Att göra långtidsuppföljningar av prestanda av för större geoenergianläggningar har ett stort värde för fastighetsägare och leverantörer. Därför ska ett flertal större svenska geoenergianläggningars prestanda mätas och analyseras för flera systemgränser, från markslinga till värmepump och distributionssystem.
Att göra långtidsuppföljningar av prestanda av för större geoenergianläggningar har ett stort värde för fastighetsägare och leverantörer. Därför ska ett flertal större svenska geoenergianläggningars prestanda mätas och analyseras för flera systemgränser, från markslinga till värmepump och distributionssystem. Projektet ingår i det fyraåriga internationella samverkansprojektet IEA HPT Annex 52.
Det är ovanligt med uppmätta långtidsuppföljningar av prestanda, minst ett års data, med god kvalitet hos större geoenergianläggningar, trots att det har stort värde för fastighetsägare, såväl som driftpersonal, entreprenörer och leverantörer. Det saknas även konsensus kring vilka prestandaindikatorer som är bra att redovisa och hur man mäter och analyserar dem. I det här projektet ingår ett femtontal svenska geoenergianläggningar som utvärderas enligt samma metod.
Inom ramen för projektet har SEPEMOs systemgränser från 2012 utvecklats vidare. Detta för att hantera den variationsrikedom och komplexitet som återfinns hos större geoenergisystem som betjänar kommersiella fastigheter och flerbostadshus.
Baserat på kunskap och erfarenheter från mätstudierna tas handledningar för instrumentering, mätning, osäkerhetsanalys, beräkning och redovisning av geoenergianläggningars prestanda fram. Resultaten bidrar till bättre instrumentering, uppföljning och optimering framtida geoenergianläggningar. Projektet är den svenska delen i det internationella samverkansprojektet IEA HPT Annex 52.
Svenska långtidsmätningar av prestanda hos större geoenergisystem
Svenskt Geoenergicentrum
Deltagande aktörer: Chalmers, KTH, RISE, Geostrata, Xylem, EON, Sweco, Akademiska Hus, ClimaCheck, EnergyMachines, IKEA Fastigheter, Castellum, EFVAB, Göteborg Energi, Vasakronan, Einar Mattson
Signhild Gehlin
45979-1
31 december 2021.
Pågående
Projektet "Uthållig geotermisk energi för framtiden" ska utveckla maskininlärningsmodeller för akvifär termisk lagring, ATES. Målsättningen är att förbättra drift och styrning av geotermisk energi.
Avslutad
Projektet ska sänka kostnaden för geoenergisystem med en metod för borrhål med lägre systemkostnader och minskad dieselförbrukning. Tekniken har utvecklats inom gruvnäringen och ska nu tillämpas för geoenergisystem.
Pågående
The project will accelerate the heating and cooling transition by facilitating the development of Geothermal 5th Generation District Heating and Cooling, Geo5GDHC, systems with climate-neutral shallow geothermal energy resources. It will also assist in the integration of heating and cooling in local and regional energy systems.
Avslutad
Målet med projektet har varit att utarbeta system för säsongslagring av överskottsvärme producerad vid KVV Filborna i Helsingborg.
Pågående
Syftet med GeoCoHorT är att påskynda övergången till 4:e generationens fjärrvärme och kylning (4GDHC), genom att utvärdera, optimera och demonstrera integrationen av ytlig geotermisk värmeutvinning med andra förnybara källor och smarta byggnader.
Avslutad
Projektet avser att utveckla en metodik för att bedöma hur markens egenskaper och möjlighet till energiuttag påverkas av närliggande bergvärmepumpar. Framtagen metodik avses tillgängliggöras i ett öppet verktyg för berörda aktörer.
Pågående
Projektet ska undersöka hur optimeringen av köldbärarflödet i bergvärmeanläggningar kan leda till energibesparingar och öka prestandan med 10–40 procent. Det görs genom modellering, studier av statistiska parametrar samt validering genom experiment i KTH:s Live-in Lab ihop med data från befintliga anläggningar.
Pågående
Termiska nätverk tillsammans med säsongslagring ger en lovande lösning för att integrera spillvärme och förnybara energikällor i energisystemet. Projektet fokuserar på modellering av termisk energilagring i borrhål och de utmaningar som följer av deras integration med termiska nätverk.
Pågående
Projektet ska analysera hur nya köldmedier med låg global uppvärmningspotential, GWP, påverkas i värmepumps- och kylanläggningar. Det handlar om potentiell sönderdelning samt hur de hanteras vid livslängdens slut. Syftet är att nå bättre användning, återvinning, återanvändning och miljösäker kassering.
Avslutad
Projektet Propac Control adresserar utmaningarna med system för luftkonditionering med mycket liten köldmediemängd i förhållandet till köldmedieflödet. En felfördelning av köldmedium riskerar att skada komponenterna, försätta systemet i ett svängningstillstånd och minska verkningsgraden. Projektet ska utveckla och utvärdera strategier för kontrollsystem som hanterar dessa problem.
Termoprogrammets nya etapp 2 gick som en röd tråd genom konferensen Värme- och kyladagen som arrangerades i Stockholm den 13 november. Den öppnades av Energimyndigheten, som påminde om värme och kylas viktiga roll i energiomställningen. Omkring 120 personer var på plats, klart fler än Termoprogrammets tidigare konferenser.
Energimyndigheten vill påskynda omställningen till ett hållbart och robust energisystem. Myndigheten har utlyst 45 miljoner kronor för etablering av innovationskluster.
Energimyndigheten siktar på att förlänga Termoprogrammet med minst fyra år, beslut kommer sannolikt före årsskiftet. Det framkom under Termodagen den 19 oktober. Hitta alla presentationer från dagen här.
Den 19 oktober arrangeras heldagskonferensen Termodagen på Citykonferensen Ingenjörshuset i Stockholm, i regi av Energimyndighetens forskningsprogram Termo. Bland talarna finns professor Björn Palm från KTH, Monica Axell från Rise och Nathalie Fransson från IVL.
Hur kan geoenergi på ett hållbart och lönsamt sätt användas för halkbekämpning, det tittar Signhild Gehlin från Svenskt Geoenergicentrum på. Tekniken kan användas till allt från vägar och järnvägsväxlar till fotbollsplaner eller golfbanor.
Hur kan vi få in mer förnybart i fjärrvärmesystemen? Det undersöker professor Urban Persson inom ett av IEA:s internationella samarbetsprojekt. Han upplever att utvecklingen i Europa hittills har gått för långsamt, men ser nu tecken på att tempot ökar.
Den 13 november arrangerar forskningsprogrammet Termo en heldagskonferens om värme och kylas roll i energiomställningen i Stockholm. Under dagen kommer resultat från forskningsprojekt både inom och utom Termo att presenteras, liksom nya projekt från Termos programförlängning varvat med externa talare. Anmälan är nu stängd.
Ta del av resultat från projekt som utvecklar luftvärmepumpstekniken genom att minska frostuppbyggnaden och utnyttja 3D-utskrift för att skapa innovativa värmeväxlare.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
