Pågående

Värme och kyla med termisk energilagring

Föreslagen termisk energilagring förväntas bidra till att sänka koldioxidutsläppen, förbättra människors miljö och livsvillkor samt minska den globala uppvärmningen genom ökad användning av förnybar energi.

Beskrivning

KTH:s forskargrupp för Strömnings- och klimatteknik har i fem doktorsavhandlingar inom samhällsbyggnad rapporterat energi och miljövinster med lågtemperaturvärme och högtemperaturkyla. Forskningen har fått internationell uppmärksamhet och har nu anslutits till ett globalt forskningsinitiativ inom IEA ECES Annex 37, där energilagring inkluderas. Avsikten är att studera hur lagrad termisk energi som värme och kyla i mark kan bidra och göra tekniken ännu effektivare ur energi- och miljösynpunkt. Forskarutbildning ingår och examensarbeten förväntas stöda forskningen och lämna bidrag till undervisningen och till deltagande näringsliv.

Teknikkonsulten BFD Building Flow Design AB arbetar nära KTH i detta projekt och näringslivets intresse är stort. Avancerad termodynamisk simulering och energiberäkningsprogram ska användas i analysen. Högvärdig energi ska inte användas för att värma/kyla byggnader, utan för miljöns och vår egen skull ska vi använda lågvärdig energi vid måttliga temperaturer. Forskningsresultat som bidrar är i första hand kunskap om hur komponenter på bästa sätt ska kombineras i effektiva systemlösningar. Industrins och fastighetsförvaltarnas medverkan är värdefull.

Preliminära beräkningar visar att stora energi- och miljövinster kan uppnås om en samordning av lagrad energi och aktivt tillförd kan göras med optimal kontroll och god design.

En vetenskaplig artikel om projektet på Science Direct finns att läsa här.

Sammanfattning

Projektnamn

Lågtemperaturvärme och högtemperaturkyla med termiskt lager för ökade energi- och miljövinster

Organisation

KTH Kungliga Tekniska Högskolan

Aktörer

BFD Building Flow Design AB, IEA Annex 37 (anslutna organisationer), Högskolan i Gävle, Mälardalens högskola, NCC, Bravida, BeBo och BeLok

Projektledare

Sasan Sadrizadeh

Kontakt

ssade@kth.se

Energimyndighetens projektnummer:

51490-1

Relaterade projekt

Se alla projekt

Pågående

Bostäder som flexibilitetsresurs

Projektet ”Bostäder för flexibilitet” ska utreda de tekniska, sociala och marknadsmässiga utmaningar det innebär att använda bostäder som en flexibilitetsresurs för att lösa lokala och regionala kapacitetsutmaningar.

Pågående

Cirkulär teknisk-ekonomisk analys av energilagring

Projektet är ett delprojekt för den svenska delen i annexet “Economics of Energy Storage – EcoEneSto” inom IEA TCP Energy Storage. Målet är att ta fram modell för utvärdering av den tekniska prestandan tillsammans med ekonomisk genomförbarhet i dem integrerade energilagrings tillämpningarna, som uppvärmning, kylning, integrering av förnybar energi, med fokus på att förbättra systemeffektiviteten.

Avslutad

Miljövänliga köldmedier

Projekt handlar om att utreda för- och nackdelar med köldmedier med låg växthuseffekt, både naturliga och syntetiska. En del av arbetet innebär att delta i ett internationellt samarbete inom ramen för IEA Heat pump technology, Annex 54, där erfarenheter av dessa köldmedier samlas in och systematiseras.

Pågående

Lantbrukseffekten

Jordbrukens värme- och kylanläggningar har möjlighet att leverera överskottsel genom reglerbar elproduktion och därmed vara med och lösa de regionala och lokala effektbrister som flera tillväxtregioner upplever. Målet är att analysera den tekniska och ekonomiska potentialen för lantbrukssektorn i Skåne att bidra som flexibilitetsresurs och stötta elnätet.

Pågående

Ny värmeväxlare i biogasanläggning

I detta projekt utvecklas en ny värmeväxlare för spillvärmeåtervinning från slam för en biogasanläggning. Den nya värmeväxlaren kommer att öka värmeövergångskoefficienten med nästan 100 procent vilket motsvarar en ökning av värmeöverföringen med 85 procent.

Relaterade Nyheter

Se alla nyheter

21
jun
Termometer

Kallare värme och varmare kyla ger stora energi- och miljövinster

Genom att lagra lågtemperaturvärme och högtemperaturkyla kan man undvika att använda högvärdig energi för att värma och kyla byggnader. På så vis sparas viktiga resurser, användandet av förnybar energi kan öka och koldioxidutsläpp minskas. En forskargrupp på KTH tar nu, för Energimyndighetens Termoprogram, fram ett underlag och en beräkningsmodell för att designa optimerade termiska lager.

11
maj

Ny rapport ger det senaste inom värmepumpsteknik

Värmepumpar är en av nyckellösningarna för att nå klimatmålet globalt. IEA HPT är ett internationellt forskningssamarbete kring värmepumpsteknik där Sverige deltar tillsammans med 16 andra länder för att utveckla nya lösningar. Inom samarbetet har en årsrapport tagits fram som ger en överblick över höjdpunkter under 2021 och pågående aktiviteter inom samarbetet.

06
maj

Kan flexibla värmepumpar minska flaskhalsar i elnätet?

När andelen el från förnybara källor ökar leder det till att tillgången på el varierar alltmer. Den varierande tillgången kombinerat med nytillkomna flaskhalsar i näten ökar behovet av flexibilitet i energisystemet. Med hjälp av värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät kan flexibiliteten i elnätet öka.

29
apr

Fjärrvärmen skapar robusta system och bidrar till klimatmålen

Projektet Gemensam eller individuell värme – vilket är bäst, undersöker hur olika sätt att värma ny bebyggelse påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål och belyser det faktum att fjärrvärmen, trots sin lite underskuffade roll i debatten, fortsatt har en viktig roll att fylla för att skapa robusta energisystem och minska belastningen i nätet.

Relaterade Event

Se alla event

row boat

Webinar: När världen behöver kylas

Med stigande temperaturer och allt mer frekventa värmeböljor kommer efterfrågan av kyla till våra inomhusmiljöer bli allt större. År 2020 tillverkades till exempel cirka 110 miljoner luftkonditioneringar i världen och prognosen är 150 miljoner år 2027.