Publicerad: 2024-04-11
En investering i energieffektivisering på 15 miljarder kronor kan spara elkonsumenterna närmare 100 miljarder kronor per år, genom minskad och flyttad elförbrukning. Flexibel drift av vattenburna värmepumpar kan tillgängliggöra mer än 10 procent av Sveriges maximala effektbehov en kall vinterdag. Den uppskattningen gör Björn Berg, vd på Ngenic.
– I dag är det tyvärr väldigt osexigt med energieffektivisering. Men den potential till flexibilitet och sektorskoppling som finns i villor och större fastigheter innebär en stor möjlighet. Att effektivisera det vi redan har är det bästa vi kan göra ur samhällsekonomisk synvinkel, säger Björn Berg.
Den 17 april arrangerar Termo Innovation webbinariet Värmepumpar, flexibilitet och optimering av fjärrvärmeinvesteringar, där Ngenics vd Björn Berg är en av talarna. Ngenic installerar mjuk- och hårdvara i villor och fastigheter som hjälper ägarna att styra värmepumpar att köpa el när priset är lågt och eltillgången i samhället är hög.
Under webbinariet kommer Björn Berg fokusera på den potential i effekt- och energieffektivisering han ser i sektorskoppling och att flytta värmeproduktion bort från de timmar när elbehovet är som störst. Han anser att fastigheters behov av värme och el glöms bort i debatten kring elektrifieringen av industri och transporter.
– Omkring 40 procent av vår elförbrukning i dag går till värme, belysning, ventilation och service i fastigheter. Men det kommer i skymundan när man pratar vätgas, transporter och den transformation som ska göras i industrin, säger Björn Berg.
Hur stor anser du att potentialen för flexibilitet är i fastigheter?
– Det finns cirka 1 miljon vattenburna villavärmepumpar i Sverige. Bara från dem är den potentiella flexibiliteten 3–5 GW. Det är mer än 10 procent av maxeffekten i Sverige en kall vinterdag. Till det kommer större fastigheter med fjärrvärme som också kan bidra till ett flexibelt elsystem, där kommer sektorskopplingen in.
Hur mycket bedömer du att den flexibiliteten är värd?
– Den minskning och flytt i tid av förbrukning som Sverige gjorde förra vintern när elpriserna drog i väg var värd 96 miljarder kronor. Då har jag utgått från Energiforsks rapport Lowering prices in a hurry och officiell statistik från bland annat Svenska kraftnät. Det handlade dock framför allt om att vi dämpade förbrukningen. Jag bedömer att vi skulle kunna uppnå motsvarande genom en investering i energieffektivisering på 10–15 miljarder kronor.
Björn Berg bedömer att ökad flexibilitet i den här storleksordningen kraftigt sänker behovet av eldistribution. Dessutom skulle ökad energieffektivisering köpa Sverige tid.
– Med den här energieffektiviseringen kan vi köpa oss tio år för att hinna bygga ut elproduktion och distribution, samtidigt som det ökar vår konkurrenskraft.
Vad krävs för att investeringarna ska bli av?
– Inför ett rot-avdrag eller liknande för den här typen av lösningar. Även om det i sig är lönsamma investeringar för fastighetsägaren måste man visa att det även är en prioriterad åtgärd, så staten bör se avdragen som en investering i effektivitet.”
Vilka utmaningar ser du?
– Jag tror att det finns en okunskap och ett bristande intresse hos både medborgare och producenter. För energiföretag kan det kännas jobbigt att förändra affären och börja samarbeta med kunden. Vi behöver därför hjälpas åt att skapa rätt incitament och information så att folk tycker att det är bra.
Ser du optimistiskt eller pessimistiskt på framtiden?
– När det gäller energiframtiden – väldigt optimistiskt. Där går vi i rask takt mot ett fossilfritt samhälle med hög motståndskraft, vi kommer att lösa klimatfrågan.
Pågående
Intresset för små modulära reaktorer växer och att integrera SMR i det svenska energisystemet kan bidra till att reducera utsläppen av växthusgaser. I ett projekt ska man hitta sätt att kombinera reaktorerna med termokemiska processer för att producera förnybara råvaror till stålindustrin.
Pågående
"Framtidssäkra fjärrvärme" syftar till att öka förutsättningarna att utveckla försörjningsberedskapen inom svensk fjärrvärme. Det treåriga projektet bygger på en djupgående samverkan mellan näringsliv och akademi. I referensgruppen finns representanter för alla delar; produktion, distribution och användning.
Pågående
I december inleds ett nytt Termoprojekt för att optimera industriella värmepumpar med naturliga köldmedier. Forskare från KTH ska ta fram värmeväxlare som minimerar köldmediefyllningen – och samtidigt bibehåller hög termisk prestanda. Projektledaren Jens Fridh hoppas att projektet kan få stor betydelse för att få bort fossila bränslen inom Europas fjärrvärmesektor.
Pågående
I ett nytt bostadsområde implementerades ny fjärrvärmeteknik och systemlösning (4GDH). Bygget studerades av forskare vid Högskolan i Halmstad – som nu följer upp lågtemperaturnätet i ett nytt projekt. ”Vi ska analysera hur nätet rent praktiskt fungerar, tidigare har vi ju bara simulerat, och i slutet kommer vi presentera systemets egenskaper”, säger Helge Averfalk, universitetslektor i energiteknik.
Avslutad
Projektet ska demonstrera och utvärdera en ny typ av energilager baserat på ett nanobelagt salt i en fiberväv. En prototyp för värmelagring ska tas fram hos Ahlstrom-Munksjö Paper med en värmeeffekt på 6 kW och en lagringskapacitet på 20 kWh.
Pågående
Projektet ska accelerera omställningen till smarta energisystem och energieffektiv teknik för lågtemperaturvärme och högtemperaturkyla, LTV/HTK-system. Med hjälp av maskininlärning ska projektet utveckla reglersystem som löpande förbättrar sig självt.
Pågående
Projektet ska öka förståelsen för tvåfasströmning vid förångning och kondensation i platta kanalgeometrier, av liknande typ som som är vanliga i plattvärmeväxlare. Ett av de konkreta målen är att visa upp kanaler som kan öka värmefaktorn med minst 10 procent.
Pågående
Det internationella projektet Recoin ska utveckla ett system för att effektivt lagra värme och kyla i grupper av borrhål. Tillsammans med partners från Tyskland och Schweiz ska KTH och Bengt Dahlgren Stockholm Geo ta fram ett system för prediktiv styrning.
Avslutad
Projektet studerar hur förväntat kylbehov kommer att utvecklas hos nya och framtida stadsdelar bestående av Nära Noll Energi-Byggnader (NNEB) då den termiska prestandan hos klimatskärmen kommer att förbättras.
Avslutad
Målet med projektet har varit att utarbeta system för säsongslagring av överskottsvärme producerad vid KVV Filborna i Helsingborg.
Termoprogrammets nya etapp 2 gick som en röd tråd genom konferensen Värme- och kyladagen som arrangerades i Stockholm den 13 november. Den öppnades av Energimyndigheten, som påminde om värme och kylas viktiga roll i energiomställningen. Omkring 120 personer var på plats, klart fler än Termoprogrammets tidigare konferenser.
Energimyndigheten vill påskynda omställningen till ett hållbart och robust energisystem. Myndigheten har utlyst 45 miljoner kronor för etablering av innovationskluster.
– 3D-printing är en fantastisk tillverkningsmetod, den öppnar för geometrier som inte varit möjliga att skapa på ett vettigt sätt tidigare. Det säger professor Björn Palm på KTH, som är mitt uppe i ett Termoprojekt för att utveckla kompakta och effektivare värmeväxlare.
Kemi och materialstruktur på nanometernivå minskar frostbildningen och ökar effektiviteten i luftvärmepumpar, enligt ett Termoprojekt från Rise. Resultatet öppnar för att luftvärmepumpar kan användas i kalla klimat i större utsträckning.
85 procent mindre fel för ett beräkna det dimensionerande effektbehovet i ett fjärrvärmenät, det uppger Johan Kensby på Utilifeed att de kan uppnå. Med deras metod vill de hjälpa energiföretag att fatta klokare investeringsbeslut.
I år fyller uppvärmningsbranschens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft fem år. De lägst hängande frukterna är genomförda inom värmebranschen, det som återstår är både svårt och dyrt. Det säger Kjerstin Ludvig från Profu som på nästa Termowebbinarium presenterar de största utmaningarna för branschen att bli fossilfri.
Tekniska Verken i Linköping och företaget Hydroc har testat att skapa sprickor i berggrunden för att skapa ett värmelager till fjärrvärmenätet. Pilotprojektet har gått enligt plan, nästa steg är att utöka spricksystemet och höja temperaturerna. Om allt funkar kan lagret vara i full drift om två år.
Energimyndigheten förlänger forsknings- och innovationsprogrammet Termo med minst fem år. Myndigheten satsar 160 miljoner kronor på att finansiera forskning om hur värme- och kylasektorn kan snabba på omställningen till ett robust och hållbart energisystem. Två nya områden i programmet är försörjningstrygghet och värmeproduktion från kärnkraft.
Digitaliseringen öppnar för nya affärsmodeller och energidelning. Utmaningarna ligger i regelverk som hindrar effektivt utnyttjande av data från värmepumpar. Det anser Davide Rolando från KTH, som presenterar ett Termoprojekt om internet of things på nästa Termowebbinarium den 5 december.
Den 13 november arrangerar forskningsprogrammet Termo en heldagskonferens om värme och kylas roll i energiomställningen i Stockholm. Under dagen kommer resultat från forskningsprojekt både inom och utom Termo att presenteras, liksom nya projekt från Termos programförlängning varvat med externa talare. Anmälan är nu stängd.
Ta del av resultat från projekt som utvecklar luftvärmepumpstekniken genom att minska frostuppbyggnaden och utnyttja 3D-utskrift för att skapa innovativa värmeväxlare.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Vid detta tillfälle får du ta del av två projekt om färdplan för fossilfri uppvärmning och en ny generation av underjordiskt värmelager.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och flexibilitet som en del av framtidens energisystem.
Flera av Termoprogrammets projekt anknyter till teknologier som främjar sektorkoppling och flexibilitet i systemet – till exempel värmepumpar. Det belystes under det här webbinariet.
