt för att fortsätta leverera avbrottsfri och funktionsduglig fjärrvärme lång tid framöver. Att mäta nätets status i full drift under mark är ett måste för att kunna för att kunna byta rätt ledning i rätt tid och därmed minska störningarna och de ekonomiska konsekvenserna som det innebär med ledningsbyte.
Smart Aktiv Box har utvecklats i ett samarbete mellan Öresundskraft och Arne
Jensen AB. Målet med produkten har varit att kunna digitalisera och bygga det smarta nätet.
Smart Active Box mäter olika parametrar i fjärrvärmenätet och dess omgivning såsom temperaturer, fuktighet och vattennivå.
Det som gör SAB unik i jämförelse med annan liknande utrustning är:
Båda dessa metoder är världsunika.
Strömförsörjningen utan batteri (kraftenhet) görs genom att ta skillnaden mellan rörets yttemperatur och omgivningens lufttemperatur. Denna energiskillnad omvandlas till ström. I kombination med solceller kan strömförsörjningen ökas ytterligare. En tredje sak som utförs är kontinuerlig mätning av vattennivån i kammaren. Pumpning utförs då vid rätt tillfälle. Detta innebär att kammarna blir torrare och har bättre klimat.
All data samlas i en databas och överförs till ett grafiskt gränssnitt. Det grafiska gränssnittet kommer att utvecklas till ett beslutsstödsystem där en fortsatt utveckling sker och annan mätdata ska samlas och behandlas. En databas för Big Data och ett grafiskt gränssnitt innebär att kommunikation mellan användare och SAB sker utan att behöva göra fältbesök.
Det finns för närvarande 530 SAB installerade i Helsingborgs fjärrvärmenät (figur 1). Dessa har utvärderats med bra resultat under en period av 1,5 år.
Fjärrvärmenätets funktion och status behöver kontrolleras kontinuerligt för att fortsätta leverera avbrottsfri och funktionsduglig fjärrvärme lång tid framöver. Att veta status på ledningarna innebär att byte av dessa sker i rätt tid, d.v.s. när livslängden är uppnådd.
Smart Aktiv Box (SAB) har utvecklats i ett samarbete mellan Öresundskraft och Arne
Jensen AB. Målet med produkten har varit att kunna digitalisera och bygga det smarta nätet.
Smart Active Box mäter olika parametrar i fjärrvärmenätet och dess omgivning såsom temperaturer, fuktighet och vattennivå men framför allt delta-tjockleksmetoden.
Delta-tjockleksmetoden ger medelvärdet av stålets hållfasthet på sträckan mellan två SAB:ar. Vilket är en kvalitetsbedömning som är världsunik.
Nivåmätning av inkommande regnvatten i fjärrvärmekammare (betongrum under marken) mäts kontinuerligt. Detta innebär att kamrarna hålls torra och får bättre klimat då pumpning av vattnet sker kontinuerligt.
SAB behöver inte batterier eftersom ström tas genom värmen i nätet. Strömförsörjningen utan batteri görs genom att ta skillnaden mellan rörets yttemperatur och omgivningens lufttemperatur. Denna energiskillnad omvandlas till spänning.
En databas för Big Data och ett grafiskt gränssnitt innebär att kommunikation mellan användare och SAB sker utan att behöva göra fältbesök. Den kontinuerliga övervakningen gör att beslut och åtgärder utförs på ett tidigt stadium som medför en aktiv kontroll av nätets status är möjlig.
Det finns för närvarande 530 SAB installerade i Helsingborgs fjärrvärmenät (figur 1). Dessa har utvärderats med gott resultat under en period av 1,5 år.
Smart Aktiv Box-SAB-Smart fjärrvärmenät
Öresundskraft AB
Deltagande aktörer: Arne Jensen AB, Raditex AB. Enelex AB
Magnus Ohlsson
45941-1
Pågående
The project will accelerate the heating and cooling transition by facilitating the development of Geothermal 5th Generation District Heating and Cooling, Geo5GDHC, systems with climate-neutral shallow geothermal energy resources. It will also assist in the integration of heating and cooling in local and regional energy systems.
Pågående
Projektet ska accelerera omställningen till smarta energisystem och energieffektiv teknik för lågtemperaturvärme och högtemperaturkyla, LTV/HTK-system. Med hjälp av maskininlärning ska projektet utveckla reglersystem som löpande förbättrar sig självt.
Avslutad
Projektet utför en transdisciplinärt studie i samband med implementering av en ny fjärrvärmeteknik (4GDH) till ett bostadsområde, för att studera teknikacceptans av bygg- och installationsbranschen samt identifierar vilka hinder som uppstår vid införande av ny teknik.
Avslutad
Målet med projektet har varit att utarbeta system för säsongslagring av överskottsvärme producerad vid KVV Filborna i Helsingborg.
Avslutad
Syftet med projektet är att ta fram en generell inmatningscentral för att ansluta decentraliserade värmekällor till fjärrvärmenätet och öka förutsättningarna för små industrier att anslutas till fjärrvärmenäten. Inom projektet designas en prefabricerad-central för decentraliserad inmatning, som efter inkoppling följs upp och utvärderas.
Avslutad
Projektet ska visa ett helt digitaliserat fjärrvärmenät som ger nya möjligheter till effektivisering och tjänster, som t.ex. ökad verkningsgrad och minskade utsläpp i produktion, minskade förluster i distribution, samt ökad leveranskvalitet och kundnöjdhet vid energianvändning.
Avslutad
I detta projekt undersöks de affärsmässiga, särskilt rättsliga, förutsättningarna för att introducera och driva balanserade termiska nät, BTN. Det övergripande målet med projektet är att analysera och skapa förståelse för hur affärsmässiga risker påverkar marknaden vid energiaffärer som BTN.
Pågående
Syftet med GeoCoHorT är att påskynda övergången till 4:e generationens fjärrvärme och kylning (4GDHC), genom att utvärdera, optimera och demonstrera integrationen av ytlig geotermisk värmeutvinning med andra förnybara källor och smarta byggnader.
Pågående
Projektet syftar till att undersöka ett samspel mellan värme, kyla och elanvändning i ett bostadsområde med en hög andel solcellsproducerad el och ett lågtempererat fjärrvärmesystem.
Pågående
Projektet ska i detalj undersöka långsiktiga effekter av cykliska mekaniska belastningar på nedbrytningshastigheten hos fjärrvärmerör, och även utveckla en ny modell för beräkning av förväntad livslängd som tar hänsyn till kombinerade effekter av hög temperatur och repetitiva axiella belastningar.
85 procent mindre fel för ett beräkna det dimensionerande effektbehovet i ett fjärrvärmenät, det uppger Johan Kensby på Utilifeed att de kan uppnå. Med deras metod vill de hjälpa energiföretag att fatta klokare investeringsbeslut.
I år fyller uppvärmningsbranschens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft fem år. De lägst hängande frukterna är genomförda inom värmebranschen, det som återstår är både svårt och dyrt. Det säger Kjerstin Ludvig från Profu som på nästa Termowebbinarium presenterar de största utmaningarna för branschen att bli fossilfri.
Tekniska Verken i Linköping och företaget Hydroc har testat att skapa sprickor i berggrunden för att skapa ett värmelager till fjärrvärmenätet. Pilotprojektet har gått enligt plan, nästa steg är att utöka spricksystemet och höja temperaturerna. Om allt funkar kan lagret vara i full drift om två år.
Energimyndigheten förlänger forsknings- och innovationsprogrammet Termo med minst fem år. Myndigheten satsar 160 miljoner kronor på att finansiera forskning om hur värme- och kylasektorn kan snabba på omställningen till ett robust och hållbart energisystem. Två nya områden i programmet är försörjningstrygghet och värmeproduktion från kärnkraft.
Digitaliseringen öppnar för nya affärsmodeller och energidelning. Utmaningarna ligger i regelverk som hindrar effektivt utnyttjande av data från värmepumpar. Det anser Davide Rolando från KTH, som presenterar ett Termoprojekt om internet of things på nästa Termowebbinarium den 5 december.
Med maskininlärning har Qian Wang och hans kollegor på KTH skapat en modell för att prognosticera efterfrågan av värme i bostadsområden. Men han vill se mer samarbete mellan forskare och fjärrvärmebolag för att kunna förstå hur nya affärsmodeller kan integreras i branschen.
Energimyndigheten siktar på att förlänga Termoprogrammet med minst fyra år, beslut kommer sannolikt före årsskiftet. Det framkom under Termodagen den 19 oktober. Hitta alla presentationer från dagen här.
Fjolårets höga elpriser gav skjuts åt potentialen i energieffektivisering, men nya affärsmodeller behövs för att snabba på fastighetssektorns energiomställning. Det var två slutsatser från Termodagens panelsamtal ”Från forskning till marknaden” den 19 oktober.
Spillvärme från industrier i Kiruna och Boden fick stort utrymme när Termodagen arrangerades den 19 oktober. För Boden är en utmaning att invånarantalet behöver öka med 25 procent, från Kiruna lyftes frågan hur man kan få olika organisationer att samarbeta snarare än tekniska utmaningar.
Den 19 oktober arrangeras heldagskonferensen Termodagen på Citykonferensen Ingenjörshuset i Stockholm, i regi av Energimyndighetens forskningsprogram Termo. Bland talarna finns professor Björn Palm från KTH, Monica Axell från Rise och Nathalie Fransson från IVL.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Vid detta tillfälle får du ta del av två projekt om färdplan för fossilfri uppvärmning och en ny generation av underjordiskt värmelager.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och el flexibilitet som en del av framtidens energisystem.
Ett webbinarium om hur IEA:s program inom fjärrvärme och fjärrkyla, IEA-DHC, främjar innovation och utveckling i Sverige och världen.
Flera av Termoprogrammets projekt anknyter till teknologier som främjar sektorkoppling och flexibilitet i systemet – till exempel värmepumpar. Det belystes under det här webbinariet.
