Energy Machines har tillsammans med LKAB Wassara tagit fram en skalbar energilösning som kan reducera klimatpåverkan från Polska sjukhus med mer än 70 procent.
Energy Machines har tillsammans med LKAB Wassara tagit fram en skalbar energilösning som kan reducera klimatpåverkan från Polska sjukhus med mer än 70 procent.
Den tekniska lösningen består av ett modulbaserat geoenergisystem, som kan leverera både värme och kyla till låg kostnad. Vi har paketerat lösningen tillsammans med förmånlig finansiering, så att den kan komma flera sjukhus och andra institutionella verksamheter till godo.
Ekonomin inom den offentliga sektorn i Polen är ofta ansträngd och det går därför inte att förvänta sig att investeringar som enbart syftar till att minska klimatpåverkan kommer att ske spontant. Det behövs en drivkraft och det är just det vår lösning erbjuder.
Många sjukhus i Polen saknar idag helt luftkonditionering. Tack vare vår lösning kan gamla och ineffektiva ventilations- och värmesystem bytas ut mot moderna luftkonditioneringssystem. Därmed får sjukhuset bättre inomhusklimat och lägre driftkostnad. Behovet av köpt energi minskas och klimatpåverkan kan därmed sänkas med mer än 70 %.
Detta är viktigt då Polens energisystem idag utgörs av mer än 85% kolbaserad energiproduktion och behöver ställas om för att EU’s klimatmål ska kunna uppfyllas.
Projektet har utförts inom en förstudie i samverkan med sjukhuset Szpital Wojewódzki i Sieradz.
Genomförbarhetsstudie för export av smart geoenergi
EnergyMachines Sweden AB, 556820-5214
Deltagande aktörer: LKAB Wassara, Neoenergy
Jens Termén
45982-2
Pågående
Projektet ”Bostäder för flexibilitet” ska utreda de tekniska, sociala och marknadsmässiga utmaningar det innebär att använda bostäder som en flexibilitetsresurs för att lösa lokala och regionala kapacitetsutmaningar.
Avslutad
I projektet samarbetade forskningsinstitutet RISE med KTH och Högskolan i Dalarna och två värmepumpstillverkare. Vi tog fram nya konceptlösningar med fokus på styrningen av kombinationen värmepump och energilager.
Pågående
Jordbrukens värme- och kylanläggningar har möjlighet att leverera överskottsel genom reglerbar elproduktion och därmed vara med och lösa de regionala och lokala effektbrister som flera tillväxtregioner upplever. Målet är att analysera den tekniska och ekonomiska potentialen för lantbrukssektorn i Skåne att bidra som flexibilitetsresurs och stötta elnätet.
Pågående
Det här projektet ska utveckla energisystem för stadsdelar där värme och kyla kan utbytas lokalt, direkt eller indirekt genom en gemensam energilagring. Det betyder att den totala energianvändningen minskar.
Pågående
I detta projekt utvecklas en ny värmeväxlare för spillvärmeåtervinning från slam för en biogasanläggning. Den nya värmeväxlaren kommer att öka värmeövergångskoefficienten med nästan 100 procent vilket motsvarar en ökning av värmeöverföringen med 85 procent.
Pågående
Frostuppbyggnad på värmeväxlarytorna i luftvärmepumpar är ett problem i kallt klimat och orsakar driftstopp som kräver avfrostning, vilket kostar mycket energi. Målet är att minska behovet av avfrostning av luftvärmepumpar genom att utveckla funktionella ytbeläggningar på värmeväxlaren.
Avslutad
Projektet startade för att ge större kunskap om hur, var och när termiska energilager kan utformas och användas i fjärrvärmesystem och vilka nyttor de kan ge. Projektet har också syftat till att minska investeringsrisken i ny, innovativ lagringsteknik.
Pågående
Föreslagen termisk energilagring förväntas bidra till att sänka koldioxidutsläppen, förbättra människors miljö och livsvillkor samt minska den globala uppvärmningen genom ökad användning av förnybar energi.
Genom att lagra lågtemperaturvärme och högtemperaturkyla kan man undvika att använda högvärdig energi för att värma och kyla byggnader. På så vis sparas viktiga resurser, användandet av förnybar energi kan öka och koldioxidutsläpp minskas. En forskargrupp på KTH tar nu, för Energimyndighetens Termoprogram, fram ett underlag och en beräkningsmodell för att designa optimerade termiska lager.
Med stigande temperaturer och allt mer frekventa värmeböljor kommer efterfrågan av kyla till våra inomhusmiljöer bli allt större. År 2020 tillverkades till exempel cirka 110 miljoner luftkonditioneringar i världen och prognosen är 150 miljoner år 2027.
