I det här projektet undersöktes en ny möjlighet att balansera variabel förnybar el i elnätet, nämligen genom att använda smält saltlagring i anslutning till ett kraftvärmeverk, vilket ger en form av ellagring i elnätet.
I det här projektet undersöktes en ny möjlighet att balansera variabel förnybar el i elnätet, nämligen genom att använda smält saltlagring i anslutning till ett kraftvärmeverk, vilket ger en form av ellagring i elnätet. Modelleringar, med utgångspunkt i driftdata från Örtoftaverket, visade att det föreslagna konceptet bör kunna minska bränsleåtgången med ca 14% vid rimlig återbetalningstid. Vid en storskalig nationell introduktion visar analysen att en stor del av den framtida överproduktionen från förnybar el kan tas om hand.
Projektet syftade till att ur olika perspektiv utreda nyttan med att kombinera smält saltlagring med kraftvärme, dels för det enskilda kraftvärmeverket, dels nationellt i en bredare introduktion. Resultaten kan vara intressanta för såväl energibolag som forskare och energipolitiska aktörer.
En fördel med att kombinationen är att ångkraftsanläggningen redan finns på plats i kraftvärmeverket, varför konceptet ger en kostnadseffektiv form av ellagring. För det enskilda kraftvärmeverket kan detta bli lönsamt genom att man kan ladda lagret med el när elpriset är lågt, och därmed ersätta dyrare bränsle. Detta förutsätter dock att elpriset varierar mer än idag, ungefär på nivåer som vi förväntas oss i ett framtida 100% förnybart elsystem i Sverige.
I ett nationellt perspektiv visar analysen att kombinationen, om den introduceras brett, kan balansera drygt 50% av den överproduktion från framför allt vindkraften som annars skulle behövt spillas, och ersätta cirka 21% av bränsleåtgången i kraftvärmeverken. Förutsatt 30 års ekonomisk livslängd på lagringen, kan den breda introduktionen finansieras med ett tillägg till elpriset på mindre än 0,5 öre/kWh.
Integration av el och värme via högtempererade värmelager
Högskolan i Halmstad, Kraftringen AB (Örtoftaverket)
Mei Gong
Mei gong (mei.gong@hh.se)
Fredric Ottermo (fredric.ottermo@hh.se)
48190-1
Avslutad
Projektet projekt fokuserar på energianvändning och energieffektiva lösningar för ett typiskt skol/campusområde i den besökta regionen i Kina. Som referensfall användes värme- och varmvattensystemet i ett studenthem på ett campusområde beläget i staden Guiyang.
Avslutad
Projektet ska visa ett helt digitaliserat fjärrvärmenät som ger nya möjligheter till effektivisering och tjänster, som t.ex. ökad verkningsgrad och minskade utsläpp i produktion, minskade förluster i distribution, samt ökad leveranskvalitet och kundnöjdhet vid energianvändning.
Avslutad
I detta projekt undersöks de affärsmässiga, särskilt rättsliga, förutsättningarna för att introducera och driva balanserade termiska nät, BTN. Det övergripande målet med projektet är att analysera och skapa förståelse för hur affärsmässiga risker påverkar marknaden vid energiaffärer som BTN.
Pågående
Projektet ska undersöka hur optimeringen av köldbärarflödet i bergvärmeanläggningar kan leda till energibesparingar och öka prestandan med 10–40 procent. Det görs genom modellering, studier av statistiska parametrar samt validering genom experiment i KTH:s Live-in Lab ihop med data från befintliga anläggningar.
Pågående
Projektet syftar till att bygga internationell kunskap om resurseffektiv torkning med värmepumpsteknik. I projektet kommer man att samla in svenska fallstudier med fokus på industriell torkning, främst inom skog, massa/papper och jordbruk/livsmedel.
Pågående
LPMat2-projektet fokuserar på en ny generation av värmeväxlare baserad på TPMS-geometrier. Det ska öppna för att utvinna värme och öka energieffektiviteten i industri och byggnader.
Pågående
Projektet ska utveckla en energisystemmodell för Gotland för att undersöka hur spillvärme från befintliga och planerade etableringar kan nyttjas i fjärrvärmenäten och för eventuella nya applikationer.
Avslutad
Idag är det svårt och orimligt att varje energiföretag på var sitt håll ska utveckla och validera dataanalytiska metoder för att optimera värmedistribution. Genom att utveckla samarbetet inom branschen, data science-expertis och forskning kan fler och bättre modeller tas fram.
Pågående
Projektet ska utvärdera möjligheter och potential för att använda värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät. Målet är att öka flexibiliteten i energisystemet till exempel genom att leverera efterfrågeflexibilitet till elnätet. Tekniska så väl som ekonomiska och användarmässiga aspekter kommer beaktas inom projektet.
Avslutad
Projekt handlar om att utreda för- och nackdelar med köldmedier med låg växthuseffekt, både naturliga och syntetiska. En del av arbetet innebär att delta i ett internationellt samarbete inom ramen för IEA Heat pump technology, Annex 54, där erfarenheter av dessa köldmedier samlas in och systematiseras.
Den 19 oktober arrangeras heldagskonferensen Termodagen på Citykonferensen Ingenjörshuset i Stockholm, i regi av Energimyndighetens forskningsprogram Termo. Bland talarna finns professor Björn Palm från KTH, Monica Axell från Rise och Nathalie Fransson från IVL.
Hur stora är möjligheterna för flexibilitet i bostäder och hur ser husägare på att förändra sin komfort? Det undersöker Morgan Willis från Rise i projektet Bostäder för flexibilitet.
Kraftigt ökad elproduktion från havsbaserade vindparker öppnar för nya industrietableringar på Gotland, och därmed mer spillvärme. Men hur kan spillvärmen tas tillvara och hur kan öns omställning även bli socialt hållbar, det är några saker som Sofia Klugman från IVL undersöker.
Hur kan vi få in mer förnybart i fjärrvärmesystemen? Det undersöker professor Urban Persson inom ett av IEA:s internationella samarbetsprojekt. Han upplever att utvecklingen i Europa hittills har gått för långsamt, men ser nu tecken på att tempot ökar.
Hur många storskaliga groplager för solvärme kan vi ha i Sverige? Det undersöker professor Christopher Bales. Han tror att debatten om hur skogen ska användas öppnar möjligheter för mer solvärme i fjärrvärmesystemet.
Termoprojektet “Comfort and climate box” undersökte möjligheterna för småhusägare med värmepumpar i kombination med solpaneler att spara pengar genom att flytta energiförbrukningen i tid. Resultatet: Med 2019 års elpriser var förutsättningarna för detta begränsade – men med dagens elpriser och variationer finns nu helt andra möjligheter.
När andelen el från förnybara källor ökar leder det till att tillgången på el varierar alltmer. Den varierande tillgången kombinerat med nytillkomna flaskhalsar i näten ökar behovet av flexibilitet i energisystemet. Med hjälp av värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät kan flexibiliteten i elnätet öka.
Projektet Gemensam eller individuell värme – vilket är bäst, undersöker hur olika sätt att värma ny bebyggelse påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål och belyser det faktum att fjärrvärmen, trots sin lite underskuffade roll i debatten, fortsatt har en viktig roll att fylla för att skapa robusta energisystem och minska belastningen i nätet.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
