Publicerad: 2023-02-06
Fjärrvärmens affärsmodell som vi känner den i dag kommer att förändras. I framtiden blir det viktigt att samarbeta med sina mest engagerade kunder för att utveckla sitt erbjudande till alla kunder, tror Kristina Lygnerud från IVL.
Hon har nyligen lämnat in slutrapporten för ett av projekten inom International Energy Agency:s portfölj inom fjärrvärme och fjärrkyla, Affärsmodellen för fjärrvärme 2050. På Termos webbinarium den 24 februari kommer Kristina Lygnerud berätta om projektet.
– Det är ett av de roligare projekten jag har jobbat med. Vi har tittat i kristallkulan för att ta reda på hur affärsmodellen för fjärrvärme kan se ut i framtiden.
Projektet har genom litteraturgenomgång analyserat vart EU:s energipolitik är på väg, vilka mål som finns för 2050. Man har också jämfört fyra olika marknader: Sverige och Danmark som två mogna fjärrvärmemarknader, Tyskland som är en bit på väg samt Frankrike som har en längre bit kvar och gått igenom litteratur kring konkurrens, fjärrvärmens roll och de nationella energimålen i dessa länder.
Utifrån resultaten gjordes sedan drygt 50 intervjuer i de 4 länderna med olika typer av kundgrupper, bland annat större fastighetsägare, prosumenter som både genererar och konsumerar fjärrvärme, villaägare och mindre industrier. Detta för att förstå vad kunder vill ha från sina värmeleverantörer i dag och i framtiden.
Litteraturgenomgång och intervjuer låg till grund för att ta fram randvillkor för framtidens fjärrvärmeaffär. Utifrån dessa togs sedan två framtida kundvärden fram och affärsmodeller för dessa.
– Vi tror att affärsmodellen kommer att se annorlunda ut alltifrån kundsegment, aktiviteter, resurser till partnerskap.
– En sak som vi funderade mycket på var vilket beteende man kan förvänta sig av kunder i framtiden. Först tänkte vi i banor av att kunderna utvecklas till ”energi medborgare” som medvetet och engagerat tar sig an sin energiförbrukning men vi kom fram till att beteendet troligtvis är samma 2050 som det är idag, alltså att majoriteten inte engagerar sig så aktivt. Därför behövs en högre digital nivå i bolagen som möjliggör för kund att göra energieffektiva val på ett enkelt sätt, kanske genom en app eller dess motsvarighet 2050.
Men en mindre grupp konsumenter kommer vilja vara med och påverka fjärrvärmebranschen.
– Den här lilla gruppen som vi kallar ”cocreators” är engagerade och tillsammans med dem skapar fjärrvärmeföretagen nya lösningar. Man investerar i gemensamma tillgångar och kopplar ihop sina processer för att nå nya win-wins. Dessa kunder måste fjärrvärmeföretagen värna. Genom att samarbeta med dem kan man göra sitt huvudsakliga erbjudande, till majoriteten, bättre säger Kristina Lygnerud.
Enligt henne är tendensen i dag att företag värnar den affärsmodell de har, för att den har fungerat hittills.
– Att arbeta vidare med det som man har på plats och det man vet fungerar är vanligt. Vad som är viktigt för framtiden är att våga tänka nytt säger Kristina Lygnerud
Temat för webbinariet är internationellt samarbete. Hur tycker du att det fungerar i praktiken?
– Europa har ett behov av att fasa ut sina fossila bränslen. Fjärrvärmesverige har redan gjort den resan när man gick över till biomassa, så jag ser att förändringstrycket är störst internationellt. Samarbetsprojekt gör att andra länder inte behöver göra samma resa som Sverige har gjort, de behöver inte ta alla steg som man tog i Sverige utan kan gå direkt på sådant som restvärme.
Kristina Lygnerud ser en risk i energiomställningen överlag och det är att man verkar tro att man måste hitta på något nytt och revolutionerande för att kunna ställa om och att man nästan glömmer det som redan finns – som fjärrvärme.
Sedan finns det en annan risk med energiomställningen som pågår, anser Kristina Lygnerud.
– Oftast tänker vi teknik först och affärsmodell sen. Det kan ju leda till att man investerar mycket i något som inte fungerar kommersiellt. Jag försöker föra en affärsmodellsdiskussion samtidigt som den tekniska, men jag upplever att det oftast är mindre aktivitet på det området.
Ser du optimistiskt eller pessimistiskt på framtiden?
– Jag är både optimist och pessimist. Jag ser att vi har stora möjligheter att fatta rätt energibeslut just nu men pessimisten i mig undrar hur väl genomtänkta vissa beslut, som fattas snabbt, är.
Pågående
Projektet Prema Heaps ska utveckla metoder för maskininlärning för att kunna förutsäga underhållsbehovet i värmepumpar, och därmed öka effektiviteten. Ett mål är att få fram algoritmer som är praktiskt användbara för värmepumpsproducenter och fjärrvärmeföretag.
Pågående
Projektet Thermflex ska med hjälp av AI optimera hur värmelager, fjärrvärmenät och elnät kan samspela. Förhoppningen är att det ska leda till ökad flexibilitet som kan bidra till minskat topplastbehov och bättre balansering av effektbehovet mellan olika energisektorer.
Pågående
Ecopack 1 satte världsrekord i utvunnen effekt från mängd köldmedium. Nu i Ecopack 3 är frågan: Hur konstruerar man en värmepump som innehåller max 150 gram naturligt köldmedium, så att den är effektiv i ett lågtempererat termiskt nät?
Pågående
Elektrifieringen ger en större tillgång på lågtempererad restvärme. Men kylvattnet från omvandlartransformatorer är i dag för kallt för att nyttjas direkt. Projektet Heatwise ska undersöka hur det kan lösas.
Pågående
Vilken roll spillvärme från små modulära reaktorer och traditionell kärnkraft kan spela i framtidens fjärrvärmesystem ska Rise undersöka i projektet Nuceheat. Analysen görs ur energisystemperspektiv på både lokal och nationell nivå.
Pågående
Hur ska värmeöverskottet från omvandlingen av el till vätgas, motsvarande fyra gånger Sveriges fjärrvärmeenergi, nyttjas bäst i framtida investeringar nationellt och på EU-nivå? Det ska Anders Wickströms projekt Hycogen 2 djupanalysera.
Pågående
"Framtidssäkra fjärrvärme" syftar till att öka förutsättningarna att utveckla försörjningsberedskapen inom svensk fjärrvärme. Det treåriga projektet bygger på en djupgående samverkan mellan näringsliv och akademi. I referensgruppen finns representanter för alla delar; produktion, distribution och användning.
Pågående
I ett nytt bostadsområde implementerades ny fjärrvärmeteknik och systemlösning (4GDH). Bygget studerades av forskare vid Högskolan i Halmstad – som nu följer upp lågtemperaturnätet i ett nytt projekt. ”Vi ska analysera hur nätet rent praktiskt fungerar, tidigare har vi ju bara simulerat, och i slutet kommer vi presentera systemets egenskaper”, säger Helge Averfalk, universitetslektor i energiteknik.
Avslutad
Projektet ska utveckla ett högupplöst geografiskt informationssystem för att kartlägga potentialen för förnybara och återvinningsbara värmekällor. Sedan ska man försöka matcha värmekällorna med möjligheter till säsongslagring för att värma byggnader. Slutrapporten visar att Stockholm har stor potential.
Pågående
The project will accelerate the heating and cooling transition by facilitating the development of Geothermal 5th Generation District Heating and Cooling, Geo5GDHC, systems with climate-neutral shallow geothermal energy resources. It will also assist in the integration of heating and cooling in local and regional energy systems.
Över 200 svenska orter med fjärrvärmesystem kan vara lämpliga att bygga värmegroplager, enligt en ny studie finansierad av Termo. Utmaningen är inte i första hand teknisk utan ekonomisk – om bränslepriserna för fjärrvärmen fortsätter uppåt kan det bli lönsamt.
Energimyndigheten har beviljat stöd till det svenska exportnätverket Sweheat & Cooling för ett innovationskluster, som nu startar och kommer drivas i 2,5 år. Klustret ska hjälpa svenska teknik- och fjärrvärmeföretag att träffa europeiska energiföretag för ökad export till den europeiska fjärrvärmemarknaden.
Genom att optimera flödet i borrhålskretsen kan bergvärmepumpar prestera upp till 40 procent bättre. Ett Termoprojekt undersöker hur faktorer som borrhålsdjup och temperaturvariationer påverkar det optimala flödet. Resultaten kan leda till betydande kapacitetsbesparingar i elnätet och ge värdefull kunskap för värmepumpstillverkare, konsulter, installatörer och fastighetsförvaltare som vill optimera framtida eller befintliga installationer.
Termoprogrammets nya etapp 2 gick som en röd tråd genom konferensen Värme- och kyladagen som arrangerades i Stockholm den 13 november. Den öppnades av Energimyndigheten, som påminde om värme och kylas viktiga roll i energiomställningen. Omkring 120 personer var på plats, klart fler än Termoprogrammets tidigare konferenser.
Energimyndigheten vill påskynda omställningen till ett hållbart och robust energisystem. Myndigheten har utlyst 45 miljoner kronor för etablering av innovationskluster.
Hur kan social hållbarhet påverka fjärrvärmens affärsmodeller? Det är en av frågeställningarna i ett av flera internationella projekt som IEA-DHC startat. "I framtiden levererar man andra värden än uppvärmning. Företagen blir någon form av samhällsaktörer", säger projektledaren Kristina Lygnerud, adjungerad professor Energivetenskaper vid LTH.
85 procent mindre fel för ett beräkna det dimensionerande effektbehovet i ett fjärrvärmenät, det uppger Johan Kensby på Utilifeed att de kan uppnå. Med deras metod vill de hjälpa energiföretag att fatta klokare investeringsbeslut.
I år fyller uppvärmningsbranschens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft fem år. De lägst hängande frukterna är genomförda inom värmebranschen, det som återstår är både svårt och dyrt. Det säger Kjerstin Ludvig från Profu som på nästa Termowebbinarium presenterar de största utmaningarna för branschen att bli fossilfri.
Tekniska Verken i Linköping och företaget Hydroc har testat att skapa sprickor i berggrunden för att skapa ett värmelager till fjärrvärmenätet. Pilotprojektet har gått enligt plan, nästa steg är att utöka spricksystemet och höja temperaturerna. Om allt funkar kan lagret vara i full drift om två år.
Energimyndigheten förlänger forsknings- och innovationsprogrammet Termo med minst fem år. Myndigheten satsar 160 miljoner kronor på att finansiera forskning om hur värme- och kylasektorn kan snabba på omställningen till ett robust och hållbart energisystem. Två nya områden i programmet är försörjningstrygghet och värmeproduktion från kärnkraft.
Hur kan man simulera värmelagringskapaciteten i borrhålsfält för termiska nät? Och hur många storskaliga groplager för solvärme finns det potential för i Sverige? Välkommen till ett webbinarium där Alberto Lazzarotto från KTH och Christopher Bales från Högskolan i Dalarna presenterar projektresultat.
Termo välkomnar dig till ett webbinarium om utvecklingen av innovativa värmepumpsystem och hur optimering kan förbättra energieffektiviteten markant. Viktor Ölén från Svenska kyl- och värmepumpföreningen och Willem Mazzotti Pallard från Bengt Dahlgren delar med sig av insikter från sina pågående projekt och hur resultaten kan bidra till hållbara energilösningar.
Den 13 november arrangerar forskningsprogrammet Termo en heldagskonferens om värme och kylas roll i energiomställningen i Stockholm. Under dagen kommer resultat från forskningsprojekt både inom och utom Termo att presenteras, liksom nya projekt från Termos programförlängning varvat med externa talare. Anmälan är nu stängd.
Ta del av resultat från projekt som utvecklar luftvärmepumpstekniken genom att minska frostuppbyggnaden och utnyttja 3D-utskrift för att skapa innovativa värmeväxlare.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Vid detta tillfälle får du ta del av två projekt om färdplan för fossilfri uppvärmning och en ny generation av underjordiskt värmelager.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
