Avslutad
Metodutveckling av högtemperaturlagring i sedimentär berggrund
Målet med projektet har varit att utarbeta system för säsongslagring av överskottsvärme producerad vid KVV Filborna i Helsingborg.
Optimal integration av storskaliga borrhålsfält i termiska nätverk
Termiska nätverk tillsammans med säsongslagring ger en lovande lösning för att integrera spillvärme och förnybara energikällor i energisystemet. Projektet fokuserar på modellering av termisk energilagring i borrhål och de utmaningar som följer av deras integration med termiska nätverk.
Termiska nätverk tillsammans med säsongslagring ger en lovande lösning för att integrera spillvärme och förnybara energikällor i energisystemet. Det finns en mycket stor mängd värme i denna form som kan utnyttjas för att avsevärt minska resursanvändningen för uppvärmning av byggnader.
Men dessa kopplade system är till sin natur komplexa vad gäller design och drift och avancerade verktyg är nödvändiga för att dra nytta av deras kapacitet. Modellering och simuleringar är nyckeln eftersom de förutsäger operationsscenarier i virtuella miljöer. Begränsningar i modellering kan dock starkt begränsa deras omfattning och det värde de kan ge.
Detta projekt fokuserar på modellering av termisk energilagring i borrhål, BTES, och de utmaningar som följer av deras integration med termiska nätverk. Ett team av experter från KTH och Polytechnique Montréal kommer att arbeta med dessa utmaningar med målet att inkludera realistiska systemdrifter och möjliggöra bättre design och kontroll av systemet.
Sammanfattning
Projektnamn
INTEGRATE!GEO, Nästa generations verktyg för optimal integration av storskaliga borrhålsfält i termiska nätverk
Organisation
Kungliga Tekniska Högskolan, Polytechnique Montréal
Projektledare
Alberto Lazzarotto
Kontakt
Energimyndighetens projektnummer
P2022-00486
Relaterade projekt
Pågående
Geothermal Community Heat technology and Transfer
Syftet med GeoCoHorT är att påskynda övergången till 4:e generationens fjärrvärme och kylning (4GDHC), genom att utvärdera, optimera och demonstrera integrationen av ytlig geotermisk värmeutvinning med andra förnybara källor och smarta byggnader.
Pågående
Dimensioneringsverktyg och -riktlinjer för bergvärmepumpar i tätbebyggda områden
Projektet avser att utveckla en metodik för att bedöma hur markens egenskaper och möjlighet till energiuttag påverkas av närliggande bergvärmepumpar. Framtagen metodik avses tillgängliggöras i ett öppet verktyg för berörda aktörer.
Pågående
Optimalt flöde i bergvärmepumpar kan öka prestandan upp till 40 procent
Projektet ska undersöka hur optimeringen av köldbärarflödet i bergvärmeanläggningar kan leda till energibesparingar och öka prestandan med 10–40 procent. Det görs genom modellering, studier av statistiska parametrar samt validering genom experiment i KTH:s Live-in Lab ihop med data från befintliga anläggningar.
Pågående
Förnybar energi och termisk energilagring för vinterunderhåll av transportinfrastruktur
Halkbekämpning av vägar och annan transportinfrastruktur baserad på geoenergi är ett förnybart sätt att ersätta kemisk, elektrisk och mekanisk halkbekämpning. Projektet ingår i det drygt treåriga internationella samverkansprojektet IEA ECES Annex 38 (Task 38).
Avslutad
Långtidsprestanda hos större geoenergisystem
Att göra långtidsuppföljningar av prestanda av för större geoenergianläggningar har ett stort värde för fastighetsägare och leverantörer. Därför ska ett flertal större svenska geoenergianläggningars prestanda mätas och analyseras för flera systemgränser, från markslinga till värmepump och distributionssystem.
Avslutad
Provborrning för kunskapsinsamling om djupgeotermi
Göteborg Energi behöver förstärka sin energiproduktion och utvärderar djup geotermisk energi som en del i morgondagens fossilfria fjärrvärmesystem. Fjärrvärme kan potentiellt utvinnas på 5-7 km djup under Göteborg där naturliga sprickor i berget öppnas upp för att skapa en geologisk värmeväxlare
Relaterade Nyheter
Termodagen 2023 – värme och kylas roll i energiomställningen
Den 19 oktober arrangeras heldagskonferensen Termodagen på Citykonferensen Ingenjörshuset i Stockholm, i regi av Energimyndighetens forskningsprogram Termo. Bland talarna finns professor Björn Palm från KTH, Monica Axell från Rise och Nathalie Fransson från IVL.
Geoenergi för halkbekämpning – från vägar till fotbollsplaner
Hur kan geoenergi på ett hållbart och lönsamt sätt användas för halkbekämpning, det tittar Signhild Gehlin från Svenskt Geoenergicentrum på. Tekniken kan användas till allt från vägar och järnvägsväxlar till fotbollsplaner eller golfbanor.
”Fjärrvärme är en nödvändighet för smarta energisystem”
Hur kan vi få in mer förnybart i fjärrvärmesystemen? Det undersöker professor Urban Persson inom ett av IEA:s internationella samarbetsprojekt. Han upplever att utvecklingen i Europa hittills har gått för långsamt, men ser nu tecken på att tempot ökar.
Relaterade Event
Termodagen 2023 – värme och kylas roll i energiomställningen
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Workshop om Energimyndighetens strategi kring finansiering av forskning inom området värme och kyla
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Så kan energilagring bidra till mer förnybar energi
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
