Avslutad

Smält saltlagring i kraftvärmeverk

I det här projektet undersöktes en ny möjlighet att balansera variabel förnybar el i elnätet, nämligen genom att använda smält saltlagring i anslutning till ett kraftvärmeverk, vilket ger en form av ellagring i elnätet.

I det här projektet undersöktes en ny möjlighet att balansera variabel förnybar el i elnätet, nämligen genom att använda smält saltlagring i anslutning till ett kraftvärmeverk, vilket ger en form av ellagring i elnätet. Modelleringar, med utgångspunkt i driftdata från Örtoftaverket, visade att det föreslagna konceptet bör kunna minska bränsleåtgången med ca 14% vid rimlig återbetalningstid. Vid en storskalig nationell introduktion visar analysen att en stor del av den framtida överproduktionen från förnybar el kan tas om hand.

Projektet syftade till att ur olika perspektiv utreda nyttan med att kombinera smält saltlagring med kraftvärme, dels för det enskilda kraftvärmeverket, dels nationellt i en bredare introduktion. Resultaten kan vara intressanta för såväl energibolag som forskare och energipolitiska aktörer.

En fördel med att kombinationen är att ångkraftsanläggningen redan finns på plats i kraftvärmeverket, varför konceptet ger en kostnadseffektiv form av ellagring. För det enskilda kraftvärmeverket kan detta bli lönsamt genom att man kan ladda lagret med el när elpriset är lågt, och därmed ersätta dyrare bränsle. Detta förutsätter dock att elpriset varierar mer än idag, ungefär på nivåer som vi förväntas oss i ett framtida 100% förnybart elsystem i Sverige.

I ett nationellt perspektiv visar analysen att kombinationen, om den introduceras brett, kan balansera drygt 50% av den överproduktion från framför allt vindkraften som annars skulle behövt spillas, och ersätta cirka 21% av bränsleåtgången i kraftvärmeverken. Förutsatt 30 års ekonomisk livslängd på lagringen, kan den breda introduktionen finansieras med ett tillägg till elpriset på mindre än 0,5 öre/kWh.

Sammanfattning

Projektnamn

Integration av el och värme via högtempererade värmelager

Organisation

Högskolan i Halmstad, Kraftringen AB (Örtoftaverket)

Projektledare

Mei Gong

Kontakt

Mei gong (mei.gong@hh.se)
Fredric Ottermo (fredric.ottermo@hh.se)

Energimyndighetens projektnummer

48190-1

Relaterade projekt

Se alla projekt

Pågående

Flexibilitet genom värmepumpar i termiska nät

Projektet ska utvärdera möjligheter och potential för att använda värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät. Målet är att öka flexibiliteten i energisystemet till exempel genom att leverera efterfrågeflexibilitet till elnätet. Tekniska så väl som ekonomiska och användarmässiga aspekter kommer beaktas inom projektet.

Avslutad

Miljövänliga köldmedier

Projekt handlar om att utreda för- och nackdelar med köldmedier med låg växthuseffekt, både naturliga och syntetiska. En del av arbetet innebär att delta i ett internationellt samarbete inom ramen för IEA Heat pump technology, Annex 54, där erfarenheter av dessa köldmedier samlas in och systematiseras.

Pågående

Värmemarknad Sverige

Det övergripande målet med Värmemarknad Sverige är att öka kunskapen om hur den svenska marknaden för värme och kyla kan fortsätta att möjliggöra en hållbar och resurseffektiv utveckling av hela energisystemet. Den pågående etappen tar bland annat utgångspunkt i att uppvärmningssektorn ska vara fossilfri år 2030 och en kolsänka 2045.  

Relaterade Nyheter

Se alla nyheter

06
maj

Kan flexibla värmepumpar minska flaskhalsar i elnätet?

När andelen el från förnybara källor ökar leder det till att tillgången på el varierar alltmer. Den varierande tillgången kombinerat med nytillkomna flaskhalsar i näten ökar behovet av flexibilitet i energisystemet. Med hjälp av värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät kan flexibiliteten i elnätet öka.

29
apr

Fjärrvärmen skapar robusta system och bidrar till klimatmålen

Projektet Gemensam eller individuell värme – vilket är bäst, undersöker hur olika sätt att värma ny bebyggelse påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål och belyser det faktum att fjärrvärmen, trots sin lite underskuffade roll i debatten, fortsatt har en viktig roll att fylla för att skapa robusta energisystem och minska belastningen i nätet.