– Deltekniken existerar, det gäller bara att sätta ihop delarna så att helheten blir effektiv både tekniskt och kostnadsmässigt, säger Signhild Gehlin, vd för Svenskt Geoenergicentrum.
Signhild Gehlin leder Termoprojektet Förnybar energi och termisk energilagring för vinterunderhåll av transportinfrastruktur, som utgör den svenska delen i det treåriga internationella samverkansprojektet IEA ECES Annex 38 (task 38). Projektet handlar om halkbekämpning genom geoenergi, med eller utan värmepump, och på Termowebbinariet den 8 juni kommer hon presentera projektet.
Fokus ligger på olika typer av infrastruktur, som vägar, broar eller järnvägsväxlar, men även andra typer av anläggningar.
– Det finns förvånansvärt mycket ytor som vi önskar ha halkfria. Historiskt har man ofta använt elslingor, men el är en relativt dyr lösning. Det är bättre med en vattenburen tillämpning, eller fjärrvärmeretur om det finns tillgängligt. Geoenergi kan vara en möjlighet, med eller utan värmepump, och det är vad vi tittar på, säger Signhild Gehlin.
Den svenska delen av projektet har kommit halvvägs och är klar med state-of-the-art-rapporten; vilka tillämpningar finns och hur ser läget ut. Den är en del av den internationella state-of-the-art-rapporten och nu pågår ett arbetspaket med utveckling. Sommaren 2024 då projektet ska vara klart.
Signhild Gehlin nämner flera exempel där tekniken används. En är Göteborgsbacken på riksväg 40 sydväst om Jönköping, där dåvarande Vägverket 2007 lade fjärrvärmeslingor under ett nytt körfält för att underlätta för tung trafik. Andra exempel är ett vägavsnitt mellan två tunnlar i Schweiz, där man lagrar solvärme i berget. Ett tredje exempel är Arlanda flygplats, där några uppställningsplatser för flygplan hålls snöfria för att slippa arbetsmaskiner runt flygplanen.
– Nu tittar vi på de tillämpningar som finns och vilka vinster man skulle få om man byter el mot geoenergi, säger Signhild Gehlin.
Vad är det mest spännande som du hoppas kommer ut ur projektet?
– Att det finns en del tillämpningar där en geoenergilösning är en fördel för att minska till exempel antalet trafikolyckor, men även att det är ekonomiskt lönsamt jämfört med andra alternativ, säger Signhild Gehlin.
Hon tycker även att självdrivande termosifoner för järnvägsväxlar, som automatiskt reglerar temperaturen, är en elegant teknisk lösning.
– Det vore även roligt med olika sporttillämpningar, där jag ser att det finns en vits. Jag är själv ryttare och för oss kan ridbanorna ofta vara dammiga och snustorra på sommaren, men hårda och knöggliga på vintern. Kan man hålla ridbanan lagom varm och fuktig vore det häftigt, säger Signhild Gehlin.
Hon konstaterar att de tre deltekniker som krävs för att den här teknologin ska bli framgångsrik redan finns: förmågan att värma ytor, geoenergi och att kunna göra väderprognoser.
– Det gäller bara att sätta ihop delarna så att helheten blir effektiv både tekniskt och kostnadsmässigt, säger Signhild Gehlin.
Temat för Termowebbinariet den 8 juni är lagring. Vad tror du om framtiden för lagring?
– Potentialen är jättestor och jag tror att det är nödvändigt att vidareutveckla tekniken. Går man tillbaka till oljekrisen på 1970-talet, då vi började tänka energilagring på allvar, så har utvecklingen gått framåt hela tiden. I och med den pågående omställningen kommer lagring in ännu mer, för att vi ska kunna ta vara på alla möjligheter som finns.
Vilka är de största utmaningarna för att lagring ska utvecklas och bidra till energisystemet?
– Mycket handlar om samverkan, vi har haft för mycket stuprörstänkande och inte samverkat mellan olika skråer inom kyla och värme. Det behöver vi släppa, och vi behöver även sänka temperaturerna i distributionsnät och isolera fastigheter bättre.
Ser du optimistiskt eller pessimistiskt på framtiden?
– Svår fråga. Man blir pessimistisk när man ser vad vissa grupper av individer kan orsaka för skada. Men människan är väldigt kreativ, när vi lyckas mobilisera samverkanskraft kan vi bokstavligen flytta berg. Så jag är optimistisk kring människosläktets möjligheter, vi skymtar möjligheter vi kan ta vara på.