Hur påverkas beredskapen när kommunen ansvarar för värmeförsörjningen, men inte själv äger fjärrvärmesystemet? Detta projekt undersöker hur olika ägarformer påverkar kommunernas möjligheter att identifiera risker, hantera kriser och upprätthålla värmeförsörjningen. Målet är att identifiera sårbarheter och ta fram kunskap som stärker försörjningstryggheten inom fjärrvärmen.
Dick Magnusson, Linköpings universitet.
Många svenska kommuner har ansvar för den lokala energiberedskapen, men saknar direkt kontroll över fjärrvärmesystemet. Det kan påverka möjligheterna att planera långsiktigt, dela viktig information och hantera risker.
– Vi vill öka kunskapen om hur ägandet påverkar kommunernas möjligheter att förbereda sig för och hantera kriser. Projektet ska också bidra till att stärka kommunernas beredskap och förmåga att upptäcka risker, säger projektledaren Dick Magnusson, Linköpings universitet.
Projektet kartlägger hur kommuner med olika ägarformer arbetar med försörjningstrygghet och beredskap. Kommunala planer och riskanalyser ska granskas och intervjuer genomföras med kommuner och energibolag. Särskilt fokus ligger på små och medelstora kommuner, där resurserna och tillgången till specialistkompetens ofta är begränsade. Projektet ska också undersöka hur samhällsdebatten om fjärrvärmens ägande och beredskap har förändrats över tid.
Som en del av arbetet ska kontinuitetsplaner testas i en beredskapsövning. Målet är att identifiera sårbarheter och ta reda på vilka rutiner och reservlösningar som behövs vid en allvarlig störning i värmeförsörjningen. Resultaten ska ge kommuner, energibolag och beslutsfattare bättre underlag för att stärka beredskapen och bidra till en mer robust fjärrvärmesektor.
Ägarstrukturens betydelse för försörjningstrygghet i fjärrvärmesystem – Erfarenheter och utmaningar i kommuner utan ägarkontroll över värmeförsörjningen
Linköpings universitet
Dick Magnusson
dick.magnusson@liu.se
P2026-01996
Vilhelmina kommun, Ydre kommun och Åtvidabergs kommun
31 december 2028
Pågående
Nya självtätande och självläkande material kan minska risken för vatteninträngning i mantelskarvar, en av de vanligaste orsakerna till skador i förisolerade fjärrvärmerör. I projektet utvecklas och valideras beläggningslösningar som ska förbättra skarvarnas långsiktiga täthet och bidra till mer robusta fjärrvärmenät.
Pågående
Fjärrvärmebolag behöver fatta strategiska beslut i en tid då kraven på energisystemet förändras. Verksamheten ska samtidigt säkerställa en trygg värmeförsörjning, bidra till klimatomställningen och vara ekonomiskt hållbar. Projektet undersöker hur dessa mål påverkar investeringsbeslut och vilka faktorer som styr prioriteringarna.
Pågående
Fjärrvärmen är en central del av energisystemet i Norrbotten och avgörande för en trygg värmeförsörjning. Projektet ska stärka fjärrvärmesektorns försörjningstrygghet genom att utveckla en metodik för systematiskt beredskapsarbete och ökad samverkan mellan fjärrvärmeföretag, kommuner och regionala aktörer.
Pågående
Hur värmer vi våra byggnader om elen försvinner under en längre tid? Det är en fråga som blir allt mer relevant i takt med att samhällets fokus på beredskap ökar. I detta projekt undersöks om självcirkulation i fjärrvärmeuppvärmda byggnader kan bidra till att upprätthålla värmeförsörjningen vid långvariga strömavbrott.
Pågående
Syftet med projektet är att analysera, styra och hantera potentialen för termisk energilagring och flexibilitet på både byggnads- och distriktsnivå för att möjliggöra helt förnybara, smarta, resurseffektiva och kostnadseffektiva energisystem.
Pågående
Projektet ska utveckla en modulär digital tvillinglösning med öppen källkod, specifikt för storskaliga solvärmeanläggningar. Det förväntas bidra till lägre värmekostnad, mer förutsägbara affärsmodeller och ökad marknadspenetration.
Pågående
"Framtidssäkra fjärrvärme" syftar till att öka förutsättningarna att utveckla försörjningsberedskapen inom svensk fjärrvärme. Det treåriga projektet bygger på en djupgående samverkan mellan näringsliv och akademi. I referensgruppen finns representanter för alla delar; produktion, distribution och användning.
Pågående
I ett nytt bostadsområde implementerades ny fjärrvärmeteknik och systemlösning (4GDH). Bygget studerades av forskare vid Högskolan i Halmstad – som nu följer upp lågtemperaturnätet i ett nytt projekt. ”Vi ska analysera hur nätet rent praktiskt fungerar, tidigare har vi ju bara simulerat, och i slutet kommer vi presentera systemets egenskaper”, säger Helge Averfalk, universitetslektor i energiteknik.
Avslutad
Projektet ska accelerera omställningen till smarta energisystem och energieffektiv teknik för lågtemperaturvärme och högtemperaturkyla, LTV/HTK-system. Med hjälp av maskininlärning ska projektet utveckla reglersystem som löpande förbättrar sig självt.
Avslutad
Projektet studerar hur förväntat kylbehov kommer att utvecklas hos nya och framtida stadsdelar bestående av Nära Noll Energi-Byggnader (NNEB) då den termiska prestandan hos klimatskärmen kommer att förbättras.
Avslutad
Projektet utför en transdisciplinärt studie i samband med implementering av en ny fjärrvärmeteknik (4GDH) till ett bostadsområde, för att studera teknikacceptans av bygg- och installationsbranschen samt identifierar vilka hinder som uppstår vid införande av ny teknik.
Avslutad
Syftet med projektet är att ta fram en generell inmatningscentral för att ansluta decentraliserade värmekällor till fjärrvärmenätet och öka förutsättningarna för små industrier att anslutas till fjärrvärmenäten. Inom projektet designas en prefabricerad-central för decentraliserad inmatning, som efter inkoppling följs upp och utvärderas.
Avslutad
Projektet ska visa ett helt digitaliserat fjärrvärmenät som ger nya möjligheter till effektivisering och tjänster, som t.ex. ökad verkningsgrad och minskade utsläpp i produktion, minskade förluster i distribution, samt ökad leveranskvalitet och kundnöjdhet vid energianvändning.
Avslutad
I detta projekt undersöks de affärsmässiga, särskilt rättsliga, förutsättningarna för att introducera och driva balanserade termiska nät, BTN. Det övergripande målet med projektet är att analysera och skapa förståelse för hur affärsmässiga risker påverkar marknaden vid energiaffärer som BTN.
Avslutad
Projektet syftar till att undersöka ett samspel mellan värme, kyla och elanvändning i ett bostadsområde med en hög andel solcellsproducerad el och ett lågtempererat fjärrvärmesystem.
Avslutad
Projektet ska i detalj undersöka långsiktiga effekter av cykliska mekaniska belastningar på nedbrytningshastigheten hos fjärrvärmerör, och även utveckla en ny modell för beräkning av förväntad livslängd som tar hänsyn till kombinerade effekter av hög temperatur och repetitiva axiella belastningar.
Avslutad
Projektet ”Bostäder för flexibilitet” ska utreda de tekniska, sociala och marknadsmässiga utmaningar det innebär att använda bostäder som en flexibilitetsresurs för att lösa lokala och regionala kapacitetsutmaningar.
Avslutad
Den pågående stadsomvandlingen i Kiruna kräver en utveckling av energisystemet och stadens mål är ett klimatneutralt energisystem till år 2025. Projektet utreder hur Tekniska Verken i Kiruna kan bidra till stadens mål genom ökad spillvärmeåtervinning från LKAB.
Avslutad
Det här projektet tar fram ny kunskap, simuleringsmodeller och verktyg för utveckling och optimering av delade energilösningar med temperaturkrav som är så låga att det är möjligt att tillvarata och nyttiggöra spillenergi från bostäder, lokaler och processer.
Avslutad
Projektet studerar hur samverkan mellan fjärrvärme-, el- och industrisektorn kan utgöra en flexibel plattform och bidra till ett resurseffektivt energisystem med en ökad användning av industriell överskottsvärme och en ökad andel sol- och vindkraft.
Avslutad
Projektet ska utvärdera möjligheter och potential för att använda värmepumpar och kylmaskiner kopplade till termiska nät som fjärrvärme, fjärrkyla och framtidens lågtempererade nät. Målet är att öka flexibiliteten i energisystemet till exempel genom att leverera efterfrågeflexibilitet till elnätet. Tekniska så väl som ekonomiska och användarmässiga aspekter kommer beaktas inom projektet.
Avslutad
Här undersöks hur olika sätt att värma ny bebyggelse påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål. Forskningen tittar också på hur det som är kostnadseffektiv uppvärmning i ett brett systemperspektiv beror på omvärldsfaktorer som elprisets utveckling och vad samverkan mellan olika aktörer betyder för att nå de bästa lösningarna.
Avslutad
Det här projektet ska hitta en hållbar lösning för relining av fjärrvärmerör. Miljön i fjärrvärmenätet är mycket utmanande med höga temperaturer och trycknivåer vilket betyder att vanliga polymera reliningprodukter snabbt bryts ner.
Avslutad
Det här projektet ska utveckla energisystem för stadsdelar där värme och kyla kan utbytas lokalt, direkt eller indirekt genom en gemensam energilagring. Det betyder att den totala energianvändningen minskar.
Avslutad
I detta projekt utvecklas algoritmer och tjänster som ökar träffsäkerheten i dimensioneringsberäkningar och hittar fel i befintlig infrastruktur vilket hjälper energibolag att optimera sina investeringar.
Avslutad
Fjärrvärmenätets funktion och status behöver kontrolleras kontinuerligt för att fortsätta leverera avbrottsfri och funktionsduglig fjärrvärme lång tid framöver. Att veta status på ledningarna innebär att byte av dessa sker i rätt tid, det vill säga när livslängden är uppnådd.
Avslutad
Projektet består av tre delar som på olika sätt väsentligt kommer att bidra till att skapa mer resurseffektiva fjärrvärme- och fjärrkylanät. I den första delen utvecklas nya digitaliserade testmetoder för användning i fält, och som gör det möjligt att övervaka rör i drift och bedöma deras status.
Avslutad
Det övergripande målet med Värmemarknad Sverige är att öka kunskapen om hur den svenska marknaden för värme och kyla kan fortsätta att möjliggöra en hållbar och resurseffektiv utveckling av hela energisystemet. Den pågående etappen tar bland annat utgångspunkt i att uppvärmningssektorn ska vara fossilfri år 2030 och en kolsänka 2045.
Avslutad
Med en utökad systemgräns som inkluderar byggnader, fjärrvärmenät och kopplingen till elnät kan man göra en samoptimering som skapar stora värden både för ekonomin och miljön.
Avslutad
Ju mer ett fjärrvärmesystem är sammankopplat med elmarknaden, till exempel om kraftvärme är ett dominerande inslag, desto mer påverkas det av elsystemet.
Avslutad
Runt hälften av Sveriges kommuner har under lång tid haft ett minskande befolkningsunderlag. Detta medför stora utmaningar för kommunerna vad gäller ekonomiska förutsättningar, kompetensförsörjning och att tillhandahålla service för invånarna.
Avslutad
Föreslagen termisk energilagring förväntas bidra till att sänka koldioxidutsläppen, förbättra människors miljö och livsvillkor samt minska den globala uppvärmningen genom ökad användning av förnybar energi.
Kärnkraftssamordnaren Carl Berglöf kommer till Termodagen och deltar i ett samtal om kärnvärme. Han ser nya möjligheter för kärnvärme i takt med att kärnkraftsmarknaden mognar.
Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup deltar på Termodagen den 21 oktober. I en intervju med Termo lyfter hon vikten av värme som del av försörjningstrygghet och att hon ser ett växande fokus på energieffektivisering och överskottsvärme för att minska importberoendet av energi.
Kärnvärmens roll i det framtida energisystemet är en allt mer aktuell fråga. Under Termodagen delar Hadi Farabi, forskare på Rise, med sig av insikter från sitt Termoprojekt där kärnkraftsvärme i fjärrvärmesystemet står i fokus. Här svarar han på fem snabba frågor.
Hur kan byggnader börja samarbeta energimässigt – och varför är det viktigt för framtidens hållbara städer? Det är frågor som Akram Abdul Hamid, Lunds universitet, utforskar i projektet The Change. Inför hans medverkan på Termodagen ställde vi några snabba frågor.
Hur tar fjärrvärme och fjärrkyla nästa steg i energiomställningen? Inför Termodagen delar Niclas De Lorenzi från Stockholm Exergi sina perspektiv på några av branschens viktigaste frågor. Här svarar han på fem snabba frågor.
Den 21 oktober arrangerar forskningsprogrammet Termo en konferens om värme och kylas roll i energiomställningen, med presentationer från forskare och företag och där Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup deltar. Två teman för konferensen är försörjningstrygghet och kärnvärme. Bland talarna finns Varberg Energis vd Björn Sjöström och Calentix grundare Ulrika Jardfelt.
Under webbinariet kommer Valentina Zaccaria, Mälardalens universitet och Qian Wang, KTH, att presentera sina projekt Geothermal Community Heat technology and Transfer och Digitalisering och innovativ reglerteknik för effektiv lågtemperatursvärme och högtemperaturskyla med integrerad lagring.
