Målet: Energieffektiv vätgasproduktion med koppling till värme och kyla

EU har satt ett mål att producera 10 miljoner ton vätgas per år till 2030. Om det uppfylls bildas 230 TWh restvärme, eftersom cirka 30 procent av energin blir förluster när el omvandlas till vätgas genom elektrolys.

Anders Wickström från Rise, projektledare för Hycogen 2.

–  Det är oerhört stora energimängder som skapar möjligheter att fasa ut annan mer miljöskadlig energiproduktion, i huvudsak för uppvärmningsändamål. Det är också en sanitetsfråga som handlar om att vi måste hushålla med våra resurser och utnyttja alla restprodukter på bästa sätt, säger Anders Wickström.

Hans projekt har fokus på ett systemperspektiv för integrering av vätgasproduktion i fjärrvärmeanläggningar för att öka totalsystemets verkningsgrad. Gruppen kommer föreslå lösningar på hur vätgasproduktion kan utformas gällande driftstemperatur, prestanda, design av kylsystem, och livslängdsaspekter. Syftet är att minska kostnader för vätgasproduktion, öka energieffektiviteten och generera ett robustare elsystem.

– En ökad driftstemperatur i elektrolysprocessen ökar troligtvis kostnaden för vätgasproduktionen något men i gengäld ökar värdet för restvärmen. Varje grad här är betydelsefull. Samtidigt minskar kostnaderna för kylsystem. Vi vill studera var man kan hitta en optimal process utifrån alla restströmmars värde.

I förra projektet Hycogen kunde Anders Wickström och hans projektgrupp visa hur sektorkopplingen till fjärrvärme ökar intäktsmöjligheterna för vätgasproduktion. Men ingen av projektets partner har ännu fattat något investeringsbeslut. Det finns fortfarande ett antal osäkra parametrar som behöver utredas ytterligare för att säkerställa lönsamhet i investeringen. Dessa ska utredas vidare i denna fortsättning.

Hur påverkas vätgasproduktionen av elpriset?
– Elpriserna varierar på grund av väderberoende elproduktion. Vissa ser det som ett problem, medan vi tvärtom ser möjligheterna. Varierande elpriser är snarare en förutsättning för lönsamhet i vätgasproduktion och energilagring.

Han noterar en ny aspekt som aktualiserats av Rysslands invasion av Ukraina. Den handlar om beredskapsfunktioner och vilka möjligheter lokal vätgasproduktion har för att öka förmågan att säkerställa energisystemets robusthet i olika krissituationer på ett miljömässigt bra sätt.

– Svensktillverkade gasturbiner, med vätgas som bränsle, kan få ytterligare en funktion. Det är ytterligare ett systemperspektiv att beakta.

Vad hoppas du att Hycogen 2 ska mynna ut i?
– Konkreta investeringar med sektorkopplad vätgasproduktion i anslutning till fjärrvärmeanläggningar.

Mer information

Läs mer om det första Hycogen-projektet på Termos webbplats och hos Rise.