Publicerad: 2024-11-15
Termoprogrammets nya etapp 2 gick som en röd tråd genom konferensen Värme- och kyladagen som arrangerades i Stockholm den 13 november. Den öppnades av Energimyndigheten, som påminde om värme och kylas viktiga roll i energiomställningen. Omkring 120 personer var på plats, klart fler än Termoprogrammets tidigare konferenser.
– Från politiskt håll finns ett större fokus på ökad elproduktion och fossilfrihet. Till Termo öronmärker vi medel för att stödja kärnteknisk forskning, ett ganska nytt område för oss och som pekas ut i budgetpropositionen, sa Åsa Forsum, enhetschef för hållbara resurser och system.
Hon konstaterade att Energimyndighetens uppdrag är att bidra till att framtidssäkra omställningen där forskning och innovation är viktiga pusselbitar. Myndigheten jobbar mycket med samordning, analyser, utredningar och kompetensförsörjning. Åsa Forsum beskrev hur myndigheten på olika sätt ”masserar systemet” för att få det att flytta sig åt rätt håll.
Paul Westin, senior affärsutvecklare för internationella marknader, framhöll i en internationell utblick Business Sweden-initiativet Sustainable Heating & Cooling by Sweden, SHC. Programmet samlar cirka 50 svenska energibolag, branschintressenter, och ledande teknik- och tjänsteleverantörer som representerar ett brett spektrum av olika lösningar. SHC är i huvudsak verksamt på den europeiska marknaden och målet är att påskynda utvecklingen och implementeringen av hållbara värme- och kyllösningar.
Paul Westin.
– Vi tror att svenska innovationer kommer att kunna göra stor nytta för klimatomställningen utomlands. Vi scannade 200 innovationer som förverkligade skulle kunna undvika utsläpp motsvarande 20 gånger våra inhemska, sa Paul Westin.
Vidare nämnde han samarbete och utbyten med Japan, Östafrika, Sydostasien, Ukraina och inte minst USA.
– Ett samarbetsprogram med vår amerikanska motsvarighet i New York State är en förhoppning. Svenska företag kan få möjligheten att få kvalificera sig för att komma in i olika typer av upphandlingar i New York States Heat Recovery Program som är under utveckling.
Omkring 120 personer från energiföretag, forskningen, myndigheter, fastighetsägare och värme- och kylakonsulter fanns på plats under Värme- och kyladagen, en kraftig ökning jämfört med tidigare års Termodagar. Syftet med dagen är kunskapsspridning, inspiration och nätverkande.
Merparten av de tiotal nya forskningsprojekt som beviljats stöd inom ramen för Termos andra etapp presenterades av projektledare på plats, medan några redovisades av moderatorn Julia Renström från Profu. Åhörarna fick också ta del av slutsatser från avslutade forskningsprojekt.
IVL:s Kristina Lygnerud bjöd på en internationell fjärrvärmeutblick som bland annat berörde lågtemperaturtrenden, det sociala ansvaret, och finansiering av omställningen. Hon redogjorde för hur fort attityderna kring lågtemperaturnät förändrats från svalt intresse 2017 då ”det behövs inte” till ett allt större intresse.
– Tekniken finns, det är ingen rocket science utan handlar om att få aktörer att samverka. Tyskland är ett föregångsland här. I Europa kan publika medel i botten toppade med privata initiativ vara en finansiell lösning. För Sveriges del handlar det om säsongslager, uppgraderad digital struktur, och omställning från förbränning av biomassa.
Mälarenergi avrundade dagen med stämningshöjaren ”Så känns det när BBC ringer”. Västerås och Mälarenergi är numera omskrivet i stora delar av världen för sitt bergrumslager på 300 000 kubikmeter. Pressansvarige Jenny Holmberg och strategichef Lisa Granström berättade hur brittiska public servicebolaget BBC snappade upp nyheten om ”den underjordiska termosen”, rapporterade och hur nyheten sedan med hjälp av nyhetsbyrån AFP spreds och publicerades i ett stort antal länder.
– Annonsvärdet enbart för BBC:s text motsvarar ungefär två miljoner kronor, berättade Jenny Holmberg.
Lisa Granström och Jenny Holmberg.
Mälarenergi jobbar hårt med fossilfrihet och månar om att informera invånare och kunder i kommunen.
– Vi ska nå netto noll, och då krävs det att kunderna är med. Det landar ju på deras fakturor. När bergrummet är i full drift ska vi kunna förse hela Västerås med värme utan rök ifrån några skorstenar under hela sommaren, sa Lisa Granström.
Forskningsprogrammet Termo Innovation startade 2018 och pågår till 2028, med möjlighet till förlängning. Innevarande period, 2024–2028, omsätter forskningsprogrammet 160 miljoner kronor. I den pågående Etapp 2 har Energimyndigheten ett större fokus på hur energisystemet kan stå emot och repa sig från avbrott och störningar, och hur värme- och kylasystemet kan bidra. Försörjningstrygghet, kärnvärme och överskottsvärme från kärnkraft, samt cirkularitet av material som del av resurseffektivitet, är nya forskningsområden i den andra etappen.
Pågående
Elektrifieringen ger en större tillgång på lågtempererad restvärme. Men kylvattnet från omvandlartransformatorer är i dag för kallt för att nyttjas direkt. Projektet Heatwise ska undersöka hur det kan lösas.
Pågående
Projektet "Uthållig geotermisk energi för framtiden" ska utveckla maskininlärningsmodeller för akvifär termisk lagring, ATES. Målsättningen är att förbättra drift och styrning av geotermisk energi.
Pågående
Vilken roll spillvärme från små modulära reaktorer och traditionell kärnkraft kan spela i framtidens fjärrvärmesystem ska Rise undersöka i projektet Nuceheat. Analysen görs ur energisystemperspektiv på både lokal och nationell nivå.
Pågående
Hur ska värmeöverskottet från omvandlingen av el till vätgas, motsvarande fyra gånger Sveriges fjärrvärmeenergi, nyttjas bäst i framtida investeringar nationellt och på EU-nivå? Det ska Anders Wickströms projekt Hycogen 2 djupanalysera.
Pågående
Maria Eidenskogs projektgrupp ska undersöka potentialen i generativ AI för att skapa syntetiska data över hushålls energianvändning. Projektet syftar till att ge mer exakta energiprognoser på olika systemnivåer och samtidigt utveckla metoder för ansvarsfull användning av AI.
Pågående
Intresset för små modulära reaktorer växer och att integrera SMR i det svenska energisystemet kan bidra till att reducera utsläppen av växthusgaser. I ett projekt ska man hitta sätt att kombinera reaktorerna med termokemiska processer för att producera förnybara råvaror till stålindustrin.
Pågående
"Framtidssäkra fjärrvärme" syftar till att öka förutsättningarna att utveckla försörjningsberedskapen inom svensk fjärrvärme. Det treåriga projektet bygger på en djupgående samverkan mellan näringsliv och akademi. I referensgruppen finns representanter för alla delar; produktion, distribution och användning.
Pågående
I december inleds ett nytt Termoprojekt för att optimera industriella värmepumpar med naturliga köldmedier. Forskare från KTH ska ta fram värmeväxlare som minimerar köldmediefyllningen – och samtidigt bibehåller hög termisk prestanda. Projektledaren Jens Fridh hoppas att projektet kan få stor betydelse för att få bort fossila bränslen inom Europas fjärrvärmesektor.
Pågående
I ett nytt bostadsområde implementerades ny fjärrvärmeteknik och systemlösning (4GDH). Bygget studerades av forskare vid Högskolan i Halmstad – som nu följer upp lågtemperaturnätet i ett nytt projekt. ”Vi ska analysera hur nätet rent praktiskt fungerar, tidigare har vi ju bara simulerat, och i slutet kommer vi presentera systemets egenskaper”, säger Helge Averfalk, universitetslektor i energiteknik.
Avslutad
Projektet ska demonstrera och utvärdera en ny typ av energilager baserat på ett nanobelagt salt i en fiberväv. En prototyp för värmelagring ska tas fram hos Ahlstrom-Munksjö Paper med en värmeeffekt på 6 kW och en lagringskapacitet på 20 kWh.
Energimyndigheten vill påskynda omställningen till ett hållbart och robust energisystem. Myndigheten har utlyst 45 miljoner kronor för etablering av innovationskluster.
Hur kan social hållbarhet påverka fjärrvärmens affärsmodeller? Det är en av frågeställningarna i ett av flera internationella projekt som IEA-DHC startat. "I framtiden levererar man andra värden än uppvärmning. Företagen blir någon form av samhällsaktörer", säger projektledaren Kristina Lygnerud, adjungerad professor Energivetenskaper vid LTH.
– 3D-printing är en fantastisk tillverkningsmetod, den öppnar för geometrier som inte varit möjliga att skapa på ett vettigt sätt tidigare. Det säger professor Björn Palm på KTH, som är mitt uppe i ett Termoprojekt för att utveckla kompakta och effektivare värmeväxlare.
Kemi och materialstruktur på nanometernivå minskar frostbildningen och ökar effektiviteten i luftvärmepumpar, enligt ett Termoprojekt från Rise. Resultatet öppnar för att luftvärmepumpar kan användas i kalla klimat i större utsträckning.
En investering i energieffektivisering på 15 miljarder kronor kan spara elkonsumenterna närmare 100 miljarder kronor per år, genom minskad och flyttad elförbrukning. Flexibel drift av vattenburna värmepumpar kan tillgängliggöra mer än 10 procent av Sveriges maximala effektbehov en kall vinterdag. Den uppskattningen gör Björn Berg, vd på Ngenic.
85 procent mindre fel för ett beräkna det dimensionerande effektbehovet i ett fjärrvärmenät, det uppger Johan Kensby på Utilifeed att de kan uppnå. Med deras metod vill de hjälpa energiföretag att fatta klokare investeringsbeslut.
I år fyller uppvärmningsbranschens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft fem år. De lägst hängande frukterna är genomförda inom värmebranschen, det som återstår är både svårt och dyrt. Det säger Kjerstin Ludvig från Profu som på nästa Termowebbinarium presenterar de största utmaningarna för branschen att bli fossilfri.
Tekniska Verken i Linköping och företaget Hydroc har testat att skapa sprickor i berggrunden för att skapa ett värmelager till fjärrvärmenätet. Pilotprojektet har gått enligt plan, nästa steg är att utöka spricksystemet och höja temperaturerna. Om allt funkar kan lagret vara i full drift om två år.
Energimyndigheten förlänger forsknings- och innovationsprogrammet Termo med minst fem år. Myndigheten satsar 160 miljoner kronor på att finansiera forskning om hur värme- och kylasektorn kan snabba på omställningen till ett robust och hållbart energisystem. Två nya områden i programmet är försörjningstrygghet och värmeproduktion från kärnkraft.
Den 13 november arrangerar forskningsprogrammet Termo en heldagskonferens om värme och kylas roll i energiomställningen i Stockholm. Under dagen kommer resultat från forskningsprojekt både inom och utom Termo att presenteras, liksom nya projekt från Termos programförlängning varvat med externa talare. Anmälan är nu stängd.
Ta del av resultat från projekt som utvecklar luftvärmepumpstekniken genom att minska frostuppbyggnaden och utnyttja 3D-utskrift för att skapa innovativa värmeväxlare.
Kom och lyssna på hur fjärrvärmeföretag kan optimera sina investeringar respektive potentialen för flexibilitet i befintliga värmepumpar.
Vid detta tillfälle får du ta del av två projekt om färdplan för fossilfri uppvärmning och en ny generation av underjordiskt värmelager.
Webbinarium där internet of things för värmepumpar och maskininlärning för fjärrvärme presenteras.
Den 19 oktober kommer Termodagen 2023. Forskare inom värme och kyla har stor betydelse för att sprida kunskap till politiska beslutsfattare och samhället i stort. Kunskapen som kommer fram inom Termo ska bidra till att utforma framtidens energisystem. Under den här dagen vill vi öka engagemanget och möjligheten till samverkan.
Digital workshop där Energimyndigheten informerar om sina tankar kring strategin för framtidens värme och kyla.
Ett webbinarium som presenterar hur olika tekniker för energilagring bättre kan utnyttja förnybara energikällor
Ett webbinarium som presenterar värme, kyla och flexibilitet som en del av framtidens energisystem.
Ett webbinarium om hur IEA:s program inom fjärrvärme och fjärrkyla, IEA-DHC, främjar innovation och utveckling i Sverige och världen.
