Pågående

Kan självcirkulation av värme stärka samhällets beredskap?

Hur värmer vi våra byggnader om elen försvinner under en längre tid? Det är en fråga som blir allt mer relevant i takt med att samhällets fokus på beredskap ökar. I detta projekt undersöks om självcirkulation i fjärrvärmeuppvärmda byggnader kan bidra till att upprätthålla värmeförsörjningen vid långvariga strömavbrott.


Magnus Åberg, Högskolan i Gävle.

Samhällets beredskap står inför nya utmaningar till följd av ett försämrat säkerhetsläge, klimatrelaterade risker och ett ökat beroende av el. Samtidigt lyfts fjärrvärmen fram som en viktig resurs för att stärka samhällets motståndskraft vid kriser och långvariga strömavbrott. Men även fjärrvärmesystem är beroende av el för produktion, distribution och styrning. Om elen försvinner uppstår därför frågan om värmen ändå kan nå fram till byggnaderna.

– Om självcirkulation kan upprätthålla en grundläggande värmeförsörjning under längre elavbrott kan det få stor betydelse för både människors säkerhet och byggnaders funktion. Målet är att projektet ska ge svar på var den potentialen finns och hur den kan användas i praktiken, säger projektledare Magnus Åberg, Högskolan i Gävle.

Projektet ska undersöka om så kallad självcirkulation i radiatorsystem kan bidra till att hålla byggnader uppvärmda även när eldrivna cirkulationspumpar står stilla. Självcirkulation innebär att varmt vatten rör sig naturligt i systemet genom skillnader i temperatur och densitet, utan hjälp av pumpar. Förhoppningen är att projektet ska ge ny kunskap om när och var denna funktion kan bidra till en grundläggande värmeförsörjning vid längre strömavbrott.

Tidigare forskning har pekat på goda möjligheter att upprätthålla värme med hjälp av självcirkulation. Samtidigt visar nyare mätningar i svenska byggnader och internationella studier att förutsättningarna kan vara mer begränsade än man tidigare trott. För att öka kunskapen kommer därför projektet genomföra mätningar i befintliga byggnader, bygga upp en testrigg i laboratoriemiljö och utveckla simuleringsverktyg som kan användas för att analysera olika typer av fastigheter och radiatorsystem.

Projektet ska också undersöka hur förutsättningarna varierar mellan olika delar av den byggda miljön. Med hjälp av resultaten tas en metod fram för att kartlägga självcirkulationspotentialen i städer. Kartorna ska ge kommuner, energibolag och andra aktörer ett underlag för att identifiera områden där grundläggande uppvärmning kan upprätthållas vid strömavbrott och var ytterligare åtgärder kan behövas för att stärka beredskapen.

På sikt är förhoppningen att resulateten kan bidra till att minska risken för frysskador i byggnader, stärka skyddet för människor vid långvariga störningar och ge kommuner och energibolag bättre verktyg för planering av framtidens robusta energisystem.

Sammanfattning

Projektnamn

Urban värmeförsörjning i händelse av kris eller krig – möjligheter för självcirkulation i fjärrvärmeuppvärmda byggnader i Sverige

Organisation

Högskolan i Gävle

Projektledare

Magnus Åberg

Kontakt

magnus.aberg@hig.se

Energimyndighetens projektnummer

P2026-01840

Pågår till

31 december 2028

Relaterade projekt

Se alla projekt

Pågående

Ägarstrukturens betydelse för försörjningstrygghet i fjärrvärmesystem

Hur påverkas beredskapen när kommunen ansvarar för värmeförsörjningen, men inte själv äger fjärrvärmesystemet? Detta projekt undersöker hur olika ägarformer påverkar kommunernas möjligheter att identifiera risker, hantera kriser och upprätthålla värmeförsörjningen. Målet är att identifiera sårbarheter och ta fram kunskap som stärker försörjningstryggheten inom fjärrvärmen.

Pågående

Ranagårds lågtemperaturnät utvärderas i praktiken

I ett nytt bostadsområde implementerades ny fjärrvärmeteknik och systemlösning (4GDH). Bygget studerades av forskare vid Högskolan i Halmstad – som nu följer upp lågtemperaturnätet i ett nytt projekt. ”Vi ska analysera hur nätet rent praktiskt fungerar, tidigare har vi ju bara simulerat, och i slutet kommer vi presentera systemets egenskaper”, säger Helge Averfalk, universitetslektor i energiteknik.

Avslutad

Standardiserad inmatningscentral för decentrala värmekällor i fjärrvärmesystem

Syftet med projektet är att ta fram en generell inmatningscentral för att ansluta decentraliserade värmekällor till fjärrvärmenätet och öka förutsättningarna för små industrier att anslutas till fjärrvärmenäten. Inom projektet designas en prefabricerad-central för decentraliserad inmatning, som efter inkoppling följs upp och utvärderas.

Avslutad

Flexibilitet genom värmepumpar i termiska nät

Projektet ska utvärdera möjligheter och potential för att använda värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät. Målet är att öka flexibiliteten i energisystemet till exempel genom att leverera efterfrågeflexibilitet till elnätet. Tekniska så väl som ekonomiska och användarmässiga aspekter kommer beaktas inom projektet.

Avslutad

Samverkan om framtida värme

Här undersöks hur olika sätt att värma ny bebyggelse påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål. Forskningen tittar också på hur det som är kostnadseffektiv uppvärmning i ett brett systemperspektiv beror på omvärldsfaktorer som elprisets utveckling och vad samverkan mellan olika aktörer betyder för att nå de bästa lösningarna.

Avslutad

Smart Aktiv Box, SAB

Fjärrvärmenätets funktion och status behöver kontrolleras kontinuerligt för att fortsätta leverera avbrottsfri och funktionsduglig fjärrvärme lång tid framöver. Att veta status på ledningarna innebär att byte av dessa sker i rätt tid, det vill säga när livslängden är uppnådd. 

Avslutad

Värmemarknad Sverige

Det övergripande målet med Värmemarknad Sverige är att öka kunskapen om hur den svenska marknaden för värme och kyla kan fortsätta att möjliggöra en hållbar och resurseffektiv utveckling av hela energisystemet. Den pågående etappen tar bland annat utgångspunkt i att uppvärmningssektorn ska vara fossilfri år 2030 och en kolsänka 2045.  

Relaterade Nyheter

Se alla nyheter

31
aug

Asserup: ”Överskottsvärme kan minska beroendet av importerad energi”

Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup deltar på Termodagen den 21 oktober. I en intervju med Termo lyfter hon vikten av värme som del av försörjningstrygghet och att hon ser ett växande fokus på energieffektivisering och överskottsvärme för att minska importberoendet av energi.

Relaterade Event

Se alla event

Försörjningstrygghet och kärnvärme i fokus på Termodagen

Den 21 oktober arrangerar forskningsprogrammet Termo en konferens om värme och kylas roll i energiomställningen, med presentationer från forskare och företag och där Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup deltar. Två teman för konferensen är försörjningstrygghet och kärnvärme. Bland talarna finns Varberg Energis vd Björn Sjöström och Calentix grundare Ulrika Jardfelt.