Uppvärmningssektorn ska vara fossilbränslefri år 2030 och år 2045 ska sektorn vara en kolsänka som hjälper till att minska de totala svenska växthusgasutsläppen. Innovationsklustret Utvecklingsplattform Uppvärmning – fokus färdplansgenomförande (kallat Färdplan värme) syftar till erfarenhetsutbyte, inspiration och samordning av sådant som pågår med koppling till de åtaganden och uppmaningar som färdplanen inrymmer.
Uppvärmningssektorn ska vara fossilbränslefri år 2030 och år 2045 ska sektorn vara en kolsänka som hjälper till att minska de totala svenska växthusgasutsläppen.
Innovationsklustret Utvecklingsplattform Uppvärmning – fokus färdplansgenomförande (kallat Färdplan värme) syftar till erfarenhetsutbyte, inspiration och samordning av sådant som pågår med koppling till de åtaganden och uppmaningar som färdplanen inrymmer. Plattformen vänder sig till alla aktörer på värmemarknaden.
Utvecklingsplattformens mål är att bidra till att uppvärmningssektorn blir helt fossilbränslefri och på sikt utgör en kolsänka för resten av samhället. Detta mål uppnås genom att de aktörer som ställt sig bakom färdplanen för fossilfri uppvärmningssektor, eller på annat sätt berörs av dess vision, genom detta innovationskluster ges möjlighet att bygga upp och dela kunskap och erfarenheter samt uppföljning av utvecklingen och gemensam hindersröjning.
Aspekter som berörs är till exempel tekniska, nya affärsmodeller, juridik och samverkan mellan de olika parterna inom sektorn. Deltagarna får tillgång till den senaste forskningen inom området och erbjuds att driva utvecklingen framåt i samverkan med andra aktörer och aktörsgrupper inom värmesektorn samt andra sektorer som påverkar och påverkas av energisystemets omställning.
Aktiviteter och åtgärder för att genomföra färdplanens vision kommer till stor del ske lokalt hos de olika aktörerna. Utvecklingsplattformen ska utgöra en samlande nod, där gemensamma erfarenheter även kan ligga till grund för att fortsatta ställa krav på hinderröjning. Målet är också att sprida kunskap och erfarenheter ännu bredare, både inom uppvärmningssektorn och till andra sektorer.
Under de kommande två åren kommer ett antal seminarier för erfarenhetsutbyte och kunskapshöjning att arrangeras, uppföljning av vägen mot färdplanens mål samt kartläggning av forsknings- och utvecklingsbehov m.m. att genomföras.
Ett 30-tal organisationer, bland annat fastighetsföretag, energiföretag, teknikleverantörer och branschorganisationer, medverkar.
Utvecklingsplattform uppvärmnings målsättning är att bidra till att uppvärmningssektorn blir helt fossilbränslefri och på sikt utgör en kolsänka för resten av samhället. Utgångspunkten är genomförande av färdplanen för en fossilfri uppvärmningssektor. Inom ramen för verksamheten arrangeras seminarier för erfarenhetsutbyte och kunskapshöjning, uppföljning av vägen mot färdplanens mål, fördjupningsgrupper samt kartläggning av forsknings- och utvecklingsbehov m.m. Plattformen vänder sig till alla aktörer på värmemarknaden. Ett 30-tal organisationer, bland annat fastighetsföretag, energiföretag, teknikleverantörer och branschorganisationer, medverkar idag.
Utvecklingsplattform Uppvärmning – fokus färdplansgenomförande
Profu
Kjerstin Ludvig
46997-1
Avslutad
Projektet projekt fokuserar på energianvändning och energieffektiva lösningar för ett typiskt skol/campusområde i den besökta regionen i Kina. Som referensfall användes värme- och varmvattensystemet i ett studenthem på ett campusområde beläget i staden Guiyang.
Avslutad
I detta projekt undersöks de affärsmässiga, särskilt rättsliga, förutsättningarna för att introducera och driva balanserade termiska nät, BTN. Det övergripande målet med projektet är att analysera och skapa förståelse för hur affärsmässiga risker påverkar marknaden vid energiaffärer som BTN.
Avslutad
Projektet ska studera hur man kan utveckla ett kombinerat energilagervärmeväxlare med luft som värmebärare. Detta projekt är första steget i utvecklingen av ett innovativt PCM-baserat kylabatteri som kan användas för klimatsmart kyla i t ex frikyla, nattkyla för stora kondensorer, samt komfort i fordon vid avstannad motor och fler. Ny kunskap ger förståelse för de bidragande mekanismer som är inblandade i de kombinerade värmeöverförings- och fasändringsprocesserna i en PCM-värmeväxlare, och nyttjas till att ta fram en första prototyp som utvärderas i laborationsmiljö.
Pågående
Projektet ska undersöka hur optimeringen av köldbärarflödet i bergvärmeanläggningar kan leda till energibesparingar och öka prestandan med 10–40 procent. Det görs genom modellering, studier av statistiska parametrar samt validering genom experiment i KTH:s Live-in Lab ihop med data från befintliga anläggningar.
Pågående
Projektet Propac Control adresserar utmaningarna med system för luftkonditionering med mycket liten köldmediemängd i förhållandet till köldmedieflödet. En felfördelning av köldmedium riskerar att skada komponenterna, försätta systemet i ett svängningstillstånd och minska verkningsgraden. Projektet ska utveckla och utvärdera strategier för kontrollsystem som hanterar dessa problem.
Avslutad
EkoPack-projektet har visat på möjligheterna att kraftigt reducera köldmediemängden i kyl- och värmepumpssystem och samtidigt upprätthålla energieffektiviteten. Därmed öppnas möjligheten att använda naturliga köldmedier i fler applikationer som tidigare har varit begränsade utifrån riskbedömningar i gällande säkerhetsstandarder.
Pågående
Det övergripande målet för projektet Lantbrukseffekten är att undersöka hur lantbrukets resurser i form av kyl- och värmeanläggningar kan användas för att stötta det överliggande elnätet och på så sätt bidra till att det totala effektuttaget minskar under kritiska perioder, samtidigt som det öppnar upp för nya energiaffärer inom lantbrukssektorn.
Pågående
Genom att tillverka värmeväxlare i 3D-printing kan man släppa de flesta restriktionerna relaterade till tillverkningen och tillåtas att tänka helt fritt. Det innebär helt nya möjligheter och initierar nya tankar om hur en värmeväxlare bör utformas. Vi kommer att utforma nya geometrier och optimera dem med hjälp av datorsimuleringar.
Avslutad
Den mest energieffektiva livsmedelsbutiken som är möjlig att bygga idag är väldefinierad genom omfattande teoretiska studier och några av dess nyckelfunktioner har utvärderats individuellt i fältmätningar. Men systemet som helhet med alla designfunktioner, övervakningar och kontroll har inte byggts ännu.
Avslutad
Idag är det svårt och orimligt att varje energiföretag på var sitt håll ska utveckla och validera dataanalytiska metoder för att optimera värmedistribution. Genom att utveckla samarbetet inom branschen, data science-expertis och forskning kan fler och bättre modeller tas fram.
I år fyller uppvärmningsbranschens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft fem år. De lägst hängande frukterna är genomförda inom värmebranschen, det som återstår är både svårt och dyrt. Det säger Kjerstin Ludvig från Profu som på nästa Termowebbinarium presenterar de största utmaningarna för branschen att bli fossilfri.
Energimyndigheten förlänger forsknings- och innovationsprogrammet Termo med minst fem år. Myndigheten satsar 160 miljoner kronor på att finansiera forskning om hur värme- och kylasektorn kan snabba på omställningen till ett robust och hållbart energisystem. Två nya områden i programmet är försörjningstrygghet och värmeproduktion från kärnkraft.
Energimyndigheten siktar på att förlänga Termoprogrammet med minst fyra år, beslut kommer sannolikt före årsskiftet. Det framkom under Termodagen den 19 oktober. Hitta alla presentationer från dagen här.
Fjolårets höga elpriser gav skjuts åt potentialen i energieffektivisering, men nya affärsmodeller behövs för att snabba på fastighetssektorns energiomställning. Det var två slutsatser från Termodagens panelsamtal ”Från forskning till marknaden” den 19 oktober.
Spillvärme från industrier i Kiruna och Boden fick stort utrymme när Termodagen arrangerades den 19 oktober. För Boden är en utmaning att invånarantalet behöver öka med 25 procent, från Kiruna lyftes frågan hur man kan få olika organisationer att samarbeta snarare än tekniska utmaningar.
Den 19 oktober arrangeras heldagskonferensen Termodagen på Citykonferensen Ingenjörshuset i Stockholm, i regi av Energimyndighetens forskningsprogram Termo. Bland talarna finns professor Björn Palm från KTH, Monica Axell från Rise och Nathalie Fransson från IVL.
Kraftigt ökad elproduktion från havsbaserade vindparker öppnar för nya industrietableringar på Gotland, och därmed mer spillvärme. Men hur kan spillvärmen tas tillvara och hur kan öns omställning även bli socialt hållbar, det är några saker som Sofia Klugman från IVL undersöker.
Värmepumpar skulle kunna bidra med efterfrågeflexibilitet till elnätet. Ett sätt kan vara med hjälp av en styrning via värmepumpstillverkarnas molnlösningar som kopplar ihop aggregatorer med enskilda värmepumpar. Men det finns flera utmaningar kvar att lösa, enligt Markus Lindahl från Rise, som leder studien Storskalig laststyrning av värmepumpar i elnätet.
Förenkla, kom med rekommendationer – och inspireras av Hans Rosling. Det är tre knep som hjälper forskare att få media att rapportera om deras forskning. Energiforsks kommunikationsansvarige Daniel Hirsch, före detta journalist och pr-konsult, ger sina bästa tips om hur forskare kan nå ut till en bredare krets.
Hur kan vi få in mer förnybart i fjärrvärmesystemen? Det undersöker professor Urban Persson inom ett av IEA:s internationella samarbetsprojekt. Han upplever att utvecklingen i Europa hittills har gått för långsamt, men ser nu tecken på att tempot ökar.
Ta del av resultat från projekt som utvecklar luftvärmepumpstekniken genom att minska frostuppbyggnaden och utnyttja 3D-utskrift för att skapa innovativa värmeväxlare.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Vid detta tillfälle får du ta del av två projekt om färdplan för fossilfri uppvärmning och en ny generation av underjordiskt värmelager.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och el flexibilitet som en del av framtidens energisystem.
Ett webbinarium om hur IEA:s program inom fjärrvärme och fjärrkyla, IEA-DHC, främjar innovation och utveckling i Sverige och världen.
