Publicerad: 2024-06-26
Hur kan social hållbarhet påverka fjärrvärmens affärsmodeller? Det är en av frågeställningarna i ett av flera internationella projekt som IEA-DHC startat. "I framtiden levererar man andra värden än uppvärmning. Företagen blir någon form av samhällsaktörer", säger projektledaren Kristina Lygnerud, adjungerad professor Energivetenskaper vid LTH.
Samarbetet inom IEA:s avdelning för fjärrvärme och fjärrkyla, IEA-DHC, går ut på att utvärdera och utveckla teknik och sprida kunskap. Det övergripande syftet är att minska de globala växthusutsläppen. IEA-DHC har gett klartecken till sju forskningsprojekt som ska bidra till minskad klimatpåverkan inom fjärrvärme- eller fjärrkylasystemen.
Ett av projekten, ”Kan en hållbar affärsmodell för fjärrvärme vara avgörande för framtida konkurrenskraft?”, leds av Kristina Lygnerud vid Lunds Tekniska Högskola i samarbete med kanadensiska, danska, franska, och belgiska partners. En röd tråd är blandningen av representanter för nyare (Kanada och Belgien) och mogna (Sverige och Danmark) marknader.
Projektet fokuserar på innovation inom affärsmodeller för fjärrvärme med ett särskilt fokus på införande av sociala hållbarhetsvärden, något hon tror kan spela en viktig roll för framtida konkurrenskraft.
– Det är den bortglömda aspekten. I värdekedjan är man väldigt bra på teknik och miljöanpassning men social hållbarhet är sällan ett fokus. Tidigare forskning visar att fjärrvärmens värdekedja är svag gällande social hållbarhet och det är svårt att leverera sociala värden vilket kan leda till att man arbetar snävt, kanske bara kring de egna medarbetarna, eller med externa åtaganden som gynnar ett fåtal, exempelvis sponsring av ett lokalt sportutövande lag.
Eget litteraturfält
Hållbara affärsmodeller är ett eget litteraturfält men det finns ingen samsyn kring vad som karaktäriserar en sådan modell. Det finns ännu mindre kunskap om vad en social hållbar affärsmodell omfattar.
– Avsaknaden av konsensus gör det teoretiskt intressant. Den sociala dimensionen bör stärkas inför framtiden om man skall kunna uppnå sådant som exempelvis en ”schysst” eller ”rättvis” energiomställning.
Hur tar ni reda på vilka de sociala hållbarbetsvärdena är?
– Vi har en fallstudie i Kanada där en ny fjärrvärmeverksamhet startar 2025. Vi har valt Kanada för att man har en liten och relativt ny fjärrvärmemarknad med färre inlåsningseffekter än de mogna marknaderna. Genom att studera ett fall som ännu inte är i drift kan vi ha en direkt påverkan på utformningen av deras framtida affärsmodell. Vi arbetar med att förstå vilka värden fjärrvärmeverksamhet skapar för olika intressentgrupper i området för att sedan försöka kristallisera ut vilka värden som är av social karaktär.
– Nästa steg är sedan att ta reda på vilka av faktorerna som skapar konkurrenskraft för fjärrvärmebolaget.
Kristina Lygnerud framhåller att projektgruppen inte vet än vad som kommer att karaktärisera en socialt hållbar affärsmodell men att den skiljer sig från konventionella affärsmodeller.
– Det gäller nog för de flesta branscher, även fjärrvärme. När du innoverar en affärsmodell måste du tänka om hur du ska göra i de olika delarna av affären. Hur interagerar du med kund? Vem ska stå för vilken del av investeringen om ni bygger saker tillsammans? Du kanske inte bara har en central produktionsanläggning utan många olika. Det blir många skiften i en innovativ affärsmodell.
Kan märkas på kundsidan
– Vi tror att den sociala hållbarhetsdimensionen kommer in nästan överallt i affärsmodellen. Framför allt tänker vi oss att det kan märkas på kundsidan, på hur du interagerar med kund och den omgivande miljön.
I Vancouver, i oktober, väntar 32 intervjuer på fyra dagar och målet är att träffa de mest relevanta intressenterna för att förstå social hållbarhet kopplad till fjärrvärme från staden Burnabys restvärmeåtervinning av värme från avfallsförbränning.
– I Burnaby har man inte tänkt på den sociala hållbarhetsdimensionen i någon större omfattning tidigare. Lyckas vi med vår studie kan vårt tillvägagångssätt inkluderas i Burnabys affär och kanske kan det sprida sig till andra fjärrvärmeaktörer, avrundar Kristina Lygnerud.
Övriga projekt med svenskt deltagande
* Large-scale integration of low-grade sources into district heating networks through geothermal seasonal storage and heat pumps – InteGradeDH
Projektet handlar om storskalig integrering av låggradiga källor i fjärrvärmenät genom geotermisk säsongslagring och värmepumpar. InteGradeDH ska bidra till att identifiera de bästa strategierna för att stödja befintliga fjärrvärmenät för att uppnå övergången från fossila bränslen till mer hållbara källor (Kristina Lygnerud medverkar från Svenska Miljöinstitutet, IVL)
* Financial frameworks impact on district heating
Syftar till att hjälpa myndigheter, investerare och det vetenskapliga samfundet att bättre förstå hållbar finansierings roll i utrullningen av fjärrvärme. (Kristina Lygnerud medverkar från LTH, och Urban Persson från Högskolan i Halmstad)
* Flexibility and DH value chain (FlexVal) – advanced analysis & compatible pricing
Projektet syftar till att undersöka flexibilitet i fjärrvärmenät i den snabbt utvecklande energisystemet kännetecknad av tillväxten av förnybar elproduktion, främst vind- och solenergi. (Akram Sandvall, IVL)
Projekt utan svenskt deltagande
* Feasibility Assessment Tool for District Heating and Cooling – FAST DHC
Projektets mål är att utveckla och demonstrera ett enkelt teknoekonomiskt verktyg för beslutsstöd vid prestandautvärdering av fjärrvärme- och kylasystem.
* How to cover peak heat loads in DH networks with renewables – RE-PEAK?
För att uppnå klimatneutral fjärrvärmeproduktion krävs en djupare förståelse för utmaningar och alternativ kring förnyelsebara spetslast. I det här projektet ska de tydliggöra problem kring fossilbaserade spetslastpannor i fjärrvärmenät och övergången till klimatneutral fjärrvärmeproduktion.
* Using electrolysis waste heat in district heating networks – HY2HEAT
Vätgas kommer sannolikt ha att centrala roll i framtidens energisystem och överskottsvärmen som kommer via produktionen av vätgas via elektrolys kan utgöra en betydande värmekälla till fjärrvärmesystem. Det här projektet syftar till att utvärdera hur överskottsvärme från vätgasproduktion kan integreras i fjärrvärmenät.
Pågående
Elektrifieringen ger en större tillgång på lågtempererad restvärme. Men kylvattnet från omvandlartransformatorer är i dag för kallt för att nyttjas direkt. Projektet Heatwise ska undersöka hur det kan lösas.
Pågående
Vilken roll spillvärme från små modulära reaktorer och traditionell kärnkraft kan spela i framtidens fjärrvärmesystem ska Rise undersöka i projektet Nuceheat. Analysen görs ur energisystemperspektiv på både lokal och nationell nivå.
Pågående
Hur ska värmeöverskottet från omvandlingen av el till vätgas, motsvarande fyra gånger Sveriges fjärrvärmeenergi, nyttjas bäst i framtida investeringar nationellt och på EU-nivå? Det ska Anders Wickströms projekt Hycogen 2 djupanalysera.
Pågående
Maria Eidenskogs projektgrupp ska undersöka potentialen i generativ AI för att skapa syntetiska data över hushålls energianvändning. Projektet syftar till att ge mer exakta energiprognoser på olika systemnivåer och samtidigt utveckla metoder för ansvarsfull användning av AI.
Pågående
Intresset för små modulära reaktorer växer och att integrera SMR i det svenska energisystemet kan bidra till att reducera utsläppen av växthusgaser. I ett projekt ska man hitta sätt att kombinera reaktorerna med termokemiska processer för att producera förnybara råvaror till stålindustrin.
Pågående
"Framtidssäkra fjärrvärme" syftar till att öka förutsättningarna att utveckla försörjningsberedskapen inom svensk fjärrvärme. Det treåriga projektet bygger på en djupgående samverkan mellan näringsliv och akademi. I referensgruppen finns representanter för alla delar; produktion, distribution och användning.
Pågående
I ett nytt bostadsområde implementerades ny fjärrvärmeteknik och systemlösning (4GDH). Bygget studerades av forskare vid Högskolan i Halmstad – som nu följer upp lågtemperaturnätet i ett nytt projekt. ”Vi ska analysera hur nätet rent praktiskt fungerar, tidigare har vi ju bara simulerat, och i slutet kommer vi presentera systemets egenskaper”, säger Helge Averfalk, universitetslektor i energiteknik.
Pågående
The project will accelerate the heating and cooling transition by facilitating the development of Geothermal 5th Generation District Heating and Cooling, Geo5GDHC, systems with climate-neutral shallow geothermal energy resources. It will also assist in the integration of heating and cooling in local and regional energy systems.
Pågående
Projektet ska accelerera omställningen till smarta energisystem och energieffektiv teknik för lågtemperaturvärme och högtemperaturkyla, LTV/HTK-system. Med hjälp av maskininlärning ska projektet utveckla reglersystem som löpande förbättrar sig självt.
Avslutad
Projektet studerar hur förväntat kylbehov kommer att utvecklas hos nya och framtida stadsdelar bestående av Nära Noll Energi-Byggnader (NNEB) då den termiska prestandan hos klimatskärmen kommer att förbättras.
Termoprogrammets nya etapp 2 gick som en röd tråd genom konferensen Värme- och kyladagen som arrangerades i Stockholm den 13 november. Den öppnades av Energimyndigheten, som påminde om värme och kylas viktiga roll i energiomställningen. Omkring 120 personer var på plats, klart fler än Termoprogrammets tidigare konferenser.
Energimyndigheten vill påskynda omställningen till ett hållbart och robust energisystem. Myndigheten har utlyst 45 miljoner kronor för etablering av innovationskluster.
– 3D-printing är en fantastisk tillverkningsmetod, den öppnar för geometrier som inte varit möjliga att skapa på ett vettigt sätt tidigare. Det säger professor Björn Palm på KTH, som är mitt uppe i ett Termoprojekt för att utveckla kompakta och effektivare värmeväxlare.
Kemi och materialstruktur på nanometernivå minskar frostbildningen och ökar effektiviteten i luftvärmepumpar, enligt ett Termoprojekt från Rise. Resultatet öppnar för att luftvärmepumpar kan användas i kalla klimat i större utsträckning.
85 procent mindre fel för ett beräkna det dimensionerande effektbehovet i ett fjärrvärmenät, det uppger Johan Kensby på Utilifeed att de kan uppnå. Med deras metod vill de hjälpa energiföretag att fatta klokare investeringsbeslut.
I år fyller uppvärmningsbranschens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft fem år. De lägst hängande frukterna är genomförda inom värmebranschen, det som återstår är både svårt och dyrt. Det säger Kjerstin Ludvig från Profu som på nästa Termowebbinarium presenterar de största utmaningarna för branschen att bli fossilfri.
Tekniska Verken i Linköping och företaget Hydroc har testat att skapa sprickor i berggrunden för att skapa ett värmelager till fjärrvärmenätet. Pilotprojektet har gått enligt plan, nästa steg är att utöka spricksystemet och höja temperaturerna. Om allt funkar kan lagret vara i full drift om två år.
Energimyndigheten förlänger forsknings- och innovationsprogrammet Termo med minst fem år. Myndigheten satsar 160 miljoner kronor på att finansiera forskning om hur värme- och kylasektorn kan snabba på omställningen till ett robust och hållbart energisystem. Två nya områden i programmet är försörjningstrygghet och värmeproduktion från kärnkraft.
Digitaliseringen öppnar för nya affärsmodeller och energidelning. Utmaningarna ligger i regelverk som hindrar effektivt utnyttjande av data från värmepumpar. Det anser Davide Rolando från KTH, som presenterar ett Termoprojekt om internet of things på nästa Termowebbinarium den 5 december.
Den 13 november arrangerar forskningsprogrammet Termo en heldagskonferens om värme och kylas roll i energiomställningen i Stockholm. Under dagen kommer resultat från forskningsprojekt både inom och utom Termo att presenteras, liksom nya projekt från Termos programförlängning varvat med externa talare. Anmälan är nu stängd.
Ta del av resultat från projekt som utvecklar luftvärmepumpstekniken genom att minska frostuppbyggnaden och utnyttja 3D-utskrift för att skapa innovativa värmeväxlare.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Vid detta tillfälle får du ta del av två projekt om färdplan för fossilfri uppvärmning och en ny generation av underjordiskt värmelager.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och flexibilitet som en del av framtidens energisystem.
Ett webbinarium om hur IEA:s program inom fjärrvärme och fjärrkyla, IEA-DHC, främjar innovation och utveckling i Sverige och världen.
