Avslutad
Metodutveckling av högtemperaturlagring i sedimentär berggrund
Målet med projektet har varit att utarbeta system för säsongslagring av överskottsvärme producerad vid KVV Filborna i Helsingborg.
Ny värmeväxlare i biogasanläggning
I detta projekt utvecklas en ny värmeväxlare för spillvärmeåtervinning från slam för en biogasanläggning. Den nya värmeväxlaren kommer att öka värmeövergångskoefficienten med nästan 100 procent vilket motsvarar en ökning av värmeöverföringen med 85 procent.
I detta projekt utvecklas en ny värmeväxlare för spillvärmeåtervinning från slam för en biogasanläggning. Den nya värmeväxlaren kommer att öka värmeövergångskoefficienten med nästan 100 procent vilket motsvarar en ökning av värmeöverföringen med 85 procent. Den kommer också att minska nedsmutsningen vid värmeöverföring till en fjärdedel.
Utvecklingen av nya värmeväxlare för återvinning av spillvärme från slurrys i biogasanläggningar kräver att man studerar egenskaper för slurrys studeras och att avancerade strömningsberäkningar, så kallad CFD-teknik används för att designa nya värmeväxlare. Det krävs också laboratorietestning och pilottestning för att verifiera prestanda hos nya värmeväxlare samt varifiera simuleringsresultatet från CFD. Slutligen behöver man göra ytterligare optimering med hjälp av CFD.
För att uppnå detta ska vi genomföra forskningsarbetet via den etablerade internationella plattformen i kombination med tillgängliga resurser i Kina. Forskningsarbetet som handlar om att bestämma egenskaperna för slurryn och laboratorietestningen kommer att genomföras i Kina med tillgängliga resurser (faciliteter och ekonomiskt stöd) i Kina. Parallellt kommer CFD-simuleringen och pilotprovningen att genomföras inom det planerade projektet i Sverige.
Sammanfattning
Biogasproduktion från bioavfall anses vara det effektivaste sättet att nyttja förnybar energi och därmed minska utsläppen av växthusgaser. Återvinning av restvärmen från slurrys spelar en viktig roll för att öka energieffektiviteten i biogasproduktionen. På grund av att slurrys karakteriseras som icke-newtonska, högviskösa samt har tendens till sedimentering, innebär detta att det är en utmaning att designa en värmeväxlare för dessa med hög effektivitet.
I detta projekt kommer vi att utveckla en ny värmeväxlare med hjälp av avancerade strömningsberäkningar (CFD teknik) samt tillsammans med svenska företag genomföra pilotförsök för att återvinna spillvärmen effektivare från dessa slurrys. Målet med den nya värmeväxlaren är att (1) öka värmeövergångskoefficienten med nästan 100%, vilket motsvarar en ökning av värmeöverföringen med 85% och (2) minska nedsmutsning vid värmeöverföring till en fjärdedel. Genomförandet av projektet kommer också att förbättra samarbetet med Kina för både akademin och industrier.
Sammanfattning
Projektnamn
Ny värmeväxlare för återvinning av spillvärme i slurrys i biogasanläggning.
Organisation
Luleå tekniska universitet
Deltagande aktörer: Biogas i Boden AB, Multcon Multi Consulting AB
Projektledare
Xiaoyan Ji
Kontakt
Energimyndighetens projektnummer
45957-1
Relaterade projekt
Avslutad
Effektiva system för värme, varmvatten och kyla för campusområden i Kina
Projektet projekt fokuserar på energianvändning och energieffektiva lösningar för ett typiskt skol/campusområde i den besökta regionen i Kina. Som referensfall användes värme- och varmvattensystemet i ett studenthem på ett campusområde beläget i staden Guiyang.
Avslutad
Balanserade termiska nät, nydanande småskalig energidelning – rättsliga och ekonomiska förutsättningar
I detta projekt undersöks de affärsmässiga, särskilt rättsliga, förutsättningarna för att introducera och driva balanserade termiska nät, BTN. Det övergripande målet med projektet är att analysera och skapa förståelse för hur affärsmässiga risker påverkar marknaden vid energiaffärer som BTN.
Avslutad
Utveckling av kombinerat energilager-värmeväxlare för PCM med luft som värmebärare
Projektet ska studera hur man kan utveckla ett kombinerat energilagervärmeväxlare med luft som värmebärare. Detta projekt är första steget i utvecklingen av ett innovativt PCM-baserat kylabatteri som kan användas för klimatsmart kyla i t ex frikyla, nattkyla för stora kondensorer, samt komfort i fordon vid avstannad motor och fler. Ny kunskap ger förståelse för de bidragande mekanismer som är inblandade i de kombinerade värmeöverförings- och fasändringsprocesserna i en PCM-värmeväxlare, och nyttjas till att ta fram en första prototyp som utvärderas i laborationsmiljö.
Pågående
Optimalt flöde i bergvärmepumpar kan öka prestandan upp till 40 procent
Projektet ska undersöka hur optimeringen av köldbärarflödet i bergvärmeanläggningar kan leda till energibesparingar och öka prestandan med 10–40 procent. Det görs genom modellering, studier av statistiska parametrar samt validering genom experiment i KTH:s Live-in Lab ihop med data från befintliga anläggningar.
Pågående
Bostäder som flexibilitetsresurs
Projektet ”Bostäder för flexibilitet” ska utreda de tekniska, sociala och marknadsmässiga utmaningar det innebär att använda bostäder som en flexibilitetsresurs för att lösa lokala och regionala kapacitetsutmaningar.
Avslutad
EkoPack
EkoPack-projektet har visat på möjligheterna att kraftigt reducera köldmediemängden i kyl- och värmepumpssystem och samtidigt upprätthålla energieffektiviteten. Därmed öppnas möjligheten att använda naturliga köldmedier i fler applikationer som tidigare har varit begränsade utifrån riskbedömningar i gällande säkerhetsstandarder.
Avslutad
3D-printing av värmeväxlare
Genom att tillverka värmeväxlare i 3D-printing kan man släppa de flesta restriktionerna relaterade till tillverkningen och tillåtas att tänka helt fritt. Det innebär helt nya möjligheter och initierar nya tankar om hur en värmeväxlare bör utformas. Vi kommer att utforma nya geometrier och optimera dem med hjälp av datorsimuleringar.
Avslutad
Comfort and Climate Box
I projektet samarbetade forskningsinstitutet RISE med KTH och Högskolan i Dalarna och två värmepumpstillverkare. Vi tog fram nya konceptlösningar med fokus på styrningen av kombinationen värmepump och energilager.
Pågående
Energiexport från livsmedelsbutiker
I projektet kommer minst fyra fallstudier att studeras och bedömas med fokus på butikskyla, värmeåtervinning och komfortkyla. Erfarenheterna från projektet förväntas leda till flera verkliga fall av samverkan mellan fastighetsägare och livsmedelsbutiker.
Relaterade Nyheter
”Fjärrvärme är en nödvändighet för smarta energisystem”
Hur kan vi få in mer förnybart i fjärrvärmesystemen? Det undersöker professor Urban Persson inom ett av IEA:s internationella samarbetsprojekt. Han upplever att utvecklingen i Europa hittills har gått för långsamt, men ser nu tecken på att tempot ökar.
Värmelagring en allt viktigare systemtjänst i framtiden
Hur många storskaliga groplager för solvärme kan vi ha i Sverige? Det undersöker professor Christopher Bales. Han tror att debatten om hur skogen ska användas öppnar möjligheter för mer solvärme i fjärrvärmesystemet.
Helhetsperspektiv och samverkan är Termos styrkor
Termo är ett starkt program som bidrar med ett helhetsperspektiv inom området för värme och kyla. Kompetens har byggts upp för alla som har varit involverade i projektverksamheten, främst genom att doktorander involverats i projekten. Men bland annat resultat- och kunskapsspridningen kan förbättras, visar en utvärdering av Termo.
Mer samverkan inom Termo målet för nästa år
2022 var året då energi dominerade den offentliga debatten som aldrig förr. Utvärdering av Termoprogrammet visar att samverkan bidrar till kompetensuppbyggnad, så mer samverkan blir ett mål för programmet under 2023.
Önskemål – mer fokus på sektorskoppling och affärsmodeller i Termo
Deltagarna i Termoprogrammet vill att en kommande programperiod av Termoprogrammet lägger större vikt vid bland annat sektorskoppling och affärsmodeller. Det framkom när heldagskonferensen Termodagen arrangerades den 20 oktober.
Forskning och innovation inom värme har stor roll att spela för framtidens energisystem
Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och utformningen av framtidens energisystem. Dessutom blir värmepumpssektorn i Europa allt viktigare i och med EU:s omställning mot ett grönare elsystem och bort från gas. Det var två slutsatser som framkom när ”Termodagen – samspel i energisystemet" arrangerades i Stockholm i början av oktober 2022.
Fjärrkyla är framtiden för våra allt varmare bostäder
Klimatförändringarna med ökade temperaturer ökar behovet av att kyla ner byggnader som människor bor och vistas i. Dessutom ska alla nya byggnader vara Nära Noll Energi-byggnader, välisolerade och med liten förmåga att släppa ut värmen. Projektet Komfortkyla i framtida stadsdelar tittar på vilken metod för kylning som är bäst för framtidens byggnader.
Kallare värme och varmare kyla ger stora energi- och miljövinster
Genom att lagra lågtemperaturvärme och högtemperaturkyla kan man undvika att använda högvärdig energi för att värma och kyla byggnader. På så vis sparas viktiga resurser, användandet av förnybar energi kan öka och koldioxidutsläpp minskas. En forskargrupp på KTH tar nu, för Energimyndighetens Termoprogram, fram ett underlag och en beräkningsmodell för att designa optimerade termiska lager.
Ny rapport ger det senaste inom värmepumpsteknik
Värmepumpar är en av nyckellösningarna för att nå klimatmålet globalt. IEA HPT är ett internationellt forskningssamarbete kring värmepumpsteknik där Sverige deltar tillsammans med 16 andra länder för att utveckla nya lösningar. Inom samarbetet har en årsrapport tagits fram som ger en överblick över höjdpunkter under 2021 och pågående aktiviteter inom samarbetet.
Fjärrvärmen skapar robusta system och bidrar till klimatmålen
Projektet Gemensam eller individuell värme – vilket är bäst, undersöker hur olika sätt att värma ny bebyggelse påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål och belyser det faktum att fjärrvärmen, trots sin lite underskuffade roll i debatten, fortsatt har en viktig roll att fylla för att skapa robusta energisystem och minska belastningen i nätet.
Relaterade Event
Termodagen 2022 – Samspel i energisystemet
Webinar: När världen behöver kylas
Med stigande temperaturer och allt mer frekventa värmeböljor kommer efterfrågan av kyla till våra inomhusmiljöer bli allt större. År 2020 tillverkades till exempel cirka 110 miljoner luftkonditioneringar i världen och prognosen är 150 miljoner år 2027.