Publicerad: 2023-05-22
Hur kan geoenergi på ett hållbart och lönsamt sätt användas för halkbekämpning, det tittar Signhild Gehlin från Svenskt Geoenergicentrum på. Tekniken kan användas till allt från vägar och järnvägsväxlar till fotbollsplaner eller golfbanor.
– Deltekniken existerar, det gäller bara att sätta ihop delarna så att helheten blir effektiv både tekniskt och kostnadsmässigt, säger Signhild Gehlin, vd för Svenskt Geoenergicentrum.
Signhild Gehlin leder Termoprojektet Förnybar energi och termisk energilagring för vinterunderhåll av transportinfrastruktur, som utgör den svenska delen i det treåriga internationella samverkansprojektet IEA ECES Annex 38 (task 38). Projektet handlar om halkbekämpning genom geoenergi, med eller utan värmepump, och på Termowebbinariet den 8 juni kommer hon presentera projektet.
Fokus ligger på olika typer av infrastruktur, som vägar, broar eller järnvägsväxlar, men även andra typer av anläggningar.
– Det finns förvånansvärt mycket ytor som vi önskar ha halkfria. Historiskt har man ofta använt elslingor, men el är en relativt dyr lösning. Det är bättre med en vattenburen tillämpning, eller fjärrvärmeretur om det finns tillgängligt. Geoenergi kan vara en möjlighet, med eller utan värmepump, och det är vad vi tittar på, säger Signhild Gehlin.
Den svenska delen av projektet har kommit halvvägs och är klar med state-of-the-art-rapporten; vilka tillämpningar finns och hur ser läget ut. Den är en del av den internationella state-of-the-art-rapporten och nu pågår ett arbetspaket med utveckling. Sommaren 2024 då projektet ska vara klart.
Signhild Gehlin nämner flera exempel där tekniken används. En är Göteborgsbacken på riksväg 40 sydväst om Jönköping, där dåvarande Vägverket 2007 lade fjärrvärmeslingor under ett nytt körfält för att underlätta för tung trafik. Andra exempel är ett vägavsnitt mellan två tunnlar i Schweiz, där man lagrar solvärme i berget. Ett tredje exempel är Arlanda flygplats, där några uppställningsplatser för flygplan hålls snöfria för att slippa arbetsmaskiner runt flygplanen.
– Nu tittar vi på de tillämpningar som finns och vilka vinster man skulle få om man byter el mot geoenergi, säger Signhild Gehlin.
Vad är det mest spännande som du hoppas kommer ut ur projektet?
– Att det finns en del tillämpningar där en geoenergilösning är en fördel för att minska till exempel antalet trafikolyckor, men även att det är ekonomiskt lönsamt jämfört med andra alternativ, säger Signhild Gehlin.
Hon tycker även att självdrivande termosifoner för järnvägsväxlar, som automatiskt reglerar temperaturen, är en elegant teknisk lösning.
– Det vore även roligt med olika sporttillämpningar, där jag ser att det finns en vits. Jag är själv ryttare och för oss kan ridbanorna ofta vara dammiga och snustorra på sommaren, men hårda och knöggliga på vintern. Kan man hålla ridbanan lagom varm och fuktig vore det häftigt, säger Signhild Gehlin.
Hon konstaterar att de tre deltekniker som krävs för att den här teknologin ska bli framgångsrik redan finns: förmågan att värma ytor, geoenergi och att kunna göra väderprognoser.
– Det gäller bara att sätta ihop delarna så att helheten blir effektiv både tekniskt och kostnadsmässigt, säger Signhild Gehlin.
Temat för Termowebbinariet den 8 juni är lagring. Vad tror du om framtiden för lagring?
– Potentialen är jättestor och jag tror att det är nödvändigt att vidareutveckla tekniken. Går man tillbaka till oljekrisen på 1970-talet, då vi började tänka energilagring på allvar, så har utvecklingen gått framåt hela tiden. I och med den pågående omställningen kommer lagring in ännu mer, för att vi ska kunna ta vara på alla möjligheter som finns.
Vilka är de största utmaningarna för att lagring ska utvecklas och bidra till energisystemet?
– Mycket handlar om samverkan, vi har haft för mycket stuprörstänkande och inte samverkat mellan olika skråer inom kyla och värme. Det behöver vi släppa, och vi behöver även sänka temperaturerna i distributionsnät och isolera fastigheter bättre.
Ser du optimistiskt eller pessimistiskt på framtiden?
– Svår fråga. Man blir pessimistisk när man ser vad vissa grupper av individer kan orsaka för skada. Men människan är väldigt kreativ, när vi lyckas mobilisera samverkanskraft kan vi bokstavligen flytta berg. Så jag är optimistisk kring människosläktets möjligheter, vi skymtar möjligheter vi kan ta vara på.
Pågående
Elektrifieringen ger en större tillgång på lågtempererad restvärme. Men kylvattnet från omvandlartransformatorer är i dag för kallt för att nyttjas direkt. Projektet Heatwise ska undersöka hur det kan lösas.
Pågående
Projektet "Uthållig geotermisk energi för framtiden" ska utveckla maskininlärningsmodeller för akvifär termisk lagring, ATES. Målsättningen är att förbättra drift och styrning av geotermisk energi.
Pågående
Vilken roll spillvärme från små modulära reaktorer och traditionell kärnkraft kan spela i framtidens fjärrvärmesystem ska Rise undersöka i projektet Nuceheat. Analysen görs ur energisystemperspektiv på både lokal och nationell nivå.
Pågående
Hur ska värmeöverskottet från omvandlingen av el till vätgas, motsvarande fyra gånger Sveriges fjärrvärmeenergi, nyttjas bäst i framtida investeringar nationellt och på EU-nivå? Det ska Anders Wickströms projekt Hycogen 2 djupanalysera.
Pågående
"Framtidssäkra fjärrvärme" syftar till att öka förutsättningarna att utveckla försörjningsberedskapen inom svensk fjärrvärme. Det treåriga projektet bygger på en djupgående samverkan mellan näringsliv och akademi. I referensgruppen finns representanter för alla delar; produktion, distribution och användning.
Pågående
I ett nytt bostadsområde implementerades ny fjärrvärmeteknik och systemlösning (4GDH). Bygget studerades av forskare vid Högskolan i Halmstad – som nu följer upp lågtemperaturnätet i ett nytt projekt. ”Vi ska analysera hur nätet rent praktiskt fungerar, tidigare har vi ju bara simulerat, och i slutet kommer vi presentera systemets egenskaper”, säger Helge Averfalk, universitetslektor i energiteknik.
Avslutad
Projektet ska demonstrera och utvärdera en ny typ av energilager baserat på ett nanobelagt salt i en fiberväv. En prototyp för värmelagring ska tas fram hos Ahlstrom-Munksjö Paper med en värmeeffekt på 6 kW och en lagringskapacitet på 20 kWh.
Avslutad
Projektet ska sänka kostnaden för geoenergisystem med en metod för borrhål med lägre systemkostnader och minskad dieselförbrukning. Tekniken har utvecklats inom gruvnäringen och ska nu tillämpas för geoenergisystem.
Pågående
The project will accelerate the heating and cooling transition by facilitating the development of Geothermal 5th Generation District Heating and Cooling, Geo5GDHC, systems with climate-neutral shallow geothermal energy resources. It will also assist in the integration of heating and cooling in local and regional energy systems.
Pågående
Projektet ska accelerera omställningen till smarta energisystem och energieffektiv teknik för lågtemperaturvärme och högtemperaturkyla, LTV/HTK-system. Med hjälp av maskininlärning ska projektet utveckla reglersystem som löpande förbättrar sig självt.
Termoprogrammets nya etapp 2 gick som en röd tråd genom konferensen Värme- och kyladagen som arrangerades i Stockholm den 13 november. Den öppnades av Energimyndigheten, som påminde om värme och kylas viktiga roll i energiomställningen. Omkring 120 personer var på plats, klart fler än Termoprogrammets tidigare konferenser.
Energimyndigheten vill påskynda omställningen till ett hållbart och robust energisystem. Myndigheten har utlyst 45 miljoner kronor för etablering av innovationskluster.
Hur kan social hållbarhet påverka fjärrvärmens affärsmodeller? Det är en av frågeställningarna i ett av flera internationella projekt som IEA-DHC startat. "I framtiden levererar man andra värden än uppvärmning. Företagen blir någon form av samhällsaktörer", säger projektledaren Kristina Lygnerud, adjungerad professor Energivetenskaper vid LTH.
En investering i energieffektivisering på 15 miljarder kronor kan spara elkonsumenterna närmare 100 miljarder kronor per år, genom minskad och flyttad elförbrukning. Flexibel drift av vattenburna värmepumpar kan tillgängliggöra mer än 10 procent av Sveriges maximala effektbehov en kall vinterdag. Den uppskattningen gör Björn Berg, vd på Ngenic.
85 procent mindre fel för ett beräkna det dimensionerande effektbehovet i ett fjärrvärmenät, det uppger Johan Kensby på Utilifeed att de kan uppnå. Med deras metod vill de hjälpa energiföretag att fatta klokare investeringsbeslut.
I år fyller uppvärmningsbranschens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft fem år. De lägst hängande frukterna är genomförda inom värmebranschen, det som återstår är både svårt och dyrt. Det säger Kjerstin Ludvig från Profu som på nästa Termowebbinarium presenterar de största utmaningarna för branschen att bli fossilfri.
Tekniska Verken i Linköping och företaget Hydroc har testat att skapa sprickor i berggrunden för att skapa ett värmelager till fjärrvärmenätet. Pilotprojektet har gått enligt plan, nästa steg är att utöka spricksystemet och höja temperaturerna. Om allt funkar kan lagret vara i full drift om två år.
Energimyndigheten förlänger forsknings- och innovationsprogrammet Termo med minst fem år. Myndigheten satsar 160 miljoner kronor på att finansiera forskning om hur värme- och kylasektorn kan snabba på omställningen till ett robust och hållbart energisystem. Två nya områden i programmet är försörjningstrygghet och värmeproduktion från kärnkraft.
Digitaliseringen öppnar för nya affärsmodeller och energidelning. Utmaningarna ligger i regelverk som hindrar effektivt utnyttjande av data från värmepumpar. Det anser Davide Rolando från KTH, som presenterar ett Termoprojekt om internet of things på nästa Termowebbinarium den 5 december.
Med maskininlärning har Qian Wang och hans kollegor på KTH skapat en modell för att prognosticera efterfrågan av värme i bostadsområden. Men han vill se mer samarbete mellan forskare och fjärrvärmebolag för att kunna förstå hur nya affärsmodeller kan integreras i branschen.
Den 13 november arrangerar forskningsprogrammet Termo en heldagskonferens om värme och kylas roll i energiomställningen i Stockholm. Under dagen kommer resultat från forskningsprojekt både inom och utom Termo att presenteras, liksom nya projekt från Termos programförlängning varvat med externa talare. Anmälan är nu stängd.
Ta del av resultat från projekt som utvecklar luftvärmepumpstekniken genom att minska frostuppbyggnaden och utnyttja 3D-utskrift för att skapa innovativa värmeväxlare.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Vid detta tillfälle får du ta del av två projekt om färdplan för fossilfri uppvärmning och en ny generation av underjordiskt värmelager.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och flexibilitet som en del av framtidens energisystem.
Ett webbinarium om hur IEA:s program inom fjärrvärme och fjärrkyla, IEA-DHC, främjar innovation och utveckling i Sverige och världen.
