AI-genererad data ska ge bättre energiprognoser

Ett nytt Termoprojekt ska studera hur AI-modeller kan leverera tillförlitligare prognoser över byggnaders framtida energianvändning och på så sätt bidra till hållbara energisystem. I dag är det en svår uppgift på grund av föråldrad data. Tidigare forskning har också visat svårigheter med att modellera energibeteenden.

– I dag saknas uppdaterad data, den senaste insamlingen gjordes 2012 och därefter har mycket förändrats i hur hushållen använder energi. Energianvändningsdata är dessutom svår att samla in och därför vill vi undersöka hur vi kan ta hjälp av AI för att simulera olika typer av mönster i hushållens energianvändning, säger projektledaren Maria Eidenskog som är verksam vid Linköpings universitet.

För att minska energianvändningen i bostadssektorn spelar korrekta energiprognoser, inte minst över uppvärmningsbehov, en avgörande roll. En ökad noggrannhet i prognoserna underlättar beslut om exempelvis isolering och fasadkonstruktion.

– Det handlar mycket om att beräkna hur mycket energi ett hus kan komma att använda för att veta hur det ska utformas, men också att titta på vad man med stöd av AI kan göra för att optimera systemet.

Den tvärvetenskapliga projektgruppen ska också bidra till en ansvarsfull teknikutveckling genom att ta fram ett etiskt och metodologiskt ramverk för hur syntetiska data genereras för svensk byggsektor. Målet är att skapa en bättre bild över – och förståelse för – hur energi används, vid vilka tidpunkter, och att stärka möjligheten att förutsäga energibehov.

–  Vi kommer att utforska många olika alternativ men också bidra till att tänka kring AI i ett större perspektiv, hur vi resonerar kring syntetiska data i framtiden, inte bara i energibranschen utan också i stort. Det här kommer att bli ett roligt och spännande projekt med många inblandade aktörer. Jag är glad att Energimyndigheten valt att satsa på den här typen av forskning där etiska perspektiv sammanvävs med teknikutveckling.

Det svenska samhället har genomgått stora förändringar, inte minst sedan pandemin och forskning visar att vi använder mindre värme men mer el. En viktig förklaring till det senare är att hemarbetet ökat. Det finns i dag tre metoder för att samla data om energianvändning; administrativa källor, mätningar och enkäter. Samtliga har sina brister. De är kostsamma, inte tillräckligt detaljerade och upplevs ibland som ett intrång i privatlivet.