Projekt studerar integrering av kärnkraftsånga i biokolproduktion

– Vanligtvis när man använder kärnkraft för att producera elektricitet används ungefär 30-40 procent av restvärmen. Med det här tillvägagångssättet kommer vi att avsevärt förbättra effektiviteten eftersom vi kommer att använda direktverkande värme i stället för att transformera den till elektricitet som sedan återförs i form av elvärme från reaktorn.

Det säger Panagiotis Evangelopoulos, Rise, som projektleder Integrering av kärnkraftsånga i biokolproduktion för hållbar stålindustri – en energi- och materialstrategi.

I integreringen av SMR i energisystemet och industrilandskapet ska det fyraåriga projektet undersöka utnyttjande av värme som produceras i termokemiska processer för produktion av biokol och andra användbara biobaserade kemikalier. Man kommer att jämföra termokemiska processer för ett effektivare utnyttjande av restvärme från SMR:er, samt genomföra en teknoekonomisk analys av hela processen.

För att minska fossilberoendet söker den kemiska industrin efter förnybara råvaror som exempelvis biokol.

– Det är väldigt viktigt att vi använder alla kolmolekyler och inte förbränner dem. Förhoppningsvis kan vi också använda råvaror från termokemiska processer som man exempelvis kan producera bioolja av. Vi ska också forska i på vilket sätt vi kan använda de i produktionen av plattformskemikalier som håller hög kvalitet.

För att få fram biokol och andra biogena material används termokemiska processer som pyrolys och hydrotermisk karbonisering, HTC, något som kan tillämpas i såväl stål- som den kemiska sektorn. Teamet kommer att undersöka HTC av biomassa för att utnyttja den trycksatta överhettade ångan från SMR.

Panagiotis Evangelopoulos ambition är att öka kunskapen och stärka kompetensen om direkt värmeutnyttjande från SMR. Det senare är en viktig pusselbit i byggandet av koldioxidfria system.

– SMR är en teknologi som sannolikt kommer att utgöra en del av framtidens energimix. Sverige är också framstående på området i kraft av vårt breda kunnande. I projektet har vi en stark industripartner i Blykalla som i sin tur samverkar med KTH-professorer.

– Projektet kommer inte under en sådan begränsad tid som fyra år lösa alla frågetecken kring processen med att integrera kärnkraftsånga i framställningen av biokol, men det kommer att utgöra ett steg på vägen.

Kärnkraften står i dag för ungefär 40 procent av Sveriges elproduktion, en andel som den svenska regeringen strävar efter att öka. I den planen kan små modulära reaktorer spela en viktig roll. Den nya generationen reaktorer ska bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och har fördelar i och med den kompakta storleken, vilket i sin tur minskar investeringsriskerna.